NJA 2004 not 8

Den 13:e. 8.(Ö 3169-03) Överklagande av K.T. angående inträde i Sveriges advokatsamfund.

Genom beslut den 12 juni 2003 avslog styrelsen för Sveriges advokatsamfund K.T:s ansökan om inträde i samfundet.

K.T. yrkade att HD skulle förklara honom berättigad att vinna inträde i Sveriges advokatsamfund. Advokatsamfundets styrelse avstyrkte bifall till överklagandet.

HD:s beslut: Skäl.Advokatsamfundets styrelse har i det överklagade beslutet funnit att K.T. inte har styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet och har därför avslagit hans ansökan om inträde i Advokatsamfundet.

K.T. avlade jur.kand. examen år 1991. Mellan åren 1979 och 1984 studerade han på juristlinjen vid Uppsala universitet, varefter han fram till år 1989 arbetade heltid som verkställande direktör på ett familjeägt bygg- och fastighetsföretag. Mellan åren 1989 och 1991 slutförde han sina juridikstudier vid Stockholms universitet. Han erhöll därefter i september 1991 en anställning som föredragande vid Småhusskadenämnden vid Kammarkollegiet i Stockholm. År 1997 övergick han till en anställning som biträdande jurist vid Advokatfirma T. AB. Byrån ägs av hans hustru som sedan år 1996 är advokat.

K.T. har vid ett tidigare tillfälle ansökt om inträde i Advokatsamfundet. Samfundets styrelse avslog hans ansökan den 14 juni 2001 eftersom han inte styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. K.T. överklagade till HD, men han återkallade sitt överklagande.

Advokatsamfundet har i nu aktuellt ärende anfört bl.a. följande. I ärendet har två advokater riktat kritik mot K.T. En av dem har riktat allvarlig kritik mot K.T:s bristande juridiska kunskaper, såväl materiellt som processuellt. Denne advokat har vidare riktat kritik mot K.T. för att denne vid upprepade tillfällen i en process har underlåtit att hålla de av tingsrätten förelagda svarstiderna. Enligt advokaten har K.T. även slarvat genom att i målet föra in uppgifter som han erhållit från sin klient utan att dessförinnan i rimlig omfattning kontrollera att uppgifterna var riktiga. Den andre advokaten har riktat kritik mot K.T. för att denne kontaktat advokatens klient för förlikningsdiskussioner.

Advokatsamfundet har vidare åberopat vad som framkom i det tidigare ärendet. Där hade två advokater framfört kritik mot K.T. Den ene av advokaterna, som var motpartsombud i två skadeståndsmål, ansåg att K.T. hade bristande kunskaper, såväl materiellt som processuellt. Den andre advokaten, som hade varit motpartsombud i ett mål om fel i fastighet där K.T. företrädde kärandena, hade uttryckt kritik för att advokatens huvudmän vägrades att närvara vid en av kärandena företagen besiktning av fastigheten.

Vidare hade från Stockholms tingsrätt givits in ett utdrag ur en dom i en arbetstvist där K.T. var rättshjälpsbiträde åt käranden. I domen hade ersättningen till K.T. för arbete nedsatts med hänvisning till bl.a. att han inte utfört arbetet med den skicklighet och omsorg som kunnat krävas av honom.

Advokatsamfundet har också åberopat att K.T. i sin tidigare inträdesansökan inte som referens angav de tre domare som deltog i målet vid Stockholms tingsrätt.

K.T. har anfört bl.a. följande rörande de anmärkningar som framförts i det nu aktuella ärendet. Den kritik som framförts av den ene advokaten avser en pågående entreprenadtvist som kommit att bli mycket infekterad. Kritiken mot K.T:s processrättsliga kunskaper är svårförståelig eftersom domstolarna har givit honom rätt i de frågor som kritiken gäller. När det gäller påståendet att han skulle ha slarvat med att kontrollera sin klients uppgifter framgår inte vad som åsyftas, men han utgår från att det måste gälla en uppgift om att den fordran som var aktuell i tvisten hade överlåtits. Uppgiften var korrekt men av skäl som låg utanför K.T:s kontroll tog det lång tid för honom att få fram överlåtelseavtalet. Detta var också anledningen till att han inte kunde hålla de svarstider som domstolen förelagt honom. Men han begärde varje gång anstånd, ”även om hans begäran någon gång kom in sent,” och beviljades också alltid det anstånd han begärde. – Den andre advokatens kritik gäller ett mål om huruvida den av K.T. företrädde svaranden gjort ett godtrosförvärv av en bil som omfattades av ett äganderättsförbehåll till förmån för advokatens huvudman, ett företag som säljer bilar. K.T. gjorde tidigt den bedömningen att hans klient hade små utsikter till framgång i målet och försökte därför lösa tvisten förlikningsvägen. Hans klient var emellertid tveksam till en förlikning och hade under lång tid vacklat fram och tillbaka. Dagen för huvudförhandlingen, omedelbart innan målet påropades, fick han sin klient att acceptera att tvisten skulle lösas genom förlikning. Han försökte då genast få kontakt med motpartsombudet för att meddela detta. Det gick emellertid inte att finna ombudet i domstolens lokaler och denne kunde inte heller nås på telefon. K.T. ville förhindra att huvudmannen ändrade sig än en gång och ringde därför till en företrädare för motparten och meddelade att hans klient var inställd på en förlikning. När motpartsombudet anlände i samband med att huvudförhandlingen påropades underrättade K.T. denne om samtalet. Därefter fördes förhandlingar inför rätten vilka också resulterade i en förlikning.

