PMÖD 2019:10

RÄTTENHovrättslagmannen Peter Strömberg, hovrättsråden Ulrika Ihrfelt och Göran Söderström, referent, samt tf. hovrättsassessorn Carl Johan Sundqvist

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Referenten

PARTER

Klagande L.P.

Motpart Krav Ekonomisk Förening Box 1940 751 49 Uppsala

Ombud: Jur.kand. K.R. Aros Patent AB Box 1544 751 45 Uppsala

SAKEN Upphävande av varumärkesregistrering

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEPatent- och marknadsdomstolens beslut 2017-04-28 i mål nr PMÄ 10978-16

________________

På ansökan av L.P. registrerade Patent- och registreringsverket varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN för varor i klass 18 (bl.a. boots för hästar och selar).

Krav Ekonomisk Förening (Krav) invände mot registreringen och gjorde gällande att L.P.s varumärke var förväxlingsbart med det registrerade ordvarumärket KRAV, två registrerade figurmärken, det inarbetade kännetecknet KRAV samt Kravs registrerade firma. Ordvarumärket KRAV är registrerat för varor och tjänster i ett flertal klasser, däribland klass 18 (bl.a. piskor och seldon) samt 29–32 (livsmedel). Vidare anförde Krav bl.a. att dess varumärken var kända och väl ansedda samt att användningen av L.P.s varumärke skulle dra otillbörlig fördel av och vara till skada för varumärkenas särskiljningsförmåga eller anseende.

Patent- och registreringsverket beslutade den 17 juni 2016 att avslå invändningen och att L.P.s varumärkesregistrering alltså skulle stå fast.

Sedan Krav överklagat Patent- och registreringsverkets beslut upphävde Patent- och marknadsdomstolen varumärkesregistreringen.

L.P. har överklagat Patent- och marknadsdomstolens beslut och yrkat att Kravs invändning mot hennes varumärkesregistrering ska avslås och att registreringen av varumärket ska bestå.

Krav har motsatt sig att Patent- och marknadsdomstolens beslut ändras.

Parterna har i Patent- och marknadsöverdomstolen i allt väsentligt vidhållit vad de anfört tidigare.

Efter föredragning fattar Patent- och marknadsöverdomstolen följande

BESLUT (att meddelas 2019-04-12)

Patent- och marknadsöverdomstolen avslår överklagandet, med det förtydligandet att beslutet innebär att registreringen av varumärket med lydelsen DJURSKYDDAD KRAVDESIGN (reg. nr 528134) upphävs.

Skälen för beslutet

Inledning

Patent- och marknadsöverdomstolen gör inte någon annan bedömning än Patent- och marknadsdomstolen i fråga om hur den relevanta omsättnings-kretsen ska bestämmas. Patent- och marknadsöverdomstolen anser också, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att kännetecknet KRAV är känt inom en betydande del av omsättningskretsen i förhållande till livsmedel i klasserna 29–32.

Inget hinder mot registrering på grund av förväxlingsrisk

Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till Patent- och marknads-domstolens bedömningar och slutsats i fråga om hinder mot registrering på grund av förväxlingsrisk. Inte heller Patent- och marknadsöverdomstolen anser således att det finns risk för att L.P.s varumärke förväxlas med något av Kravs motanförda kännetecken. Det finns alltså inte något hinder mot registrering på denna grund.

Hinder på grund av det utökade skyddet för KRAV

Enligt 2 kap. 8 § första stycket 3 varumärkeslagen (2010:1877) får ett varumärke inte registreras om varumärket är identiskt med eller liknar ett äldre varukännetecken som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, och användningen av varumärket utan skälig anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 5.3 a i Europaparla-mentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning.

Som redan nämnts är KRAV känt inom omsättningskretsen i sådan grad att det kan åtnjuta utökat skydd. Som Patent- och marknadsdomstolen redogjort för krävs därutöver att det finns en risk för association mellan de båda varu-märkena. Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig även i denna del till den bedömning som Patent- och marknadsdomstolen gjort.

