RÅ 1994 not 195

Avdrag för elinstallations- och ventilationsarbeten / Ersättning enligt lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.

Not 195. Överklagande av Mekanotjänst Christer Fransson AB ang. inkomsttaxering 1987. - Taxeringsnämnden åsatte bolaget taxering till statlig inkomstskatt, allt avseende inkomst av rörelse, samt underlag för vinstdelningsskatt och tog därvid upp inkomsten av rörelse till beskattning med 1 733 961 kr och bestämde underlagen för vinstdelningsskatt till 368 000 kr. - I överklagande yrkade länsskattemyndigheten att bolagets inkomst av rörelse skulle tas upp till beskattning med 2 006 212 kr och att underlaget för vinstdelningsskatt skulle bestämmas till 367 000 kr. Myndigheten yrkade vidare att bolaget skulle påföras skattetillägg på ett underlag av 272 251 kr. Till stöd för sitt överklagande anförde länsskattemyndigheten följande. - Grunder - Taxeringsrevision hade verkställts hos Mekanotjänst Christer Fransson AB. Revisionspromemoria hade upprättats den 2 februari 1988 och delgetts bolaget 4 februari 1988. Erinringar från bolaget hade framförts mot revisionspromemorian, som inte föranlett ändrat ställningstagande från revisorernas sida.

Länsskattemyndigheten åberopade revisionspromemorian i

berörda delar och anförde följande. - Inkomsttaxeringen - Revisorerna hade kunnat konstatera, att bolaget kostnadsfört och yrkat avdrag direkt med 110 359 kr för elinstallations- och ventilationsarbeten på maskiner, som i samband med flyttning inmonterades i nya lokaler. Dessa arbeten avsåg anordningar att utnyttjas tillsammans med maskinerna. Således var de att betrakta som rörelseinventarier. Kostnaderna föranledda härav skulle därför tillföras underlaget för avskrivning av inventarier, varmed avdrag medgavs genom årliga värdeminskningsavdrag. - Bolaget hade från Statens industriverk erhållit 650 000 kr i lokaliseringsbidrag avseende maskininvesteringar. Bidraget hade behandlats som en skuld i räkenskaperna. Enligt anvisningspunkt 2 till 19 § kommunalskattelagen skulle denna typ av bidrag räknas som näringsbidrag. Av femte stycket samma anvisningspunkt framgick, att om näringsbidrag användes för att anskaffa anläggningstillgångar skulle bidraget minska den verkliga utgiften som underlag för värdeminskning. Efter justering med lokaliseringsbidraget och med beaktande av vad som anförts ovan beträffande installationskostnader för el och ventilation borde bolaget medges värdeminskning av maskiner och inventarier med ett 161 892 kr lägre belopp. - Skattetillägg - Bolaget hade genom att yrka direktavdrag med 110 359 kr för investeringskostnader, som rätteligen var att hänföra till avskrivningsunderlag för maskiner och inventarier lämnat sådan oriktig uppgift som borde föranleda skattetillägg. Vidare hade bolaget genom att behandla lokaliseringsbidrag om 650 000 kr avseende maskininvesteringar som en skuld i räkenskaperna, som rätteligen skulle ha minskat avskrivningsunderlaget för maskiner och inventarier med samma belopp, lämnat sådan oriktig uppgift som borde föranleda skattetillägg. Härigenom hade bolaget yrkat för högt avdrag för värdeminskning av maskiner och inventarier med 161 892 kr. - Vinstdelningsskatt - Med hänsyn till föreslagen höjning av bolagets taxering borde underlagen för vinstdelningsskatt bestämmas på sätt revisorerna föreslog. - Bolaget anförde i erinringar mot överklagandet att elinstallations- och ventilationsarbetena föranletts av flyttningen till nya verkstadslokaler, varvid dessa lokaler måst omdisponeras för att anpassas till den nya typen av verkstadsindustri, som skulle bedrivas. - Bolaget hade insänt intyg från EM Elektro-Montage AB och Järvsö Plåt AB, vari bl.a. angavs att det allmänna elnätet och den allmänna ventilationen anpassats till den nya typen av verksamhet i fastigheten. - Bolaget vidhöll att dessa omdisponerings- och flyttningskostnader var direkt avdragsgilla. - Vad gällde skattetillägg anförde bolaget följande. Avskrivningslånen hade upptagits som skuld vid

utbetalningen ifrån SIND (Statens industriverk) och

anskaffningsvärdet hade minskats i takt med att lånet

avskrivits. - Detta redovisningssätt hade använts under

alla år sedan 1980. I notanteckningarna hade redogjorts för

hur stor del av avskrivningslånen som avskrivits varje år.

