NJA 1987 s. 938
Förrättningskostnader i mål om avhysning. 17 kap 8 § UB.
HD
Genom utslag i handräckningsmål d 7 juni 1984 förpliktade Stockholms TR E.C. att genast avflytta från en av honom hyrd bostadslägenhet i Stockholm. Sedan hyresvärden ansökt om verkställighet av utslaget lät kronofogdemyndigheten i Stockholm utföra avhysning d 21 - d 23 aug 1984 i E.C:s utevaro.
Det företag som kronofogdemyndigheten anlitat för att ombesörja avhysningen magasinerade E.C:s tillhörigheter fram till d 23 sept 1985, varefter egendomen togs ut och transporterades till en auktionsfirma för försäljning. Kostnaderna för de olika åtgärderna debiterades efter hand kronofogdemyndigheten, som därefter sökte ta ut kostnaderna av E.C.. Magasineringskostnader avseende tiden d 21 juni-d 23 sept 1985 och kostnad för uttag av det magasinerade godset debiterades med 3 036 kr resp 7 500 kr. Båda beloppen påfördes av kronofogdemyndigheten avhysningsmålet som avgifter enligt 8 § förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter.
För indrivning av nyssnämnda båda belopp, tillhopa 10 536 kr, utmätte kronofogdemyndigheten (kronofogden Prim) d 10 april 1986 med stöd av handräckningsutslaget E.C:s fastighet Stava 4:111 i Österåkers kommun.
E.C. anförde besvär i Svea HovR och yrkade, såsom hans talan fick förstås, att fastigheten genom det överklagade beslutet skulle anses utmätt för ett belopp om endast 7 638 kr.
Kronofogdemyndigheten upplyste i HovR:n att E.C. erlagt 2 898 kr till myndigheten, vilket belopp avräknats på en skuld för vilken fastigheten tidigare hade utmätts.
HovR:n (hovrättsråden Bremberg, referent, och Bergenfalk samt hovrättsassessorn Carlsson) lämnade i beslut d 6 juni 1986 besvären utan bifall.
E.C. anförde besvär och yrkade, som hans talan fick förstås, hävande av utmätningen d 10 april 1986.
Riksskatteverket anförde i yttrande över besvären bl a: Kronofogdemyndigheten verkställde avhysningen i aug 1984. Den överklagade utmätningen har skett för att ta ut kostnader som uppstått i samband med egendomens magasinering.
Enligt 16 kap 6 § 1 st UB skall kronofogdemyndigheten vid behov hyra utrymme för förvaring av den egendom som skall avhysas. Detta har sin grund i att det inte ansetts acceptabelt att hyresgästens egendom skulle efter avhysningen lämnas vind för våg. Att hyra magasineringsutrymme sker således i hyresgästens intresse. Magasineringskostnaden kan enligt 17 kap 3 § 2 st UB inte drabba sökanden.
Den magasineringskostnad som uppkommer när kronofogdemyndigheten på föreskrivet sätt verkställer en avhysning är en del av förrättningskostnaderna i målet. Det åligger kronofogdemyndigheten att ombesörja verkställighet med hänsyn tagen till både svarandens och sökandens situation (16 kap 3 § UB). I detta ligger att kostnader för magasineringen bör hållas nere, i synnerhet om den egendom som skall magasineras i sig är av mindre värde.
Enligt riksskatteverkets mening är ett avhysningsmål helt avslutat först när också kostnadsdelen är slutreglerad, på det ena eller andra sättet. En annan sak är att hela den åtgärd som begärts av sökanden blir verkställd i och med att svarandens egendom blir borttransporterad till lämpligt förvaringsställe. Därmed är inte sagt att avhysningen alltid blir till alla delar verkställd i och med att omhändertagandet skett.
Är omhändertagandet/magasineringen, som i förevarande fall, förknippad med nödvändiga kostnader för att avhysningen skall kunna genomföras, måste nämligen målets handläggning kunna anses fortgå i den meningen att dessa kostnader kan inräknas i förrättningskostnaderna. Rimligen bör kronofogdemyndigheten dock ombesörja magasineringen på sådant sätt att kostnader inte kan uppkomma hur länge som helst. Detta kan ske t ex genom att magasineraren förbinder sig att avyttra egendomen efter viss tid eller att en övre gräns på annat sätt bestäms för uppkommande magasineringskostnader.
