NJA 1989 s. 80

Domskäl

TR:n (rådmannen Ström) anförde i dom d 22 april 1986:

Domskäl. Genom att tillgripa betydande kvantiteter dieselolja från en kamrat och föreningsmedlem har H.J. tveklöst även skadat föreningen och dess intressen och därmed förfarit så att uteslutningsgrund enligt § 12 i föreningens stadgar förelegat. H.J. har endast kort tid innan stölderna började varnats av föreningen. Även om det mot hans bestridande inte kan anses styrkt att föreningen haft befogad anledning att varna honom, har H.J. genom varningen fått klart för sig att man inom föreningen övervägde åtgärder gentemot honom. Genom att begå stölderna har H.J. uppenbart nonchalerat detta. Mot anförda bakgrund och då stölderna måste anses utgöra ett allvarligt angrepp mot föreningens intressen har det inte skäligen kunnat krävas av föreningens styrelse att den ånyo skulle varna H.J. innan den beslöt om uteslutning. Uteslutningen har således enligt TR:ns mening varit såväl formellt som materiellt korrekt. Käromålet bör därför ogillas.

Domslut

Domslut. Käromålet ogillas.

Domskäl

Domskäl. H.J. har till utveckling av sin talan i HovR:n anfört bl a: Den varning, som meddelades honom i slutet av juli eller början av aug 1983, avsåg andra förhållanden än dem, på vilka föreningen grundade beslutet om uteslutning. Varningen meddelades före de dieseloljetillgrepp, som åberopades till stöd för beslutet om uteslutning. Eftersom detta beslut inte föregåtts av varning, som gällde oljetillgreppen, är beslutet formellt oriktigt. - De förhållanden som åberopades som grund för uteslutningen omfattas inte av § 12 1 st i stadgarna och utgör i vart fall inte tillräckliga skäl för uteslutning.

Föreningen har som grund för sin talan anfört: H.J:s stöld av dieselolja har skadat föreningen. Detta i kombination med att H.J. tidigare tilldelats varning medför att uteslutningsbeslutet är befogat och riktigt.

Parterna har i HovR:n åberopat samma bevisning som vid TR:n.

HovR:n gör följande bedömning.

Den materiella grunden för uteslutning och för föreningens talan är att H.J. genom de mot en annan föreningsmedlem förövade stölderna skadat föreningen. Påståendet, som bestrides av H.J., har ej närmare utvecklats, ej heller har den uppgivna skadans omfattning på något sätt angivits.

Det torde icke utan vidare kunna förutsättas att en av medlem förövad skadegörande handling mot annan medlem - vare sig genom brott eller eljest uppsåtligen - också innefattar skada för föreningen som sådan. Enligt i målet åberopade stadgar är föreningens ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom vissa närmare angivna konkreta åtgärder, såsom att anskaffa transportuppdrag och förmedla inköp av förnödenheter. I målet kan ej anses styrkt att H.J. genom det påtalade förfarandet orsakat skada å denna typ av verksamhet eller att han eljest genom förfarandet motverkat föreningens intressen på ett sätt som kan läggas till grund för uteslutning. Beslutet om uteslutning skall därför förklaras ogiltigt.

Domslut

Domslut. Med ändring av TR:ns dom förklarar HovR:n ogiltigt Grums Lastbilcentral ek förenings beslut att utesluta H.J. ur föreningen.

Referenten, hovrättsrådet Wessman, var skiljaktig i fråga om motiveringen och anförde: H.J. har till utveckling - - - se HovR:ns dom - - - som vid TR:n.

Bestämmelsen om uteslutning i stadgarnas § 12 är så utformad att, om medlem som bryter mot stadgarna, skadar föreningen eller motverkar dess intressen eller ändamål och inte rättar sig efter varning, han kan uteslutas ur föreningen. Därav får anses framgå att den som rättar sig, exempelvis avbryter i varningen angiven verksamhet som innebär ett brott mot stadgarna, inte kan uteslutas på grund av det förhållande som föranlett varningen.

Den varning, som tilldelats H.J. i slutet av augusti eller i början av september i har inte avsett det H.J:s handlande, nämligen olovligt tillgrepp av dieselolja, som lagts till grund för beslutet om hans uteslutning. Jag finner i likhet med TR:n att det mot H.J:s bestridande inte kan anses styrkt att föreningen haft grundad anledning att varna honom vid nämnda tillfälle. I vart fall är det inte visat att H.J. inte iakttagit rättelse i fråga om de förhållanden som föreningen åberopat som skäl för varningen.

I målet är ostridigt att H.J. inte tilldelats varning med anledning av tillgreppen av dieselolja från en medlem i föreningen.

Uteslutning av en medlem ur en förening av det slag varom är fråga i målet kan uppenbarligen medföra allvarliga, främst ekonomiska konsekvenser för den uteslutne. H.J. har oemotsagd anfört att omsättningen i hans rörelse efter beslutet om uteslutning har gått ned väsentligt i förhållande till omsättningen före beslutet samt att han, sannolikt på grund av mindre tillgång på uppdrag, måst minska sin fordonspark. På grund av verkningarna av ett uteslutningsbeslut måste krävas att i föreningens stadgar angivna former för uteslutning iakttas.

