RÅ 1994 not 388
Not 388. Ansökan av Martin H. och Hans M. m.fl. om
rättsprövning av beslut om antagande av detaljplan. -
Kommunfullmäktige i Haninge kommun antog den 3 maj 1993
detaljplan för Vendelsö 6, Kyrkviken-Dalen. Beslutet
överklagades av bl.a. Martin H. och Hans M. - Länsstyrelsen i Stockholms län (1993-07-16, Evaeus) avvisade Hans M:s och två andra klagandes talan samt avslog överklagandena i övrigt. - Martin H. m.fl., dock inte Hans M., överklagade beslutet. - Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet (1993-12-02) avslog överklagandena med bl.a. följande
motivering. Vid den avvägning som skall göras mellan
berörda allmänna och enskilda intressen finner regeringen
att exploateringsgraden och planutformningen inte kan anses
innebära sådana olägenheter för de klagande att planen inte
kan godtas. Inte heller i övrigt har det framkommit någon
omständighet som utgör skäl att ändra länsstyrelsens
beslut. - Hos Regeringsrätten ansökte sökandena om
rättsprövning och resning av regeringens beslut och yrkade
att kommunens beslut om detaljplan skulle upphävas. De
yrkade även inhibition av regeringsbeslutet tills målet
avgjorts. De anförde bl.a. följande. Nya fakta och
omständigheter hade framkommit sedan regeringen meddelade
sitt beslut. Vid besök under 1994 hos stadsbyggnadskontoret
och hos kommunens registrator hade det visat sig att det i
diariet saknas flera handlingar som sökandena lämnat in. De
flesta av de saknade handlingarna hade lämnats in inför det
slutliga godkännandet och antagandet av detaljplanen. De
ansåg att Haninge kommun bröt mot lagen när det gällde
diarieföring och arkivering av deras inlämnade handlingar
samt genom att undanhålla deras viktigaste skrivelser så
att de kommunala besluten fattats utan vetskap om
innehållet i dessa skrivelser. Besluten hade således inte
tillkommit i laga ordning. Beslutsunderlaget hade också
varit bristfälligt. - Regeringsrätten (1994-06-13,
Wahlgren, Brink, Dahlman, Berglöf, B. Sjöberg): Skälen för
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Hans M. har inte överklagat
länsstyrelsens beslut till regeringen och har således inte
varit part i ärendet där. Hans begäran om rättsprövning kan
därför inte tas upp till prövning. - Enligt 1 § lagen
(1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut
skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett
sådant förvaltningsärende hos bl.a. regeringen, som rör
något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 §
regeringsformen, pröva om avgörandet i ärendet strider mot
någon rättsregel på det sätt som sökanden angivit eller som
i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Det
åligger enligt 3 § andra stycket samma lag sökanden att i
ansökningen ange på vilket sätt han anser att avgörandet
strider mot någon rättsregel och vilka omständigheter han
vill åberopa till stöd för detta. - Regler om förfarandet
vid detaljplaneläggning finns i 5 kap. 18-36 §§ plan- och
bygglagen (1987:10). Bestämmelser finns bl.a. om samråd med
enskilda (20-21 §§) och om sakägares m.fl. möjligheter att
skriftligen framföra synpunkter på ett utställt
detaljplaneförslag, vilka synpunkter det åligger kommunen
att sammanställa och överväga (23-27 §§). - De anmärkningar
sökandena gjort beträffande behandlingen av deras
skrivelser rör emellertid ett senare skede i
beslutsprocessen och gäller skrivelser som innehåller
argumentering inför sammanträden med byggnadsnämnd,
kommunstyrelse och kommunfullmäktige. - Sökandena har i
detta hänseende gjort gällande att vissa skrivelser inte
diarieförts och vidare undanhållits de beslutande organen.
Som stöd för påståendet har dock endast företetts ett intyg
från en anställd vid Haninge kommuns stadsbyggnadskontor,
vari uppges att två till kommunförvaltningen inlämnade
handlingar inte kunnat återfinnas i kontorets
register/arkiv. Härigenom är dock inte visat att kommunens
beslut att anta detaljplanen inte tillkommit i laga
ordning. Vad som anförts i denna del kan mot bakgrund härav
inte leda till slutsatsen att regeringens beslut strider
mot någon rättsregel. - Sökandena har i sina ansökningar i
övrigt inte angett på vilket sätt de anser att regeringens
avgörande i planärendet strider mot någon rättsregel. På
grund härav och då det inte heller i övrigt klart framgår
av omständigheterna i ärendet att beslutet strider mot
någon rättsregel skall deras ansökningar om rättsprövning
avslås. - I målet har inte framkommit några omständigheter
som utgör skäl för resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar Hans M:s ansökan om rättsprövning. - Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning. - Regeringsrätten förklarar med anledning av övriga sökandes ansökningar om rättsprövning att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1994-05-31, G. Mattsson)