RÅ 1994 not 360
Ansökan av Thomas och Ingalill K. samt Håkan K. omrättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan
Kommunfullmäktige i Vimmerby kommun antog den 21 december
1992 detaljplan för tomterna 3, 7 och 8 i kv. Tallen samtdel av Vimmerby 3:3 i Vimmerby kommun. - Beslutetöverklagades i gemensam skrivelse av Håkan K. (Tallen 4)och Thomas och Ingalill K. (Tallen 11). - Länsstyrelsen i
Kalmar län (1993-04-27): Frågan om bygglov kan inte prövasi planärendet, utan handläggs i särskild ordning. Detantecknas att byggnadsnämnden på grundval av den gällandeplanen 1993-01-28 givit bygglov för bl.a. tillbyggnad avbefintlig skolbyggnad. Bygglovet är överklagat ochbehandlas för närvarande i kammarrätten. - Beträffandeöverklagandet i övrigt konstaterar länsstyrelsen attprövningen i ett planbesvär i princip inte kan innefattaden allmänna inriktningen av kommunensmarkanvändningsbeslut utan i första hand avser avvägningenmellan allmänna och enskilda intressen. Därvid prövas bl.a.frågan om klaganden som en följd av planen riskerar attdrabbas av en dålig närmiljö, oacceptabla störningar etc.,eller om det kan hävdas att en oskälig avvägning skettmellan allmänt och enskilt intresse. - Planen innebär intenågon inskränkning i klagandenas nyttjande av sinafastigheter. Den innehåller bestämmelse om att områdetnärmast klagandenas fastigheter till en bredd av 14 meterinte får bebyggas och att det skall hållas planterat förinsynsskydd. Enligt länsstyrelsens bedömning får genombestämmelsen klagandena anses tillförsäkrade att områdetinte kommer att nyttjas som parkeringsområde. Även omområdet delvis kan komma att nyttjas av skolbarn underraster kan detta inte förväntas medföra några så betydandeolägenheter att det utgör grund för upphävande avantagandebeslutet. - Beträffande den enligt planen medgivnabebyggelsen konstaterar länsstyrelsen att inom huvuddelenav skolområdet har en begränsning av byggnadshöjden sketttill 7,0 meter. Vid den befintliga skolbyggnaden harredovisats en byggnadshöjd av 17 meter. Minsta avståndetmellan detta område och klagandenas fastigheter uppgår till
32 meter. En tillbyggnad av den befintliga skolbyggnadeninom den ram som sålunda angivits kan, enligtlänsstyrelsens bedömning, inte medföra några betydandeolägenheter för klagandenas fastigheter. Skäl att upphävaantagandet föreligger därför inte heller på denna grund. -
Beträffande klagandenas farhågor att planen kan komma attändras sedan bygglov beviljats, att tvångsinlösen hotar ochatt detta medför att klagandena inte kan sälja sinafastigheter på allmänna marknaden, gör länsstyrelsenföljande bedömning. - Resterande del av kv. Tallenredovisas i antagen översiktsplan som område förbostadsändamål. Av handlingarna i ärendet framgåremellertid att företrädare för skolan anser att Tallen 4och 11 måste reserveras för utökning av skolområdet. Någothinder för att upprätta och antaga en detaljplan somstrider mot översiktsplan finns visserligen inte, men om ensådan plan skulle aktualiseras måste givetvis en särskiltnoggrann avvägning göras mellan allmänt och enskiltintresse. Detta gäller också miljöförändringar, t.ex.anordnande av parkeringsplatser, som utan att omfattaklagandenas fastigheter skulle påverka dem väsentligt. -
Om, i en framtid, det allmänna intresset skulle föranledaatt även klagandenas fastigheter skulle behöva överförastill skoländamål, regleras rätten till inlösen av 14 kap.
1 § plan- och bygglagen. Ersättning utgår enligt allmännaexpropriationsrättsliga grunder med tillämpning av 4 kap.expropriationslagen. Härvid kan enligt 4 kap. 2 §löseskillingen bestämmas med beaktande av den inverkan påfastighetens värde som nu aktuell plan ev. medfört. Någonrätt till ersättning eller grund för hävande avantagandebeslutet enbart på grundval av farhågor omframtida planändring föreligger emellertid inte. -
Länsstyrelsen finner sammanfattningsvis att den antagnaplanen inte kan förväntas medföra några betydandeolägenheter för klagandena. Skäl för upphävande avantagandet föreligger inte heller på grundval av vadklagandena i övrigt anfört. - Länsstyrelsen avslåröverklagandet och fastställer kommunens beslut att antadetaljplanen. - Håkan K. samt Ingalill och Thomas K.överklagade beslutet. De vidhöll därvid i huvudsak vad detidigare anfört. - Regeringen (Miljö- ochnaturresursdepartementet, 1993-06-24): Regeringen finneratt den ändring av förhållandena som detaljplanen innebärför klagandena jämfört med gällande detaljplan inte kananses medföra sådana olägenheter för dem att planen intekan godtas. Inte heller i övrigt föreligger skäl att ändralänsstyrelsens beslut. Regeringen avslår därföröverklagandet. - Thomas och Ingalill K. samt Håkan K.ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. De anfördebl.a. följande. Situationsplanen beträffande bygglovet förombyggnad av skolan överensstämde inte med detaljplanen.
Sökandena hade fått i gång en dialog med kommunen förstsedan de stoppat bygget på grund av att detta stred motdetaljplanen. Detaljplanen hade ändrats i flera omgångar iett försök att få planen att stämma överens med bygget ochinte tvärt om. Kommunen hade lämnat ett skambud beträffandeinlösen, sedan sökandena vägrat kommunens värderingsmantillträde till fastigheterna. Länsstyrelsen hade den
21 september 1992 upphävt byggnadsnämndens beslut efterenkelt planförfarande att anta en detaljplan för bl.a.tomter i kvarteret Tallen. Länsstyrelsen hade därvid anförtatt den oro och ovisshet om vad som skulle hända medklagandenas tomter, som de givit uttryck för, varitbefogad. I beslutet den 7 april 1993, i vilketlänsstyrelsen fastställt kommunens beslut att antadetaljplan för området hade länsstyrelsensammanfattningsvis funnit att den antagna planen inte kundeförväntas medföra några betydande olägenheter förklagandena. Före, mellan och efter dessa beslut hadeingenting ändrats för att tillgodose sökandenas krav vadgällde närheten till skolgården från husväggen på Tallen
11. Denna var fortfarande 3,7 meter. Byggnadsnämndenhade den 28 januari 1993 beviljat bygglov trots att detstred mot gällande detaljplan. Sökandena trodde fortfarandeatt totallösningen för kvarteret innebar att derasfastigheter kom att tvångsinlösas sedan man gjort dem ipraktiken osäljbara genom att försämra den närliggandemiljön. Det var anmärkningsvärt att samma tjänsteman pålänsstyrelsen suttit med i både plan- och byggärendet.