RÅ 1994 not 302

Not 302. Överklagande av Stiftelsen Stora Sköndal av ett

förhandsbesked ang. mervärdeskatt. - I en ansökan om

förhandsbesked uppgav stiftelsen bl.a. följande. Stiftelsen

betraktades som en s.k. kvalificerad skattefri stiftelse

enligt 7 § 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Den ägde

byggnader som användes i egen verksamhet avseende sjukvård

och undervisning. Verksamheten bedrevs utan förvärvssyfte

och utgjorde inte näringsverksamhet. På byggnaderna utförde

stiftelsen fastighetstjänster i egen regi. Stiftelsen ville

få klarlagt om den var skattskyldig för uttag av dessa

tjänster. Enligt egen uppfattning var stiftelsen inte

skattskyldig, eftersom kravet på yrkesmässighet inte var

uppfyllt. - Skatterättsnämnden (1992-12-15, Stegard, Wingren, Arvidson, Edlund, Eriksson, Krafft, Zackari):

Förhandsbesked. Stiftelsen är skattskyldig till

mervärdeskatt för saluvärdet av sådana tjänster som avses i

punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § lagen

(1968:430) om mervärdeskatt (ML) och som utförs på de med

ansökningen avsedda byggnaderna, om även förutsättningen i

sjunde stycket samma anvisningspunkt är uppfylld, nämligen

att de nedlagda lönekostnaderna för arbetena, inräknat

avgifter som grundas på lönekostnaderna, för

beskattningsåret överstiger 150 000 kr. - Motivering. - Ansökningen gäller frågan om stiftelsen skall anses

skattskyldig till mervärdeskatt för fastighetstjänster

utförda i egen regi på byggnader som används i

sjukvårds- resp. undervisningsverksamhet, vilka

verksamheter på grund av undantagsbestämmelserna i 8 § ML

är undantagna från skatteplikt. Det lagrum vars

tillämplighet aktualiseras är i första hand punkt 2 första

stycket f) av anvisningarna till 2 § ML. Enligt nämnda

lagrum anses uttag av tjänst föreligga, då byggnads- eller

anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförlig

tjänst samt lokalstädning, fönsterputsning, renhållning

eller annan fastighetsskötsel utförs av ägaren på en

fastighet som han använder i en verksamhet för vilken

skattskyldighet inte föreligger. - Den aktuella

bestämmelsen infördes vid den reformering av ML som

genomfördes under 1990 (SFS 1990:576) och som innebar bl.a.

att generell skatteplikt infördes för tjänster avseende

fastighet. Bestämmelsen syftar enligt förarbetena till den

aktuella lagstiftningen till att åstadkomma neutralitet vid

de fastighetsförvaltande företagens val mellan å ena sidan

egen regi och å andra sidan upphandling av tjänster; en

utebliven beskattning skulle enligt föredragande statsråd

innebära dels ett allvarligt hot mot främst de mindre

byggföretagen och byggnadshantverkarna som till stor del

har sin verksamhet inriktad på arbeten åt de ej

skattskyldiga fastighetsförvaltarna, dels en försämrad

konkurrenssituation även för andra som huvudsakligen har

sin verksamhet inriktad på arbeten åt fastighetsägare,

t.ex. städföretagen (prop. 1989/90:111 s. 92 f.). -

Uttagsbeskattningen omfattar sådana fastighetsägare som

bedriver näringsverksamhet enligt KL eller SIL utan att

skattskyldighet enligt ML föreligger för denna verksamhet

(prop. s. 212). - För att den aktuella uttagsbestämmelsen

skall bli tillämplig krävs, som framgår av det ovan nämnda

förarbetsuttalandet, att fastighetsägaren anses bedriva

näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (KL) eller

lagen om statlig inkomstskatt (SIL), utan att

skattskyldighet föreligger för denna verksamhet. Vidare

följer av 2 § första stycket ML att uttaget skall ha skett

i en yrkesmässig verksamhet. - Enligt punkt 1 första

stycket av anvisningarna till 2 § ML anses verksamhet som

yrkesmässig bl.a. när inkomsten utgör skattepliktig intäkt

av näringsverksamhet enligt lagen om statlig inkomstskatt

(SIL). Som yrkesmässig verksamhet räknas även - enligt

anvisningspunktens andra stycke - bl.a. omsättning av varor

eller tjänster i former jämförliga med näringsverksamhet

under förutsättning att omsättningen för beskattningsåret

överstiger 30 000 kr. - Nämnden gör följande bedömning. -

Med hänsyn till vad som upplysts i ärendet kan de av

stiftelsen bedrivna sjukvårds- och

undervisningsverksamheterna inte anses utgöra

näringsverksamhet. Däremot utgör redan innehavet av

näringsfastighet, vilket det är fråga om i detta fall,

enligt 21 § KL jämfört med 2 § 1 mom. första stycket SIL

näringsverksamhet. I den mån inkomst av en sådan fastighet

föreligger utgör inkomsten därmed skattepliktig intäkt av

näringsverksamhet. Innehav av en näringsfastighet får

därför - oavsett om i det enskilda fallet någon inkomst av

fastigheten har uppkommit eller inte - anses medföra att

även yrkesmässig verksamhet enligt punkt 1 första stycket

av anvisningarna till 2 § ML föreligger. Uttagsbestämmelsen

i punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § ML

blir därför tillämplig på fastighetstjänster i egen regi på

byggnader som upplåts för stiftelsens sjukvårds- och

undervisningsverksamheter. - I sitt överklagande yrkade

stiftelsen att Regeringsrätten skulle förklara att

mervärdeskatt ej skulle utgå på fastighetstjänsterna. -

Regeringsrätten (1994-05-16, Brink, Werner, Swartling,

Ragnemalm) delade Skatterättsnämndens uppfattning och

fastställde förhandsbeskedet. (fd I 1994-04-21,

Andersson-Jarl)

*REGI

*INST