Nästa fråga att ta ställning till blir därför om användningen av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN utan skälig anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till skada för KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende. För denna fråga är det framför allt det registrerade ordvarumärket KRAV:s särskiljningsförmåga och anseende som är av betydelse. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening ligger det närmast till hands att användningen av DJURSKYDDAD KRAVDESIGN skulle kunna dra otillbörlig fördel av KRAV:s särskiljningsförmåga eller anseende, dvs. s.k. snyltning. Patent- och marknadsöverdomstolen prövar därför denna fråga först.

EU-domstolen har uttalat sig om den närmare innebörden av när ett känne-tecken ska anses dra otillbörlig fördel av särskiljningsförmågan eller anseendet hos ett äldre och känt varumärke. Enligt EU-domstolen ska den fördel som blir resultatet av att någon använder ett kännetecken som liknar ett känt varu-märke anses som en otillbörlig fördel av varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende, när någon genom denna användning försöker placera sig i det kända varumärkets kölvatten för att dra fördel av dess attraktionsförmåga, anseende och prestige samt, utan att betala någon ersättning, utnyttja den kommersiella ansträngning som varumärkesinnehavaren gjort för att skapa och befästa bilden av varumärket. (Se EU-domstolens dom av den 18 juni 2009, L’Oréal, C-487/07, EU:C:2009:378, punkt 50.)

Enligt Patent-och marknadsöverdomstolen framgår det av EU-domstolens uttalanden att innebörden av bestämmelsen är att det måste vara fråga om att någon avsiktligt använder ett kännetecken på ett sådant sätt att användningen drar otillbörlig fördel av det kända varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende. Att så är fallet framgår även av senare avgöranden från EU-domstolen (se EU-domstolens domar av den 22 september 2011, Interflora, C-323/09, EU:C:2011:604, punkt 86, och den 18 juli 2013, Specsavers, mål C-252/12, EU:C:2013:497, punkt 40. Jfr även EU-domstolens dom av den 10 maj 2012, Botox, C-100/11, EU:C:2012:285, punkterna 96 och 97).

Som tidigare konstaterats är varumärket KRAV känt inom en betydande del av omsättningskretsen för livsmedel. KRAV är bärare av ett betydande anseende och förknippas med flera positiva egenskaper. Av utredningen i målet framgår att en vara som är märkt med KRAV bl.a. förknippas med att varan har producerats på ett miljövänligt sätt. I detta ligger enligt Patent- och marknads-överdomstolen att KRAV-märket också är ägnat att förmedla bilden av att varan har producerats med både människors och djurs hälsa och välbefinnande i fokus.

L.P. säljer under varumärket DJURSKYDDAD KRAVDESIGN bl.a. ridsport-produkter som uppges vara särskilt djurvänliga när det gäller såväl material som design. Varumärket anspelar på att produkterna uppfyller vissa kvalitets-krav när det gäller djurskydd. Det ligger nära till hands att omsättningskretsen tilltalas särskilt av att ordet KRAV ingår som ett led i L.P.s. varumärke och att omsättningskretsen således förknippar hennes produkter med de positiva egenskaper som förknippas med KRAV. Patent- och marknadsöverdomstolen kan vidare konstatera att ordet KRAV utgör den mest framträdande delen av varumärket och att L.P. inte har lämnat någon övertygande förklaring till varför hon valt att inkludera just ordet KRAV i sitt varumärke.

Omständigheterna är enligt Patent- och marknadsöverdomstolen sammantaget sådana att det vid en helhetsbedömning får anses klarlagt att L.P. använt det aktuella varumärket för att dra fördel av KRAV:s anseende och, utan att betala ersättning för det, utnyttja den kommersiella ansträngning som gjorts för att skapa och befästa bilden av KRAV. Det har inte framkommit att det skulle finnas någon skälig anledning för L.P. att göra detta.

Det finns därför hinder mot registrering av varumärket DJURSKYDDAD KRAVDE-SIGN. L.P.s överklagande ska således avslås redan av det skälet. Vid denna bedömning saknas anledning att ta ställning till Kravs övriga grunder för upphävande av registreringen. Beslutet bör förtydligas på det sätt som framgår ovan.

Det saknas skäl att göra undantag från huvudregeln att Patent- och marknads-överdomstolens beslut inte får överklagas (se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen, 2016:188, om pa tent- och marknadsdomstolar). Detta beslut får därför inte överklagas.

Göran Söderström Protokollet uppvisat/