RÅ 1994 not 355
Not 355. Ansökan av Ruth B. och Kjell F. om återställande
av försutten tid för att överklaga ett beslut att anta
detaljplan. - - Kommunfullmäktige i Lidingö kommun fattade
den 25 januari 1993 bl.a. beslut att anta en detaljplan för
Käppalaberget inom stadsdelen Käppala, Lidingö kommun
(§ 1.01), beslut att anta en fastighetsplan för vissa
kvarter och delar av kvarter inom samma stadsdel under viss
förutsättning (§ 1.03) och beslut angående
gatukostnadsersättning avseende Käppalaberget (§ 1.04). Den
4 februari 1993 tillkännagavs det på kommunens anslagstavla
att bl.a. protokollet över beslutet under § 1.04 justerats.
Ruth B. överklagade beslutet under § 1.03 om antagande av
fastighetsplan i en skrivelse som kom in till Länsstyrelsen
i Stockholms län den 22 februari 1993 och Kjell F.
överklagade beslutet under § 1.01 om antagande av
detaljplan i en skrivelse som kom in till länsstyrelsen den
25 februari 1993. Länsstyrelsen anförde i beslut den
12 mars 1993 att överklagandena syntes avse även
överklaganden av beslutet om gatukostnadsersättning
(beslutet under § 1.04) och att dylika beslut fick
överklagas i den ordning som föreskrivs för
laglighetsprövning enligt 10 kap.kommunallagen (1991:900).
Överklagandena i den delen överlämnades därför till
Kammarrätten i Stockholm och kom in till kammarrätten per
Kammarrätten
fax samma dag. Kammarrätten beslutade den 23 mars 1993 att
inte pröva Ruth B:s och Kjell F:s överklaganden av beslutet
under § 1.04 eftersom överklagandena kommit in för sent. -
I ansökningen överklagade Ruth B. och Kjell F.
kammarrättens beslut och yrkade att deras överklaganden av
beslutet om gatukostnadsersättning skulle tas upp till
prövning. - Ruth B. anförde i huvudsak följande. Hon hade
inte fått någon besvärshänvisning till kammarrätten från
mark- och exploateringskontoret i Lidingö stadshus. I
stället hade hon den 4 februari 1993, enligt anvisning från
plan- och byggkontoret, skickat sitt överklagande av
Lidingö kommunstyrelses beslut den 25 januari 1993 ang.
Käppalaberget till länsstyrelsen i Stockholm. - Kjell F.
anförde i huvudsak följande. Hans överklagande hade kommit
in till länsstyrelsen inom de stipulerade tre veckorna
varifrån de skickats vidare till kammarrätten, dock ej inom
de tre veckorna. Han hade underrättats som sakägare i brev
från Lidingö kommun med ett utdrag ur fullmäktiges beslut
att anta den aktuella detaljplanen. Där hänvisades till
länsstyrelsen för eventuell överklagan. Då hans
invändningar snarare gällt gatukostnader hade han
kontaktat, via ombud, den handläggare till vilken
hänvisades i handlingarna från kommunen men fick då inget
besked om möjligheten att överklaga direkt till
kammarrätten. I stället hade muntligen föreslagits att han
skulle framföra även sådana synpunkter till länsstyrelsen.
Då kommunallagen medgav att en laglighetsprövning av det
aktuella slaget insändes till kommunen eller landstinget i
stället för kammarrätten verkade det konstigt om lagens
avsikt var att omöjliggöra en behandling av ärendet då det
av misstag sänts till en överordnad instans. -
Regeringsrätten (1994-05-30, Tottie, Wadell, Bouvin):
Domslut
Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten
finner ej skäl att meddela prövningstillstånd i anledning
av att Ruth B. och Kjell F. överklagat kammarrättens
beslut. - Ruth B:s och Kjell F:s överklaganden får
emellertid anses även innefatta ansökningar om
återställande av försutten tid för att överklaga
kommunfullmäktiges i Lidingö kommun beslut den 25 januari
1993 under § 1.04. Beslutet kan prövas endast i den ordning
som föreskrivs för laglighetsprövning enligt 10 kap.