NJA 1988 s. 226
Fråga om skadeståndsskyldighet på grund av häleri efter inbrottsstöld, när den tillgripna egendomen återställts till rätt ägare i skadat skick och ovisshet råder, om skadorna uppkommit innan egendomen kom i hälarnas besittning, under det att den var i deras besittning eller sedan den kom ur deras besittning.
Allmän åklagare väckte vid Växjö TR åtal mot T.M. och T.A. för grov stöld enligt följande gärningsbeskrivning: Natten till d 22 nov 1985 har T.A. och T.M. tillsammans med ytterligare en person genom inbrott berett sig tillträde till Hemtema AB:s elektronikaffär i Söderåkra, Torsås kommun, där de stulit sju videobandspelare och en videokamera med tillbehör, allt värt drygt 60 000 kr.
Åklagaren yrkade dessutom att T.M. och T.A. samt ytterligare en person skulle åläggas att solidariskt utge skadestånd till Hemtema med 1 500 kr avseende självrisk på bolagets försäkring.
Åtal väcktes också mot K.S. D.R. och V.K. för häleri. Härvid påstods att K.S. hade förvarat det vid inbrottet hos Hemtema tillgripna godset i sin bostad i Lessebo från morgonen d 22 nov 1985 till förmiddagen d 23 nov med vetskap om att godset hade frånhänts ägaren genom brott samt att D.R. och V.K. d 23 nov 1985 med vetskap om samma förhållande tillsammans med annan hade lastat in godset i en bil i Lessebo och transporterat det därifrån mot Växjö.
T.M. och T.A. förnekade att de hade gjort sig skyldiga till det påstådda inbrottet. De uppgav att de endast hade tagit hand om godset åt en inte namngiven person och transporterat det till K.S:s bostad i Lessebo. De bestred skadeståndsyrkandet men vitsordade det yrkade beloppet som skäligt i och för sig.
TR:n (ordf rådmannen Johansson) fann i dom d 19 dec 1985 utrett att T.M. och T.A. haft sådan del i inbrottet hos Hemtema att de inte kunde undgå ansvar för stöld samt att stölden med hänsyn till omständigheterna skulle bedömas som grov. Under hänvisning till målets utgång i ansvarsdelen fann TR:n att Hemtemas talan mot T.M. och T.A. skulle vinna bifall.
Var och en av T.M. och T.A. dömdes för grov stöld till fängelse 8 mån. De ålades dessutom att jämte en medåtalad solidariskt utge skadestånd till Hemtema med 1 500 kr.
Även åtalen mot K.S. D.R. och V.K. för häleri bifölls av TR:n.
Göta HovR
T.M. och T.A. fullföljde talan i Göta HovR och yrkade att åtalet och skadeståndstalan mot dem skulle ogillas.
Åklagaren och Hemtema bestred ändring.
Även åklagaren fullföljde talan och yrkade straffskärpning.
HovR:n (hovrättslagmannen Larsson, hovrättsråden Paulsson-Nordling, referent, och Mogren samt nämndemännen Johansson och Samuelsson) meddelade dom d 11 febr 1986.
I domskälen anförde HovR:n att det i fråga om åtalet för grov stöld inte förelåg någon annan utredning än T.M:s, T.A:s och en medåtalads uppgifter samt det förhållandet att dessa på morgonen efter inbrottet hade haft stöldgodset i sin besittning. Denna utredning innefattade enligt HovR:ns bedömning inte tillräcklig bevisning om att T.M. och T.A. genom inbrott hade fått godset i sin besittning. Av de tilltalades berättelser framgick emellertid att de genom att placera godset hos K.S. hade tagit sådan befattning med stöldgodset som varit ägnad att försvåra dettas återställande. HovR:n fann därför att de skulle dömas för häleri.
Beträffande skadeståndsyrkandet anförde HovR:n i domskälen: I anledning av åtalet för grov stöld har yrkats skadestånd av T.M. och T.A. avseende självrisk. HovR:n finner ej visat att utgiften för självrisk föranletts av de åtgärder T.M. och T.A. vidtagit med godset. Mot dem förd skadeståndstalan skall därför ogillas.
Med ändring av TR:ns dom dömde HovR:n T.M. och T.A. för häleri till fängelse 6 resp 4 mån och ogillade mot dem förd skadeståndstalan.
Hemtema sökte revision och yrkade bifall till sin mot T.M. och T.A. förda skadeståndstalan.
T.M. och T.A. lät inte höra av sig.
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Boholm, hemställde i betänkande om följande dom: Domskäl. Bolaget har som grund för sin till HD fullföljda skadeståndstalan gentemot T.M. och T.A. åberopat, att det fordrade beloppet om 1 500 kr motsvarar utgift för självrisk på stöldförsäkring och att utgiften föranletts av att de stulna apparaterna inte kunnat återställas till bolaget i oförstört skick. Bolaget har hänvisat till att T.M. och T.A. befunnits skyldiga till häleri, innebärande att deras befattning med stöldgodset varit ägnad att försvåra dess återställande. Deras häleriåtgärder har alltså minskat bolagets möjlighet att återfå det stulna godset i oförstört skick. Enligt bolaget har sålunda såväl förbrottsförövarna som T.M. och T.A. genom sin brottslighet vållat bolaget den aktuella skadan.
