NJA 1986 s. 469

En bilist som vid omkörning delvis har använt det motsatta körfältet och därvid mött andra bilar har ansetts ha brutit mot 49 § 1 st vägtrafikkungörelsen.

Södertälje TR

Allmän åklagare yrkade vid Södertälje TR ansvar å P.Z., född 1940, för otillåten omkörning enligt 49 § 1 st och 164 § 1 st 3vägtrafikkungörelsen under följande påstående: P.Z. har d 7 okt 1983 under färd med personbil på E 3 vid Ryssjöbrink i Södertälje kört om annat fordon trots att det körfält som använts vid omkörningen inte på en tillräckligt lång sträcka varit fritt från mötande trafik.

Domskäl

TR:n (ordf tingsnotarien Marie Olsson) anförde i dom d 2 mars 1984:

Domskäl. P.Z. har vitsordat att han företagit den aktuella omkörningen men bestritt ansvar för förseelsen under åberopande av att det var fråga om ett helt normalt förbipasserande. Han har vidare vitsordat den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat bildserie utvisande omkörningen i olika skeden.

TR:n gör följande bedömning. Av åberopad bildserie framgår att P.Z. företagit en omkörning trots att han haft mötande fordon i det motsatta körfältet. Han skall därför fällas till ansvar på sätt åklagaren påstått.

Domslut

Domslut. TR:n dömde P.Z. jämlikt 49 § 1 st och 164 § 1 st 3vägtrafikkungörelsen (1972:603) för otillåten omkörning att böta 400 kr.

Svea HovR

P.Z. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade ogillande av åtalet. Han åberopade att vägens bredd medgivit det tillämpade körsättet, att han använt endast en del av den mötande trafikens körfält och att de mötande trafikanterna tyckts vara beredda på manövern.

Åklagaren bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Åström, Andersson, referent, och Krön) anförde i dom d 22 aug 1984:

Domskäl

Domskäl. Vad P.Z. anfört kan icke lagligen leda till frihet från ansvar enligt åtalet.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

HD

P.Z. sökte revision och yrkade att åtalet måtte ogillas. Riksåklagaren bestred ändring.

I revisionsgenmäle anförde riksåklagaren: Enligt 49 § 1 st vägtrafikkungörelsen får en omkörning inte ske om det körfält som skall användas vid omkörningen på en tillräckligt lång sträcka ej är fritt från mötande trafik eller annat hinder mot omkörning. Grunden för bestämmelsen måste antas vara att i möjligaste mån förebygga de risker som normalt är förenade med en sådan omkörning. Av den i målet åberopade bildserien, framförallt bild 3 A, framgår tydligt att P.Z. samtidigt som han kör om en bil möter en annan bil samt att P.Z:s fordon till större delen befinner sig på den mötande bilens körfält. Enligt den klara ordalydelsen i den nämnda författningen har han därigenom gjort sig skyldig till en otillåten omkörning.

Vägnätets utbyggnad och upprustning i Sverige har fört med sig att många vägar numera har en sådan bredd att en omkörning kan ske trots mötande trafik. Sådana omkörningar torde vara allmänt förekommande. Mot den bakgrunden kan det finnas ett allmänt intresse av att HD avgör det nu aktuella målet.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden RevSekr Hållstrand, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande dom:

Domskäl

Domskäl. Det är utrett att P.Z. vid den aktuella omkörningen delvis har använt det motsatta körfältet och därvid har mött andra bilar. Körfältet har alltså ej på en tillräckligt lång sträcka varit fritt från mötande trafik. P.Z. har därmed brutit mot föreskriften i 49 § 1 st vägtrafikkungörelsen.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Welamson, Sven Nyman, Bengtsson, Magnusson, referent, och Nyström) beslöt dom i enlighet med betänkandet.