NJA 1991 s. 266
Fråga i visst fall om verkställighet av kvarstad för fordran på egendom beträffande vilken tredje man gör invändning om äganderätt. 4 kap 17 § UB.
HD
Efter ansökan av A.P. förordnade Huddinge TR i beslut d 28 juni 1990 om kvarstad på så mycket av L.A:s egendom att A.P:s till 5 milj kr uppgående fordran på L.A. kunde antas bli täckt vid utmätning.
A.P. begärde verkställighet av kvarstadsbeslutet hos kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Huddingekontoret. Han anvisade härvid överhypoteket i tavlor som L.A. hade belånat och som förvarades hos MTAB Transport & Spedition AB.
Kronofogdemyndigheten (kronofogden D.) belade genom beslut d 28 aug 1990 en tavla "Det goda livet" av Picasso med kvarstad. I protokollet antecknades att tavlan förvarades hos MTAB och att kvarstaden gällde med förbehåll för Trygg Finans AB:s panträtt.
Besvär anfördes i Svea HovR av R.H., C.C. och G.N. med yrkande att kvarstadsbeslutet skulle upphävas. Klagandena gjorde gällande att tavlan tillhörde dem och inte L.A.. De uppgav att L.A. hade förvärvat tavlan för deras räkning och att köpet hade finansierats bl a genom ett lån hos Trygg Finans, för vilket L.A. stod som låntagare och tavlan hade lämnats som säkerhet. De åberopade bl a dels ett av L.A. undertecknat brev till Trygg Finans d 31 maj 1990, enligt vilket L.A. förvärvat Picassotavlan för R.H:s, C.C:s och G.N:s räkning, dels en av dem själva undertecknad "Denuntiation" till Trygg Finans d 16 maj 1990 av innehåll att de d 7 mars 1990 förvärvat äganderätten till tavlan.
A.P. bestred bifall till besvären.
HovR:n (hovrättslagmannen Lunning, hovrättsrådet Jender, referent, och t f hovrättsassessorn Heckscher) meddelade d 2 okt 1990 följande beslut: Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas, enligt 16 kap 13 § UB, vad som föreskrivs i bl a 4 kap 17-19 §§ och 22 § 1 st samma balk. En förutsättning för åtgärden är således att det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap 17 §) eller att det föreligger sannolika skäl för att så är fallet (4 kap 22 § 1 st);i det senare fallet görs då förbehåll för tredje mans rätt.
Det framgår inte av utredningen att tavlan tillhör L.A.. Det föreligger inte heller sannolika skäl för att tavlan skulle tillhöra honom.
HovR:n upphäver därför kronofogdemyndighetens beslut att belägga tavlan med kvarstad för A.P:s fordran på L.A..
A.P. (ombud advokaten S.S.) anförde besvär och yrkade att kronofogdemyndighetens beslut att belägga tavlan med kvarstad skulle fastställas. Han gjorde i första hand gällande att äganderätten till tavlan inte övergått till R.H. och medparter utan tillkom L.A.. I andra hand gjorde A.P. gällande att R.H. och medparter i vart fall inte hade erhållit sakrättsligt skydd för tavlan.
R.H. och medparter (ombud advokaten G.E.) bestred ändring. De uppgav bl a att priset för tavlan hade utgjort 8 milj kr, att de d 1 mars 1990 hade tagit upp ett lån på 7 milj kr i Nordbanken, vilket belopp samma dag hade överlämnats till L.A. som köpeskilling för Picassotavlan, samt att det hos Trygg Finans upptagna lånet på 4 milj kr hade utbetalats till C.C. för köparnas gemensamma räkning. De uppgav vidare att de hade betalat räntor för lånet hos Trygg Finans och åberopade vissa handlingar för att styrka detta.
Betänkande
HD avgjorde målet efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Ryde, föreslog i betänkande följande beslut: Skäl. I målet är fråga om verkställighet av kvarstadsbeslut. Förfarandet regleras i 16 kap 13 § UB, vari hänvisas till bestämmelserna om utmätning i 4 kap UB, såvitt här är av intresse 17 och 18 §§ samt 22 § 1 st. Verkställighet får sålunda ske i lös egendom om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han skall anses vara ägare. Finns egendomen i gäldenärens besittning skall han anses som ägare och verkställighet får ske i egendomen om det inte framgår att den tillhör annan.