De kostnader som inte utgör förrättningskostnader i avhysningsmålet kan inte tas ut utan att kronofogdemyndigheten först skaffat sig en exekutionstitel avseende beloppen. Eftersom den överklagade utmätningen skett för annat än förrättningskostnader bör den upphävas.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Tidblom, hemställde i betänkande om följande beslut:
Domskäl
Skäl. Av utredningen framgår att E.C., innan den nu aktuella utmätningen ägde rum, till kronofogdemyndigheten betalat 2 898 kr av magasineringskostnaden för perioden d 21 juni-d 23 sept 1985. För detta belopp borde därför utmätning inte ha skett.
Vad gäller det resterande beloppet av magasineringskostnaden för nyss angiven tid, 138 kr, uppkommer fråga om kronofogdemyndigheten ägt utmäta beloppet som förrättningskostnad i avhysningsmålet Av bestämmelserna i 16 kap UB framgår att avhysning skall genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation (3 § 1 st). Vidare framgår att kronofogdemyndigheten vid behov bl a skall hyra utrymme för förvaring av egendom som bortförs vid avhysning (6 § 1 st). Enligt 17 kap 3 § 2 st samma balk ansvarar inte sökanden för kostnad för förvaring av svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Denna begränsning av sökandens kostnadsansvar inverkar dock inte på svarandens betalningsskyldighet för sådan kostnad (Walin-Gregow-Löfmarck, UB, 2 uppl s 594 och Gregow, Utsökningsrätt s 276 vid not 3).
I mål om verkställighet av avhysning får förrättningskostnader genast utsökas hos svaranden (17 kap 8 § 1 st UB). En jämförelse mellan bestämmelserna i 17 kap 3 § 2 st och 8 § 3 st samma kap UB ger vid handen att i förhållande till svaranden är magasineringskostnader i princip att anse som förrättningskostnader i mål om verkställighet av avhysning. Eftersom uttag av magasinerad egendom inför en försäljning därav likaledes får anses vara en åtgärd som väsentligen företas i svarandens intresse gäller vad nu sagts även i fråga om kostnaderna för en sådan åtgärd.
Beträffande magasinering av egendom som bortförts vid avhysning har riksskatteverket i målet gjort det allmänna uttalandet att kronofogdemyndigheten bör ombesörja en magasinering på sådant sätt att kostnader härför inte kan uppkomma hur länge som helst. Att en begränsning skall iakttas i förevarande sammanhang framgår också i viss mån av 8 § 2 st förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter, där det stadgas att särskild utsökningsavgift får jämkas, om kostnaden är större än som var behövligt, samt att avgift inte alls utgår för en åtgärd som varit onödig. Av intresse i detta sammanhang är även regeln i 16 kap 6 § 3 st UB som ger den som för förvaring mottagit vid avhysning bortförd egendom rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen samt, om godset inte avhämtas, rätt att efter tre månader sälja egendomen och göra sig betald ur köpeskillingen. I svarandens intresse kan således förvararen vara tvungen att hålla det omhändertagna godset magasinerat i minst tre månader. Med utgångspunkt i denna reglering bör, i fall då egendom inte avhämtas dessförinnan, magasinering under tre månader jämte den ytterligare tid som skäligen kan vara påkallad för ombesörjande av försäljning eller bortskaffande av egendomen kunna godtas som en ur kostnadssynpunkt nödvändig verkställighetsåtgärd i mål om avhysning. Avsteg från vad nu sagts bör kunna komma i fråga endast om det kan anses föreligga synnerliga skäl för att i svarandens intresse ytterligare förlänga förvaringen.
Den överklagade utmätningen rör magasineringskostnader som uppkommit senare än tio månader efter avhysningen. Såvitt visats har det inte förelegat tillräckliga skäl för att hålla egendomen magasinerad under så lång tid som nu blev fallet. Utmätning borde inte ha skett för någon del av kostnaden för magasineringen av E.C:s egendom under perioden d 21 juni-d 23 sept 1985.
Vad slutligen angår kostnaden för uttag av det magasinerade godset så föreligger inte någon omständighet som hindrar att denna kostnad här godtas som en utmätningsbar förrättningskostnad.
På grund av det anförda skall den överklagade utmätningen hävas såvitt den avser magasineringskostnaderna, dvs ett belopp om 3 036 kr.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut upphäver HD utmätningen såvitt avser ett belopp om 3 036 kr.
HD (JustR:n Welamson, Sven Nyman, Jermsten, referent, Solerud och Törnell) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.