NJA 1997 s. 35

TR har i samband med dom om umgängesrätt lämnat parts yrkande om vitesföreläggande enligt 6 kap 21 § 1 st FB utan bifall. Parten har ansetts ha rätt att överklaga i frågan om vitesföreläggande utan att överklaga domen i övrigt.

M.L. väckte vid Norrköpings TR talan mot sin f d maka S.L. och yrkade att bli tillerkänd på visst sätt utökad umgängesrätt med parternas båda barn, om vilka S.L. hade vårdnaden. Han yrkade dessutom att S.L. skulle föreläggas vid vite att lämna från sig barnen vid jul-, nyårs-, påsk och sommarumgängestillfällena.

S.L. medgav M.L:s talan utom såvitt avsåg vitesföreläggandet.

TR:n förordnade i dom d 18 okt 1995 om umgängesrätt i enlighet med vad parterna hade kommit överens om men lämnade M.L:s yrkande om vitesföreläggande utan bifall.

Göta HovR

M.L. överklagade i Göta HovR och yrkade bifall till sitt yrkande om vitesföreläggande.

S.L. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Lunning, hovrättsrådet Göran Olsson, referent, och t f hovrättsassessorn Nacke) anförde i beslut d 9 febr 1996: Skäl: Enligt 6 kap 21 § FB kan rätten i mål om vårdnad eller umgänge, i samband med att den meddelar dom eller beslut i saken, på yrkande av part förelägga motparten vid vite att lämna ifrån sig barnet. I §:ns 2 st föreskrivs att talan mot beslut om föreläggande enligt 1 st får föras endast i samband med talan mot domen eller beslutet om vårdnad eller umgänge.

M.L. har inte fört talan mot TR:ns dom såvitt gäller rätten till umgänge. Det i 6 kap 21 § intagna fullföljdsförbudet måste i den situationen rimligen anses gälla inte bara när domstolen har bifallit ett yrkande om vitesföreläggande utan också när ett yrkande härom har lämnats utan bifall. M.L:s talan skall därför avvisas. Han har i stället möjlighet att, om det behövs, vid länsrätten begära verkställighet av TR:ns dom enligt 21 kap FB.

HovR:ns beslut. HovR:n avvisar överklagandet.

HD

M.L. (ombud advokaten M.I.) överklagade och yrkade i första hand att HD skulle förelägga S.L. vid vite att lämna från sig barnen vid närmare angivna umgängestillfällen samt i andra hand att HD skulle undanröja det överklagade beslutet och visa målet åter till HovR:n för fortsatt behandling.

S.L. (ombud advokaten B.L.) bestred yrkandena. Målet avgjordes efter föredragning.

HD (JustR:n Knutsson, Lind, Solerud, referent, Lars Å Beckman och Westlander) fattade följande slutliga beslut: Skäl: I mål om vårdnad eller umgänge kan rätten enligt 6 kap 21 § 1 st FB i samband med att den sneddelar dom eller beslut i saken på yrkande av part förelägga motparten vid vite att lämna ifrån sig barnet.

I 2 st av nämnda § föreskrivs att talan mot beslut om föreläggande enligt 1 st får föras endast i samband med talan mot domen eller beslutet om vårdnad eller umgänge. Av ordalydelsen måste anses följa att denna begränsning av rätten att överklaga gäller endast det fallet att yrkandet om föreläggande bifallits.

Av §:n och FB:s övriga bestämmelser kan inte dras annan slutsats än att avsedd begränsning av rätten att överklaga ett avgörande i en fråga om föreläggande av sådant vite som avses i §:ns 1 st blivit uttömmande reglerad i balken. Någon antydans om motsatsen finns för övrigt inte heller i bestämmelsernas förarbeten.

Eftersom 6 kap 21 § 2 st FB således inte utgör hinder för överklagande i ett fall som det förevarande och eftersom det inte heller finns något annat stadgande som utgör ett sådant hinder, har M.L. haft rätt att få sitt överklagande prövat av HovR:n.

M.L:s yrkande om vitesföreläggande bör i sak prövas i första hand av HovR:n. M.L:s andrahandsyrkande skall därför bifallas.

Domslut

HD:s avgörande. Med undanröjande av HovR:ns avvisningsbeslut visar HD målet åter till HovR:n för erforderlig behandling.

JustR Westlander tillade: En ordning enligt vilken den i 6 kap 21 § 2 st FB angivna begränsningen i rätten att överklaga gäller endast för det fall att ett yrkande om föreläggande bifallits innebär att parterna inte behandlas på samma sätt i fråga om rätten att överklaga. Emellertid framstår det, inte som särskilt angeläget att låta den part som förelagts vite begränsa sitt överklagande till detta föreläggande, om parten samtidigt godtar den rätt till vårdnad eller umgänge som motparten tillerkänts genom domstolens avgörande. Däremot kan det vara av betydelse för en part som fått sitt yrkande om vitesföreläggande ogillat att få detta överprövat även om parten är till freds med den enligt avgörandet erhållna rätten till vårdnad eller umgänge.

HD:s beslut meddelades d 4 febr 1997 (mål nr Ö 1268/96).