I rättsfallet NJA 1984 s 456 fann HD att en häst som gäldenären lämnat till en travtränare för träning fick anses ha varit i gäldenärens besittning vid utmätningstillfället. Eftersom tredje man inte styrkt sin påstådda äganderätt till hästen kunde den utmätas för gäldenärens skuld. Avgörande för frågan om besittningen blir i sådant fall innehållet i avtalet mellan gäldenären och den som egendomen lämnats till. Innehåller detta avtal inte någonting om att innehavet skall ske för annan än den med vilken avtalet träffats, måste denne anses ha den medelbara besittningen. Vid sådant fall måste den som påstår att gäldenären handlat på hans uppdrag styrka detta för att inte egendomen skall presumeras tillhöra gäldenären.
I målet har framkommit att tavlan har inköpts genom L.A:s försorg, att köpet till hälften finansierats genom ett lån som L.A. tagit upp hos finansbolaget Trygg Finans samt att tavlan har deponerats för
Trygg Finans räkning som säkerhet för lånet. Avtalet om pantsättning av tavlan har träffats mellan finansbolaget och L.A.. Det avtalet innehåller, såvitt visats, inte någon uppgift om att äganderätten till tavlan skulle tillkomma någon annan än L.A.. De åtgärder som L.A. vidtagit avseende tavlan är sådana att den får anses ha varit i hans besittning vid tiden för verkställigheten. Vad R.H. och medparter anfört och åberopat kan inte anses visa att äganderätten till tavlan tillkommer dem. Det föreligger inte heller sannolika skäl för att tavlan tillhör dem. A.P:s besvär skall därför bifallas.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD kronofogdemyndighetens beslut om verkställighet.
HD (JustR:n Knutsson, Heuman, referent, Solerud, Svensson och Lambe) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. Enligt 4 kap 17 § UB får lös egendom utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare. Bestämmelsen skall enligt 16 kap 13 § 1 st tillämpas vid verkställighet av beslut om kvarstad för fordran.
A.P. har hävdat att L.A. är ägare till tavlan medan R.H. och medparter gjort gällande att äganderätten tillkommer dem.
Enligt ett i målet ingivet skuldebrev har L.A. d 6 mars 1990 av Trygg Finans lånat 4 000 000 kr. Beloppet har använts till betalning av picassotavlan. Till säkerhet för sin förpliktelse har L.A. i skuldebrevet pantförskrivit tavlan och därvid angett att tavlan för Trygg Finans räkning förvaras hos MTAB. Vid kvarstadsförrättningen bekräftade en anställd vid MTAB att L.A. var ägare till tavlan. Dessa omständigheter talar med betydande styrka för L.A:s äganderätt.
R.H. och medparter har uppgett att L.A. köpt tavlan för deras räkning, att lånet hos Trygg Finans i verkligheten var deras och att de tillskjutit de återstående medel som erfordrats för inköpet av tavlan. De har åberopat skuldebrev, kvitton samt brev av innebörd att de och L.A. i maj 1990 underrättat Trygg Finans om sin äganderätt.
De uppgifter R.H. och medparter lämnat i målet är i väsentliga avseenden vaga och av dem ingivna handlingar ger utrymme för skilda tolkningar av vad som förekommit. Således har de gjort gällande att det rätta förhållandet är att L.A. aldrig varit ägare till tavlan. De har emellertid inte närmare angett i vilken egenskap L.A. skulle ha handlat för dem. Enligt R.H. och medparter skulle Trygg Finans ha känt till ägandeförhållandet redan vid tiden för utbetalningen av lånet från Trygg Finans. Lika fullt åberopar de en underrättelse till Trygg Finans som enligt deras uppgift tillkom som en "säkerhetsåtgärd". De har inte företett någon köpehandling men väl ett kvitto undertecknat av L.A. avseende "del av köpeskilling å totalt SEK 8 000 000:- för målning av P. Picasso".
Vid en samlad bedömning av utredningen i målet får det anses framgå att tavlan tillhör L.A.. A.P:s talan skall därför bifallas.
Domslut
HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD kronofogdemyndighetens beslut.