Väl får enligt min mening H.J:s åtgärd att tillgripa dieselolja anses utgöra ett angrepp mot föreningens intressen av sådan art att det kan läggas till grund för beslut om uteslutning av honom. Då emellertid den H.J. före tillgreppen tilldelade varningen inte kan åberopas till stöd för uteslutningsbeslutet och H.J. inte före detta beslut tilldelats varning på grund av de olovliga tillgreppen har föreningen inte iakttagit i stadgarnas § 12 angivna regler för uteslutning av H.J. ur föreningen.

På grund av det anförda och med beaktande av vad föreningen anfört som grund för sin talan skall beslutet om uteslutning förklaras ogiltigt.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom lämnar HD käromålet utan bifall.

Domskäl

Domskäl. Enligt § 2 i föreningens stadgar har föreningen till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bl a anskaffa transportuppdrag åt dem och utöva annan därmed förenlig eller sammanhängande verksamhet, att inom ramen för tillgängliga uppdrag bereda så god sysselsättning som möjligt för medlemmarnas transportredskap samt att för medlemmarna förmedla inköp av transportredskap och förnödenheter. Som angetts i TR:ns dom föreskrivs i § 12 att styrelsen får utesluta en medlem ur föreningen bl a i fall då denne bryter mot stadgarna, skadar föreningen eller motverkar dess intressen eller ändamål, under förutsättning att han inte rättar sig efter erhållen skriftlig varning från styrelsen. Vidare kan anmärkas att stadgarna innehåller bestämmelser om att medlemmarna är skyldiga att överlåta åt föreningen att träffa avtal om transportuppdrag och att de skall göra anmälan om sådana förändringar i det egna företaget som kan vara av intresse för den gemensamma verksamheten.

Föreningen har i HD gjort gällande att de stölder av dieselolja som låg till grund för uteslutningen av H.J. ur föreningen inte bara - såsom föreningen åberopat vid TR:n och i HovR:n - skadat föreningen utan också motverkat dess ändamål. Det kan ej anses att föreningen härigenom till stöd för sin talan åberopat omständighet som inte tidigare förebragts, och hinder föreligger alltså inte mot att pröva föreningens talan sådan denna har fullföljts.

Den ifrågavarande stöldbrottsligheten riktade sig visserligen inte mot föreningen som sådan utan mot en enskild föreningsmedlem. Brottsligheten var emellertid ägnad att skada sådan verksamhet som föreningens åtaganden syftade till att främja, och den innefattade upprepade tillgrepp av en sådan förnödenhet som det föll inom ramen för föreningens uppgifter att förmedla till medlemmarna. Med hänsyn härtill måste det anses att H.J. genom brottsligheten motverkade föreningens ändamål.

För att en medlem skall kunna uteslutas ur föreningen på sådan grund krävs enligt stadgarna att han inte rättat sig sedan han erhållit skriftlig varning från styrelsen. Det är ostridigt att H.J., sedan han vägrat att lösa ut en rekommenderad försändelse d 20 juni 1983 innehållande en skriftlig varning från styrelsen, muntligen varnats av två ledamöter av föreningens styrelse i slutet av juli eller i början av augusti samma år. H.J. har inte gjort gällande annat än att han härigenom i behörig ordning erhållit del av varningen. Han har emellertid hävdat dels att det inte förelåg sådant samband mellan varningen och uteslutningen att stadgarnas krav blivit uppfyllt, dels att varningen sakligt sett var obefogad.

Av handlingarna framgår att varningen hade sin huvudsakliga grund i att H.J. i sin rörelse använt en lastbil, som inte anmälts till föreningens styrelse, och att han på egen hand träffat avtal om körningar med denna bil. Något sakligt samband förelåg sålunda inte mellan de förhållanden som föranledde varningen och grunden för uteslutningen. Emellertid kan stadgarnas krav på att uteslutning skall föregås av varning inte rimligen tilläggas den innebörden att, om en medlem varnats med anledning av visst illojalt förfarande från hans sida, föreningen därefter skulle vara förhindrad att utan ny varning utesluta medlemmen om denne på nytt gör sig skyldig till illojalt förfarande, låt vara av annan art än tidigare. Är den senare förseelsen av det slaget att medlemmen inte utan vidare kan förutsättas inse det illojala i sitt handlande, skulle det visserligen kunna vara oskäligt att utan ny varning lägga det till grund för uteslutning. Om sådant fall är dock här ej fråga.

Utredningen får anses ge vid handen att varningen - som meddelades sedan ärendet i anledning av meningsskiljaktigheter mellan styrelsen och H.J. underställts föreningens länsorganisation - åtminstone i sin huvudsakliga del hade täckning i stadgarna och ej i sak var obefogad.

Uteslutningen av H.J. får alltså anses stå i överensstämmelse med föreningens stadgar.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut.