När det gäller de anmärkningar som riktades mot K.T. i det tidigare ansökningsärendet har han anfört bl.a. följande. Den kritik som motpartsombudet i de två skadeståndsmålen framförde mot honom tillbakavisas. De hade olika uppfattning i rättsfrågor. I målet som gällde fel i fastighet är det riktigt att han inte ansåg att motparterna borde vara närvarande när hans klient besiktigade fastigheten. Anledningen härtill var att klienten var så arg på motparterna att K.T. sökte hålla dem åtskilda för att förebygga våldsamheter. K.T. medverkade emellertid till att motparterna senare kunde genomföra en besiktning av fastigheten. – Målet vid Stockholms tingsrätt pågick när han ansökte om inträde i Advokatsamfundet. Han hade av en tjänsteman på samfundets kansli fått veta att samfundet anser det vara svårt att värdera yttranden i pågående mål och valde därför att inte alls redovisa målet för samfundet. Det var ett misstag och när han fick det klart för sig återkallade han sitt överklagande av Advokatsamfundets beslut. K.T. företrädde i målet vid Stockholms tingsrätt en klient som var omvittnat svår bl.a. på det sättet att hon gav in skrifter direkt till rätten i stället för att låta dem gå genom ombudet. Själv var han vid huvudförhandlingen i målet drabbad av influensa med hög feber och kunde inte göra sig själv rättvisa. Han kan i efterhand inse att han borde ha fört talan i målet på ett annat sätt. Han fick emellertid en viss upprättelse i Arbetsdomstolen genom att han där tillerkändes en högre timersättning för arbete än tingsrätten tillerkänt honom.

När det gäller den kritik som framförts mot K.T. i nu aktuellt ärende är anmärkningarna beträffande hans agerande i entreprenadtvisten allmänt hållna och synes präglad av att tvisten blivit mycket infekterad. De förklaringar som K.T. lämnat till bemötande av kritiken vinner stöd av utredningen i ärendet. Denna kritik kan därför inte hindra att K.T. beviljas inträde i samfundet. Vad så gäller kritiken för det att K.T. i målet om godtrosförvärv tagit direkt kontakt med motparten framstår denna åtgärd, i ljuset av den förklaring som K.T. lämnat om dess syfte, som ursäktlig.

Den kritik som framfördes i det tidigare ärendet avser händelser som ligger flera år tillbaka i tiden. Mot kritiken i skadeståndsmålen om att K.T. för det dåvarande skulle ha bristande kunskaper i gällande rätt skall ställas aktuella ingivna utlåtanden vari hans juridiska kunskaper omnämnts i positiva ordalag. Att K.T. i fastighetsmålet inte ville medverka till att motparterna fick delta i en besiktning anordnad av och för hans huvudmän kan med hänsyn till hans förklaring inte läggas honom till last som felaktigt handlande. Det förhållandet att K.T. fått sitt arvode nedsatt i tingsrätten kan med hänsyn till Arbetsdomstolens bedömning av arvodesfrågan och omständigheterna i övrigt inte tilläggas någon större betydelse. Att han i sin tidigare inträdesansökan försummat att hänvisa till målet vid Stockholms tingsrätt bör, mot bakgrund av den förklaring som han har lämnat för sin underlåtenhet, inte nu tillmätas en sådan betydelse att han på den grunden vägras inträde i samfundet.

Till bilden hör också att K.T. till stöd för sin ansökan kan åberopa ett stort antal positiva yttranden från bl.a. advokater och domstolar.

På grund av det anförda finner HD att K.T. har styrkt sin lämplighet att utöva advokatverksamhet. Hans överklagande skall därför bifallas.

Avgörande.Med ändring av styrelsens beslut förklarar HD K.T. berättigad att vinna inträde i Sveriges advokatsamfund.