NJA 1991 s. 503

Domskäl

Domskäl. L. har till stöd för sin talan anfört: A.K. har alltsedan barnets födelse och fram till mars 1989 varit anställd vid invandrarförvaltningen hos Malmö kommun. Det noterades vid förhandlingen i TR:n att hans årsinkomst i maj 1987 var 145 000 kr och att den successivt stigit till 167 000 kr. Enligt egen uppgift har A.K. under hela den aktuella tiden bott hos sina föräldrar och betalat dem 1 500 kr per månad. Det måste förutsättas att beloppet avsett mat och husrum. Vid bedömningen av frågan om A.K. har och har haft förmåga att utge underhållsbidrag för tiden före d 1 febr 1989 skall hans skuldsättning inte beaktas. Underhållsskyldigheten mot L. måste komma i första hand. A.K. har och har haft förmåga att utge de yrkade bidragen.

HovR:n har att bedöma om A.K. har förmåga att utge underhållsbidrag till L. för tiden mellan d 17 nov 1987 och d 31 jan 1989.

Departementschefen har i prop 1978/79:12 uttalat att syftet med underhållsbidragen är att tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning, att underhållsbidrag genom sin starka inriktning på ett aktuellt behov skiljer sig från flertalet andra fordringar och att det underhållsberättigade barnets intresse av att kunna kräva ut underhållsbidrag i efterhand i de flesta fall också minskas genom att det allmänna genom bidragsförskott till försäkrar barnet pengar för uppehälle.

A.K. hade under den aktuella tiden en anställning med god inkomst som i och för sig gav honom möjlighet att betala underhållsbidrag av nu yrkad storlek. När L. i sept 1989 väckte talan mot A.K. med yrkande att denne skulle förklaras vara fader till henne och därmed underhållsskyldig gentemot henne hade A.K. betydande skulder. Det är också upplyst att A.K. sedan mars månad 1989 är arbetslös och att han i anledning därav uppbär ersättning med ca 10 000 kr i månaden.

Vid bedömningen av A.K:s förmåga att betala underhållsbidrag för den aktuella tiden bör stor vikt läggas vid hans nuvarande ekonomiska situation. Därvid bör hänsyn tagas till att han förutom de löpande underhållsbidragen har att betala bidrag för tiden från d 1 febr 1989 fram till dagen för TR:ns dom samt till att han har att betala för de skulder han tidigare ådragit sig.

Vid nu angivna förhållanden finner HovR:n att A.K. inte bör åläggas betala underhållsbidrag för tiden före d 1 febr 1989.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

HovR:n förklarade sig i domskälen finna målet vara av visst principiellt intresse till belysning av frågan i vad mån underhållsbidrag skall utdömas för förfluten tid och lämnade därför fullföljdshänvisning till HD.

L. (ombud advokaten B.M.) sökte revision och yrkade bifall till sin talan i HovR:n.

A.K. lät sig inte avhöra.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, Revsekr Frostell, föreslog i betänkande följande dom: L. har i huvudsak anfört följande. Det är riktigt att departementschefen i propositionen 1978/79:12 gjort de uttalanden, som återges i HovR:ns dom. Uttalandet göres i det avsnitt, som behandlar de nya preskriptionsreglerna beträffande underhållsbidrag. Av vikt i sammanhanget är departementschefens påpekande att preskriptionsreglerna inte utformas så att de gynnar en gäldenär, som avsiktligt försöker undgå betalning. Underhållsreglerna medger att det dömes ut bidrag längst för en tid av tre år före talans väckande. De utdömda underhållsbidragen kan därför krävas ut intill tre år efter det domen vunnit laga kraft. Eftersom reglerna fått denna utformning måste det rimligen vara så att underhållsbidrag för förfluten tid normalt skall dömas ut om bidragsförmåga förelegat. I faderskapsfrågan har endast A.K. varit aktuell. Blodundersökning har genomförts eftersom A.K. ansett sig osäker. Under hänvisning till att han ej haft råd att betala underhållsbidrag har han vägrat underteckna faderskapserkännande. Därefter har såväl faderskapsfrågan som underhållsbidragsfrågan förts till domstol för avgörande. A.K. har under den aktuella tiden haft en anställning med god inkomst, som i och för sig givit honom möjlighet att betala underhållsbidrag av nu yrkad storlek. Vid TR:förhandlingen redovisade A.K. en i och för sig betydande skuldsättning. Denna avsåg till helt övervägande del låneskuld på grund av en totalförstörd bil. En dylik skuldsättning bör knappast beaktas vid prövning av hans bidragsförmåga. A.K. skall visserligen betala underhållsbidrag även för tiden från d 1 febr 1989 fram till tiden för TR:ns dom. Det framstår ändå som stötande att han befrias från skyldigheten att betala för tiden dessförinnan. Det är skäligt att A.K. - även med beaktande av hans nuvarande ekonomiska situation - ålägges att betala de yrkade bidragsbeloppen för tiden från L:s födelse till d 1 febr 1989.

