NJA 1987 s. 56
Vid utmätning av en fordran på räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), vilken tillkom två personer som var betalningsansvariga för det bostadslån som var förenat med bidraget, har endast hälften av fordringen ansetts tillhöra gäldenären i utsökningsmålet. 4 kap 17 § UB.
HD
För uttagande av fordringar hos S.G. å studiemedelsavgifter och underhållsbidrag, sammanlagt 15 509 kr, utmätte kronofogdemyndigheten i Göteborgs distrikt, tredje fältavdelningen (kronoassistenten B.) genom beslut d 10 juni 1985 ett statligt räntebidrag för första halvåret 1985 om ca 14 000 kr, avseende en för S.G. och M-L.G. gemensamt lagfaren fastighet.
M-L.G. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att räntebidraget inte alls måtte tas i anspråk för utmätning, i andra hand att hennes andel av bidraget inte skulle utmätas. Hon anförde till stöd för besvären: Utmätningen avsåg mannens personliga skulder. Hon arbetade på heltid som psykolog. Därutöver tjänstgjorde hon under kvällar som vårdbiträde. Mannens studier resulterade inte i något yrke. Han var sjukskriven och erhöll 70 kr per dag i sjukpenning. För att klara avbetalningar på fastigheten och försörjning av familjen, i vilken ingår tre barn, var hon i behov av räntebidraget.
Kronofogdemyndigheten upplyste i yttrande att makarna G. var solidariskt betalningsskyldiga för det bostadslån å f n 130 826 kr för vilket räntebidrag utbetalades.
Riksskatteverket och försäkringskassan bestred ändring.
HovR:n (hovrättsråden Nilsson, referent, och Rolfson samt adj led f d lagmannen Sohlberg) anförde i slutligt beslut d 29 juli 1985: Räntebidraget utgår till M-L.G. och S.G. gemensamt, utan hänsyn till vem som faktiskt betalar låneräntorna. Fördelning av räntebidraget är en fråga låntagarna emellan. Eftersom annat inte visats får deras andelar av räntebidraget anses vara lika stora. Rätten till räntebidraget tillkommer således till hälften vardera av M-L.G. och S.G.. Hennes del av ford ringen får ej utmätas för S.G:s skulder. Utmätningen skall därför hävas, såvitt avser hälften av makarna G. tillkommande räntebidrag för första halvåret 1985 men i övrigt stå fast.
Skäl finns inte att hänvisa M-L.G. att enligt 4 kap 20 § UB föra talan om bättre rätt till räntebidraget i dess helhet.
HovR:n upphäver utmätningen, såvitt den gäller hälften av den utmätta ford ringen å räntebidrag, men lämnar besvären i övrigt utan bifall.
Riksskatteverket anförde besvär och yrkade att HD måtte fastställa kronofogdemyndighetens beslut och återförvisa målet till kronofogdemyndigheten för beräkning av eventuellt belopp som borde undantas enligt 5 kap 1 § 7 och 2 § UB.
M-L.G. bestred ändring.
Bostadsstyrelsen avgav på anmodan av HD yttrande i målet.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Kjellkvist, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. Den utmätta egendom utgörs av räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) vilket skulle utbetalas till M-L.G. och S.G. såsom betalningsansvariga för statligt bostadslån.
M-L.G. har inte överklagat HovR:ns beslut. Fråga är således numera endast om hälften av det av kronofogdemyndigheten utmätta beloppet. Vid tiden för utmätningen var medlen inte i S.G:s besittning. För att det ändock skulle kunna utmätas krävdes att det framgick att det tillhörde honom. Utredningen ger emellertid vid handen att beloppet utgjorde en för M-L.G. och S.G. gemensam tillgång och att det var avsett att utbetalningen skulle ske till dessa gemensamt. Av den förebragta utredningen framgår i vart fall inte att mer av det ursprungliga beloppet än som omfattas av HovR:ns beslut tillhörde S.G.. Riksskatteverkets besvär skall därför lämnas utan bifall.
HD:s avgörande: HD lämnar besvären utan bifall.
HD (JustR:n Welamson, Vängby, Gregow, Magnusson och Solerud, referent) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. Den utmätta egendomen utgörs av fordran på räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). Av handlingarna framgår att S.G. och M-L.G. är solidariskt betalningsansvariga för det statliga bostadslån som föranlett rätten till räntebidrag. Oavsett till vem bostadsstyrelsen kunnat med befriande verkan utanordna räntebidragsbeloppet, har för S.G:s gäld inte kunnat utmätas större del av fordringen än vad som, med hänsyn till förhållandet mellan makarna G., tillkommit S.G.. Av utredningen framgår inte att hans andel skulle vara större än hälften.
På grund av det anförda finner HD - som i målet inte har att pröva huruvida anspråket på räntebidrag till följd av sin beskaffenhet över huvud inte eller i vart fall inte vid den tidpunkt då utmätningen skedde kunnat tas i anspråk genom utmätning - att riksskatteverkets besvär skall lämnas utan bifall.
Domslut
HD:s avgörande. HD lämnar besvären utan bifall.