Av utredningen i målet framgår att T.M. och T.A. tagit befattning med de sju videobandspelare och den videokamera med tillbehör, vilka tillgreps vid inbrottet hos bolaget natten till d 22 nov 1985, på sätt som varit ägnat att försvåra föremålens återställande till bolaget. Befattningen har bestått i att de efter inbrottet samma natt placerat stöldgodset i K.S:s bostad i Lessebo. Av utredningen framgår också att godset följande dag transporterats vidare i bil av T.M. och två andra personer, vilka under bilfärden gripits av polis. T.M:s och T.A:s förfarande innefattar häleribrott.
Det får anses ostridigt i målet att apparaterna inte återställts till bolaget i oförstört skick och att bolaget som följd härav fått vidkännas den aktuella utgiften. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer är T.M. och T.A. skyldiga att ersätta de skador på apparaterna som kan ha uppkommit under den tid de haft dem i sin besittning. Däremot kan de inte till följd av häleribrottet vara ansvariga för skador som uppkommit innan de fått apparaterna i sin besittning.
De skador som uppkommit på apparaterna under den tid för vilken T.M. och T.A. enligt ovan är ansvariga måste antas uppgå till belopp som i vart fall inte understiger bolagets utgift för självrisk. Vid sådant förhållande skall skadeståndsskyldighet åläggas dem i enlighet med bolagets yrkande.
Domslut
Domslut. Med ändring av HovR:ns domslut fastställer HD TR:ns domslut i vad envar av T.M. och T.A. förpliktats att utge skadestånd till Hemtema AB.
HD (JustR:n Knutsson, Gad, Sterzel och Munck, referent) beslöt följande dom:
Domskäl
Domskäl. Genom HovR:ns i denna del lagakraftvunna dom har T.M. och T.A. fällts till ansvar för häleri med avseende på de sju videobandspelare och den videokamera med tillbehör som tillgreps vid inbrottet hos bolaget natten till d 22 nov 1985. Häleribrottet bestod enligt domen i att de efter inbrottet samma natt placerade stöldgodset i K.S:s bostad i Lessebo. Av utredningen framgår att godset följande dag transporterades vidare i bil av bl a D.R. och V.K. vilka under bilfärden greps av polis. Även K.S. D.R. och V.K. har genom HovR:ns dom fällts till ansvar för häleri.
De faktiska omständigheter som enligt det anförda ligger till grund för HovR:ns dom i brottmålet är ostridiga i förevarande mål. Det får också anses ostridigt att apparaterna återställts till bolaget i skadat skick och att bolaget till följd härav fått vidkännas en kostnad om 1 500 kr motsvarande självrisken på bolagets stöldförsäkring.
Bolaget har i HD till stöd för sin skadeståndstalan åberopat att T.M:s och T.A:s brottsliga befattning med stöldgodset varit ägnad att försvåra dess återställande och alltså minskat bolagets möjlighet att återfå det stulna godset i oförstört skick. Enligt bolaget har sålunda såväl förbrottsförövarna som T.M. och T.A. genom sin brottslighet vållat bolaget den aktuella skadan.
Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer skulle T.M. och T.A. om särskilda omständigheter ej hade föranlett annan bedömning, till följd av sitt häleribrott ha varit skyldiga att ersätta bolaget förlusten av de stulna apparaterna för det fall att dessa ej hade återställts till bolaget. När som i förevarande fall bolaget har återfått stöldgodset i skadat skick, följer av angivna principer att T.M. och T.A. är skyldiga att ersätta de skador på apparaterna som kan ha uppkommit under den tid då de rättsstridigt hade dem i sin besittning. Men hänsyn till sambandet mellan deras brott och den efterföljande brottsliga hanteringen av apparaterna måste detsamma gälla i fråga om skador som härunder kan ha uppkommit på dessa. Däremot kan de inte enbart till följd av häleribrottet vara ansvariga i den mån skador uppkom innan de fick apparaterna i sin besittning.
I målet har inte från någondera sidan åberopats någon utredning eller lämnats några uppgifter som belyser när eller under vilka förhållanden skador uppkom på apparaterna under den tid de var frånhända bolaget. För den som återfår stulen egendom i skadat skick under sådana omständigheter som det är fråga om i målet föreligger emellertid uppenbara svårigheter att förebringa bevisning eller att ens göra antaganden angående sådana förhållanden. Det finns ingenting som talar mot att skadorna uppkom under den tid för vilken T.M. och T.A. är ansvariga. Vid dessa förhållanden bör olägenheten av att tidpunkten för skadornas uppkomst ej klarlagts i målet inte skäligen bäras av bolaget. T.M. och T.A. bör därför åläggas skadeståndsskyldighet i enlighet med bolagets yrkande.
Domslut
Domslut. Med ändring av HovR:ns domslut fastställer HD TR:ns domslut i fråga om skadeståndsskyldighet för T.M. och T.A. gentemot bolaget.
JustR Höglund var såtillvida av skiljaktig mening i fråga om motiveringen att han ansåg att domskälen efter de tre första styckena skulle ha följande lydelse: På grund av sin befattning med det stulna godset är T.M. och T.A. skyldiga att ersätta bolagets skada i den mån det ej av omständigheterna framgår att skadan uppkommit utan att samband kan anses föreligga mellan skadan och deras brottsliga förfarande. Sådana omständigheter har inte förebragts i målet. T.M. och T.A. är därför ersättningsskyldiga mot bolaget i enlighet med dess yrkande.