JustR Höglund var av skiljaktig mening och anförde: Såsom återgivits i TR:ns dom föreskriver § 12 i föreningens stadgar, att föreningens styrelse får utesluta en medlem ur föreningen, om han bryter mot stadgarna eller skadar föreningen eller motverkar dess intressen eller ändamål och inte rättar sig efter erhållen skriftlig varning från styrelsen eller om han uppenbarligen vanvårdar sin ekonomi eller han inte inom sex månader, sedan han upphört med den verksamhet som föranlett hans inträde i föreningen, uppsagt sig till utträde. De förutsättningar under vilka en medlem får uteslutas ur föreningen är sålunda av två slag. Det ena kännetecknas av krav på föregången varning och uraktlåten rättelse efter varningen, medan det andra medger omedelbar uteslutning.

Av handlingarna i målet framgår att det förfarande från H.J:s sida som låg till grund för uteslutningen var en rad tillgrepp av dieselolja, närmare behandlade i TR:ns dom. Föreningen har gjort gällande att H.J. genom dessa tillgrepp skadat föreningen och motverkat dess ändamål.

Den grund för uteslutning som föreningen sålunda åberopat är av det slag som kräver att H.J. före uteslutningen tilldelats skriftlig varning från styrelsen och underlåtit att vidta rättelse. Föreningen har också åberopat att styrelsen tidigare tillställt H.J. varning, i följd varav den ägt utesluta honom. H.J. har däremot invänt - förutom att varningen sakligt sett var obefogad - att varningen gällt ett helt annat förhållande än det som föranlett uteslutningen och därför inte kunnat läggas till grund för uteslutningsbeslutet.

Enligt vad handlingarna i målet ger vid handen hade varningen sin huvudsakliga grund i att H.J. i sin rörelse använt en lastbil, som inte anmälts till föreningens styrelse, och att han på egen hand träffat avtal om körningar med denna bil. Varningen hade sålunda utfärdats med anledning av ett helt annat förfarande från H.J:s sida än det som senare kom att läggas till grund för uteslutningen, nämligen oljetillgreppen. Fråga uppkommer därmed, om stadgarnas krav på varning och uraktlåten rättelse är uppfyllt, när varningen och uteslutningen grundas på skilda förfaranden. Det kan anmärkas att det i målet inte gjorts gällande att fråga är om någon sådan uteslutningsgrund som kan antas föreligga vid sidan av stadgarnas bestämmelser och som skulle kunna åberopas utan föregående varning.

För bedömningen av den angivna frågan är av betydelse att stadgarna innehåller en jämförelsevis noggrann beskrivning av de förutsättningar under vilka en medlem får uteslutas ur föreningen. Att uteslutningsåtgärden blivit föremål för en så ingående reglering i stadgarna sammanhänger uppenbarligen med att uteslutning är en allvarlig påföljd, som i en förening av det slag det här är fråga om får kännbara verkningar för den uteslutnes yrkesverksamhet. En sådan reglering ger anledning såväl till noggrann efterföljd när det gäller själva förfarandet vid uteslutning som till en försiktig tolkning i fråga om utsträckningen av tillämpningsområdet för uteslutningsgrunderna. Detta leder till att varningsvillkoret bör ges den innebörd som ordalagen närmast tyder på, nämligen att i fråga om sådan uteslutningsgrund som kräver föregången varning uteslutningen måste grundas på samma förhållande som det som föranlett varningen. Den möjlighet att genom rättelse undgå uteslutning som stadgarna erbjuder den felande får annars inte någon egentlig mening.

Klart är att under sådana uttryck som "skadar han föreningen" och "motverkar han dess intressen eller ändamål" ryms allehanda förfaranden. Det kan väl därför tänkas att fall måste förekomma då uteslutning får ske oaktat grunden för uteslutning inte är till alla delar precis densamma som den för en tidigare varning. Men det kravet måste då ställas att förfarandena står i sakligt samband med varandra. Vidare måste medges att ett oeftergivligt krav på varning i åtskilliga fall kan bli ett slag i luften, t ex vid engångsförbrytelser. Detta bör dock ha funnits i åtanke vid utformningen av uteslutningsbestämmelserna, vilka har karaktär av standardreglering (jfr t ex stadgarna för den åkeriförening som var part i rättsfallet NJA 1975 s 661). Stadgarna skall också ses i sammanhang med yrkestrafiklagen (1979:559), som innehåller bestämmelser om återkallelse av trafiktillstånd vid sådana missförhållanden i driften av trafikrörelsen att tillståndshavaren inte kan anses lämplig att fortsätta verksamheten (3 kap 1 §).

Av det anförda framgår att det förfarande från H.J:s sida som låg till grund för uteslutningen - oljetillgreppen - var ett helt annat än det som föranledde varningen. Sakligt samband mellan de båda förfarandena saknades. Det kan till och med ifrågasättas om oljetillgreppen, som riktade sig mot en annan medlem i föreningen, alls kan sägas ha skadat föreningen eller inneburit motverkan av dess intressen eller ändamål. Uteslutningen av H.J. har följaktligen inte stått i överensstämmelse med föreningens stadgar. Hans talan skall därför bifallas.

På grund av det anförda fastställer jag HovR:ns domslut.