- Utbetalt belopp ifrån SIND 1986 var 650 000 kr, vilket

redovisades i konsekvens med tidigare år som en skuld

benämnd avskrivningslån nr 7. Eftersom detta lån ej

avskrivits under 1986 fanns det enbart med som en skuld och

ej bland notanteckningarna som beskrev hur mycket

avskrivningslånen avskrivits med resp. år. - Bolaget

vidhöll att några oriktiga uppgifter ej lämnats i

deklarationen samt att det öppet redovisat behandlingen av

avskrivningslånen. Någon grund för skattetillägg fanns ej.

- Länsrätten i Gävleborgs län (1990-10-11, Kjellström): Inkomsttaxeringen - Elinstallations- och ventilationsarbeten - Av bolagets uppgifter framgår att kostnaderna för elinstallations- och ventilationsarbetena uppkommit till följd av bolagets flyttning till nya lokaler. Anledningen till flyttningen var bolagets ökade lokalbehov. Installationskostnaderna är inte föranledda av nyanskaffade maskiner utan endast av flyttning av befintliga maskiner. - Lika med kostnader för reparation och underhåll behandlas i avdragshänseende, enligt punkt 17 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, kostnader får sådana ändringsarbeten på byggnad som är normalt påräkneliga i den bedrivna verksamheten. I målet kan inte anses ha framgått att ifrågavarande kostnader varit normalt påräkneliga i den tidigare i byggnaden bedrivna verksamheten. Enligt länsrättens mening kan kostnaderna på 110 359 kr därför ej anses omedelbart avdragsgilla enligt nyssnämnda anvisningspunkt. De installationer som bolaget låtit göra i de nya lokalerna får fastmera anses hänförliga till byggnadsinventarier i rörelsen. I likhet med länsskattemyndigheten finner länsrätten att avdrag för

kostnaderna sålunda skall medges genom värdeminskningsavdrag för inventarier. - Lokaliseringsbidrag - Lokaliseringsbidrag anses som näringsbidrag. Av punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen framgår att om ett dylikt bidrag används för att anskaffa tillgångar, som är föremål för årlig avskrivning, skall som anskaffningsvärde anses endast den del av utgiften som inte täcks av bidraget. Om bidraget utbetalats innan den avsedda anskaffningen kommit

till stånd, kan enligt punkt 2 sjunde stycket av

anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen på yrkande av

den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i femte

stycket samma lagrum uppskjutas till det beskattningsår, då

anskaffningen görs. I sådant fall får det anses ankomma på

företaget att visa hur bidraget helt eller delvis tagits i

anspråk under de olika beskattningsåren. När det gäller

kostnader för själva investeringarna anser länsrätten att

en schablonmässig fördelning inte kan godtas. I avsaknad av

utredning härom bör avskrivningsunderlaget för inventarier

redan vid årets taxering minskas med det under 1986

erhållna lokaliseringsbidraget på 650 000 kr. -

Sammanfattning - Med hänsyn till ovanstående skall

rörelsens resultat höjas med (110 359 + 161 892 =)

272 251 kr. - Underlag för vinstdelningsskatt - I likhet

med länsskattemyndigheten finner länsrätten att underlaget

för vinstdelningsskatt skall bestämmas till 367 000 kr. -

Skattetillägg - Som länsskattemyndigheten anfört har det

förhållandet att bolaget tillgodofört sig omedelbart avdrag

för kostnader för elinstallations- och ventilationsarbeten

innefattat sådan oriktig uppgift som utgör grund för

påförande av skattetillägg. Emellertid har den oriktiga

uppgiften till synes berott på att bolaget bedömt

ifrågavarande kostnader som reparations- och

underhållskostnader jämlikt punkten 17 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen. Denna bolagets felaktiga

bedömning framstår som ursäktlig. Skäl att efterge

skattetillägg får därför anses föreligga i denna del. Vad

gäller länsskattemyndighetens yrkande i övrigt kan av

årsredovisningen utläsas att andra avskrivningslån

avskrivits under beskattningsåret med 295 200 kr och att

bolaget reducerat anskaffningsvärdet för de under

beskattningsåret förvärvade inventarierna med samma belopp.

