NJA 2002 s. 428

P. H. överklagade i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att HovR:n skulle förordna R. S. till boutredningsman i stället för P. C.

HovR:n (hovrättslagmannen Fernqvist samt hovrättsråden Lindskog och Nilsson, referent) anförde i slutligt beslut d. 2 april 2002 bl.a.: HovR:ns bedömning.

Sedan TR:n förordnat P. C. till boutredningsman gäller, såvitt nu är av intresse, enligt 19 kap. 5 § 2 st. ÄB att denne kan entledigas endast om han inte är lämplig eller han av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget som boutredningsman.

P. H. har inte framfört någon kritik mot P. C. I stället har han framhållit att ingen av dödsbodelägarna i sina slutliga yttranden till TR:n har framfört att de inte kunde acceptera R...8. som ny boutredningsman samt vidare anfört att, enligt 19 kap. 3 § ÄB, vid valet av boutredningsman särskilt avseende skall fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen.

Vad P. H. har anfört utgör inte sådan särskild orsak att skilja P. C. från uppdraget som boutredningsman. HovR:n avslår överklagandet.

P. H. överklagade och yrkade bifall till sin talan i HovR:n. Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Melchior, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Det beslut som TR:n meddelat innebär att TR:n utsett ny boutredningsman i ärendet. Oavsett att detta beslut, enligt 19 kap. 21 § ÄB, skall, utan hinder av förd klagan, lända till efterrättelse, kan det dock överklagas. TR:n fann lämpligt att frångå dödsbodelägarnas framställda förslag i fråga om val av boutredningsman och förordnade en av TR:n vidtalad advokat P. H. har yrkat att annan advokat skulle förordnas.

Av utredningen i ärendet framgår att den advokat TR:n förordnat är lämplig som boutredningsman. HD finner ej skäl att göra annan bedömning än den TR:n gjort. P. H:s överklagande skall därför avslås.

HD (JustR:n Gregow, Nyström, Munck, Thorsson och Pripp, referent) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Genom TR:ns beslut d. 11 febr. 2002 förordnades advokaten P. C. som ny boutredningsman i dödsboet efter Å. H. Trots P. H:s överklagande gäller detta beslut (se 19 kap. 21 § ÄB).

Vid prövningen av P. H:s överklagande har HovR:n utgått från bestämmelsen i 19 kap. 5 § 2 st. ÄB om entledigande av boutredningsman. Den fråga som skall prövas med anledning av P. H:s överklagande är emellertid vem som skall förordnas som boutredningsman. Den omständigheten att HovR:n avgjort ärendet från oriktiga utgångspunkter bör inte hindra att nämnda fråga nu tas upp till prövning.

Enligt 19 kap. 3 § ÄB skall val av boutredningsman träffas så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Särskilt avseende skall fästas vid förslag av dem, vilkas rätt är beroende av utredningen.

I förevarande fall framgår av handlingarna att P. H. har motsatt sig det förslag till ny boutredningsman som lämnats av den tidigare boutredningsmannen medan två av dödsbodelägarna i sin tur har motsatt sig P. H:s förslag, eftersom de föredrar att den som utses inte har varit i kontakt med någon av dödsbodelägarna. Intresset av att boutredningsmannen så långt möjligt omfattas av förtroende från samtliga dödsbodelägares sida talar i ett sådant läge för att boutredningen handhas av en person som intar en i förhållande till intressenterna helt fristående ställning. Särskilda omständigheter, såsom att någon av dem som föreslagits är nära förtrogen med dödsboet, kan ibland tala för en annan lösning (jfr t.ex. NJA 1936 s. 28 och 1988 s. 594). Några sådana särskilda omständigheter har inte uppgetts föreligga i detta fall.

P. H. har inte närmare utvecklat skälen för sin ståndpunkt att boutredningsmannen inte bör bedriva verksamhet i Borås.

Med dessa utgångspunkter finner HD inte skäl att vid valet av boutredningsman göra någon annan bedömning än den TR:n gjort. P. H:s överklagande skall därför lämnas utan bifall.