RÅ 1994 not 407

Länsrätten i Stockholms län

Not 407. Överklagande av dödsboet efter Olga I. ang. rätt

till besvär i särskild ordning över inkomsttaxering 1990. -

Länsrätten i Stockholms län (1991-05-23, Fellenius) biföll inte ett yrkande av dödsboet om undanröjande av dödsboets inkomsttaxeringar 1990. - I skrivelse som kommit in till Lokala skattekontoret i Norrtälje den 26 juni 1992 och som överlämnats till kammarrätten yrkade Enar Strömberg att Olga I:s dödsbo skulle befrias från beskattning för

taxeringsåren 1990-1992. Skrivelsen kom in till

kammarrätten den 13 juli 1992. Enar Strömberg anförde bl.a.

följande. Taxeringsår 1990 skulle prövas i särskild ordning

av kammarrätten och 1991 års taxering av länsrätten.

Slutredovisning av dödsboet kunde inte ske eftersom

dödsboets bostadsrättslägenhet inte kunde säljas. -

Skattemyndigheten bestred att överklagandet skulle prövas i

särskild ordning samt anförde i sak att dödsboet skulle

beskattas för ifrågavarande ränteintäkt. - Kammarrätten i Stockholm (1993-06-09, Rydholm, Håkansson, Borglund):

Inkomsttaxering 1990 - Enligt 100 § 2) taxeringslagen

(1956:623) får besvär anföras av den skattskyldige i

särskild ordning om han taxerats för inkomst eller

förmögenhet, för vilken han inte är skattskyldig. -

Besvären har kommit in efter den i 76 § taxeringslagen

föreskrivna tiden. Eftersom 1990 års taxering prövats av

länsrätten skall enligt 103 § samma lag besvären prövas av

kammarrätten. - Enligt 53 § tredje momentet första stycket

kommunalskattelagen skall dödsbo, för det beskattningsår då

dödsfallet inträffade, taxeras för inkomst som den avlidne

haft samt för inkomst som ingått till dödsboet efter

dödsfallet. - Av praxis (se NJA 1963 s. 192 och RÅ 1950

not. 856) framgår att ett dödsbo inte kan anses avvecklat

innan slutredovisning skett (jämför 19 kap. 1, 15 och 20 §§

ärvdabalken). Eftersom slutredovisning inte skett vid

utgången av beskattningsåret skall dödsboet beskattas för

ifrågavarande inkomster. Rätt till besvär i särskild

ordning föreligger därmed inte. - Inkomsttaxering 1991 och 1992 - Skrivelsen avseende taxeringsår 1991 har enligt vad kammarrätten inhämtat från lokala skattekontoret

registrerats där men har ännu inte omprövats. Skrivelsen

skall därför inte föranleda någon kammarrättens åtgärd

såvitt avser 1991 års taxeringar. - Enligt vad kammarrätten

har inhämtat har skrivelsen avseende taxeringsår 1992

varken registrerats av skattemyndigheten eller av

länsrätten. Skattemyndigheten skall enligt 4 kap. 2 §

taxeringslagen (1990:324) varje taxeringsår fatta

taxeringsbeslut före utgången av november. I målet förelåg

inte något beslut fattat av skattemyndigheten när

skrivelsen kom in till lokala skattekontoret. Skrivelsen

skall därför såvitt avser taxeringsår 1992 överlämnas till

lokala skattekontoret. - Kammarrätten prövar inte

överklagandet avseende taxeringsår 1990. - Överklagandet

avseende taxeringsår 1991 föranleder inte någon

kammarrättens åtgärd. - Hos Regeringsrätten yrkade dödsboet

efter Olga I. att bli befriat från skattskyldighet för

inkomst under 1989. Till stöd för yrkandet anfördes bl.a.

att Svenska Diabetesförbundet var universell

testamentstagare och att dödsboet kunde liknas vid ett

enmansdödsbo som enligt rättspraxis kunde anses skiftat i

och med att bouppteckningen registrerats vid vederbörande

tingsrätt, vilket skedde den 2 november 1988. -

Regeringsrätten (1994-06-15, M. Sjöberg, Voss, von Bahr,

Swartling, Lindstam): Skälen för Regeringsrättens

avgörande. När bouppteckningen efter Olga I. registrerades den 2 november 1988 hade Svenska Diabetesförbundet ännu inte tillträtt hela den del av dödsboets tillgångar som enligt testamentet skulle tillfalla förbundet. Så torde ha skett tidigast den 23 juni 1992 när testamentsexekutorn överförde drygt 138 000 kr till förbundet. Eftersom dödsboförvaltningen kan anses avslutad tidigast vid detta tillfälle, kan dödsboet inte anses upplöst redan vid registreringen av bouppteckningen. Dödsboet är därför vid 1990 års taxering skattskyldigt för ränteinkomsterna under år 1989. Rätt till besvär i särskild ordning föreligger inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens beslut innehåller vad avser 1990 års taxering. (fd I 1994-05-31, Wahling Bexhed)

*REGI

*INST