Enligt 7 kap 1 § FB skall föräldrarna svara för underhåll åt barnen efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsbidrag får bestämmas även för förfluten tid. Enligt 8 § samma kap gäller dock den begränsningen att talan om underhållsbidrag inte utan den bidragsskyldiges medgivande får bifallas längre tillbaka än tre år räknat från när talan väcktes.

I propositionen som ledde till de ändringar i 7 kap FB vilka trädde i kraft d 1 juli 1979 framhöll departementschefen att syftet med underhållsbidrag är behovet av bidrag för barnets löpande försörjning. Vidare påpekade departementschefen att ett barns intresse av att få underhållsbidrag fastställt i efterhand minskas av att barnet i allmänhet fått bidragsförskott (prop 1978/79:12 s 127 f). Möjligheterna till jämkning i dessa fall får därför anses ha ökat genom den nya lagstiftningen. Samtidigt sägs dock att när det gäller jämkning för förfluten tid av redan fastställda underhållsbidrag bör nedsättning av underhållsskyldigheten i princip prövas mot de omständigheter som förelåg när skulden uppkom. Skulle det visa sig att skulden är oskäligt betungande kan dock i undantagsfall jämkning ske även i andra fall. Förutsättningen är dock att barnets intresse inte talar mot det (a prop s 171).

Rättsfallet NJA 1985 A 8 gällde liksom förevarande mål bestämmande av underhållsbidrag för förfluten tid. Dock tillämpades 7 kap FB i dess lydelse före d 1 juli 1979. HD fann att det inte borde åberopas mot den underhållsskyldige att han inte före fastställandet av faderskapet avsatt medel för eventuell underhållsskyldighet. Förmågan att utge retroaktivt underhållsbidrag fick därför bedömas med hänsyn till hans förhållanden vid tiden för HD:s dom.

Av handlingarna i målet framgår att någon annan man än A.K. inte varit aktuell som fader till L.. Det skulle därför kunna ifrågasättas om inte A.K. borde betala underhållsbidrag från L:s födelse. Arten av den åberopade skuldsättningen torde knappast i sig motivera att bidragsskyldigheten bortfaller. Av handlingarna i målet framgår emellertid inte att de omständigheter som föranlett att A.K. förlorat sin tidigare anställning innebär att han utan godtagbar anledning avstått från att skaffa de inkomster han varit i stånd att förvärva. L:s behov av underhållsbidrag under den tid som omfattas av yrkandet i HD har kunnat tillgodoses genom bidragsförskott. Eftersom yrkandet inte går utöver bidragsförskottets belopp inverkar inte hans bristande betalningsförmåga på L:s möjligheter att få underhåll eller på hennes moders försörjningsbörda.

På grund av vad nu anförts bör därför inte A.K. åläggas skyldighet att utge underhållsbidrag för den tid som omfattas av revisionstalan.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

Domskäl

Domskäl. L:s talan i HD avser skyldighet för A.K. att betala underhållsbidrag för tiden från hennes födelse, d 17 nov 1987, t o m d 31 jan 1989. I fråga om underhåll för tiden därefter har TR:ns dom vunnit laga kraft.

Ett barn är i princip berättigat till underhållsbidrag från födseln.

Möjligheten att få underhållsbidrag för förfluten tid är dock begränsad. Enligt 7 kap 8 § FB får sålunda talan om underhållsbidrag inte utan den bidragsskyldiges medgivande bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes.

Begränsningsregeln infördes som en del i den genomgripande reglering av den familjerättsliga underhållsskyldigheten, som trädde i kraft d 1 juli 1979. Ett huvudsyfte med de nya reglerna var att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga som hade svag ekonomi. Regleringen innebar bl a att underhållsskyldigheten inte längre blev ovillkorlig, att preskriptionstiden förkortades för fordringar på underhållsbidrag och att indexhöjningen av underhållsbidrag dämpades.

De av HovR:n åberopade förarbetsuttalandena (prop 1978/79:12 s 127) gjordes i den allmänna motiveringen till de nya preskriptionsreglerna och utgör motiv för förslaget att förkorta preskriptionstiden och att i princip göra den absolut. Uttalandena kan inte tas till intäkt för en avsikt att få till stånd en särskilt restriktiv tillämpning av möjligheten att döma ut retroaktivt underhållsbidrag inom den ram som lagen medger. Utgångspunkten bör vara att ett yrkande om sådant bidrag skall bifallas i den mån det svarar mot barnets behov och inte skulle bli oskäligt betungande för den underhållsskyldige.

Parterna har inte lämnat några upplysningar om A.K:s nuvarande ekonomiska förhållanden. Till grund för bedömningen av hans förmåga att erlägga retroaktivt underhållsbidrag för den tid som omfattas av revisionstalan får därför läggas de uppgifter om hans ekonomiska förhållanden som antecknats i HovR:ns och TR:ns domar. Med hänsyn till dessa uppgifter och med beaktande av att A.K. förutom löpande underhållsbidrag har att enligt TR:ns dom utge retroaktivt underhållsbidrag för ca 9 månader bör han inte - även om han under den tid som avses med yrkandet hade förmåga att betala underhållsbidrag - förpliktas att erlägga ytterligare bidrag för förfluten tid.

Domslut

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.