Med hänsyn härtill kan den omständigheten att det inte

siffermässigt framgår hur beloppet 650 000 kr, som inte

avskrivits under beskattningsåret, blivit behandlat ej

anses utgöra tillräckligt stöd för antagande att bolaget

lämnat sådan oriktig uppgift som avses i 116 a §

taxeringslagen. Vid sådant förhållande föreligger inte

heller förutsättning för påförande av skattetillägg i denna

del. - Med bifall till överklagandet bestämmer länsrätten

bolagets taxering till statlig inkomstskatt på sätt framgår

av bilaga 1 (här utesluten). - Länsrätten bifaller

överklagandet vad gäller underlaget för vinstutdelningsskatt och bestämmer detsamma till 367 000 kr. - Länsrätten avslår överklagandet såvitt gäller påförande av skattetillägg. - I kammarrätten yrkade bolaget att avdrag skulle medges för kostnader avseende elinstallations - och ventilationsarbeten med totalt 110 359 kr och anförde därvid att kostnaderna enligt anvisningspunkten 17 till 29 § kommunalskattelagen var att jämställa med kostnader för reparation och underhåll. - Skattemyndigheten bestred bifall till besvären. - Kammarrätten i Sundsvall (1991-12-12, Lindeberg, Sjöberg, Knutsson): Lika med länsrätten finner kammarrätten att ifrågavarande installationer är att hänföra till byggnadsinventarier i rörelsen i enlighet med vad som stadgas i anvisningspunkten 7 till 29 § kommunalskattelagen. Besvären skall därför lämnas utan bifall. - Kammarrätten lämnar besvären utan bifall. - Bolaget vidhöll i Regeringsrätten sitt yrkande om omedelbart avdrag för hela beloppet 110 359 kr. Som grund för yrkandet anfördes i första hand att fråga var om sådana kostnader för flyttning som enligt praxis (RÅ 1971 ref. 52) var omedelbart avdragsgilla, i andra hand att avdragsrätt förelåg enligt punkt 17 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) och i tredje hand att

beloppet skulle anses avse kostnader för reparation och

underhåll av byggnadsinventarier. För det fall att

Regeringsrätten i likhet med underinstanserna skulle finna

att beloppet var hänförligt till inventarieanskaffning

yrkades direktavdrag för oavskriven del av de

elinstallationer och den ventilation som

förstördes/kasserades i samband med att lokalen

omdisponerades. - Bolaget yrkade vidare ersättning för

rättegångskostnader med 29 375 kr enligt lagen (1989:479)

om ersättning för kostnader i mål och ärenden om skatt,

m.m. (ersättningslagen). - Riksskatteverket hemställde om

avslag på besvären. - Regeringsrätten 1994-03-25, Björne, Tottie, Dahlman, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av handlingarna framgår att bolagets utgift om 110 359 kr avsett el- och ventilationsarbeten som bolaget låtit utföra i sina verkstadslokaler i samband med inflyttningen. Det av bolaget åberopade rättsfallet, RÅ 1971 ref. 52, ger inte stöd för att medge omedelbart avdrag för en sådan utgift (rättsfallet gällde kostnader för transport av maskiner och andra inventarier i samband med flyttningen av en rörelse). - Av betydelse för hur utgiften skall behandlas i skattehänseende är i första hand om de installationsarbeten som utgiften avser skall anses hänförliga till verkstadsbyggnaden som sådan eller till vad som skattemässigt är att betrakta som byggnadsinventarier. Vid den i målet aktuella taxeringen skall frågan avgöras med ledning av bestämmelserna i punkt 7 av anvisningarna till 29 § KL i dess lydelse intill den 1 juli 1990 (i sak motsvarande bestämmelser finns numera i punkt 6 av anvisningarna till 23 § KL). Endast under förutsättning att arbetena hänför sig till byggnaden som sådan kan avdrag enligt den av bolaget åberopade punkt 17 av anvisningarna till 29 § KL (numera punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL) komma i fråga. - De knapphändiga uppgifter som lämnats om arbetena ger inte stöd för bolagets påstående att de avsett anordningar som varit nödvändiga för byggnadens allmänna användning. Uppgifterna ger snarare vid handen att det har varit fråga om elinstallationer för bolagets maskiner och om installation av ventilationsanordningar som föranleds av maskindriften. Sådana installationer är att hänföra till byggnadsinventarier. Detta innebär, i enlighet med det nyss

sagda, att bestämmelserna i punkt 17 av anvisningarna till

29 § KL inte är tillämpliga. Arbetena kan inte heller

betraktas som sådana åtgärder för reparation och underhåll

av byggnadsinventarier som skulle kunna grunda rätt till

omedelbart avdrag. - På grund av det anförda finner

Regeringsrätten i likhet med underinstanserna att avdrag

för bolagets i målet aktuella utgift kan medges endast

enligt bestämmelserna om värdeminskningsavdrag för

inventarier. Bolaget har inte visat fog för sitt yrkande om

avdrag för utrangering. - Vad slutligen gäller bolagets

yrkande om kostnadsersättning föreskrivs i 4 §

ersättningslagen att ersättning får medges endast till den

del det med hänsyn till vissa i lagrummet angivna faktorer

är oskäligt att kostnaden bärs av den skattskyldige.

Regeringsrätten finner inte att denna förutsättning är

uppfylld i bolagets fall. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det domslut som kammarrättens dom innehåller och avslår yrkandet om ersättning enligt ersättningslagen. (fd III 1994-03-09, Widström)

*REGI

*INST