RÅ 1994:60
Kostnaden för uppförande av skyddsrum med fredsanvändning som garage har ansetts skola beaktas vid bestämmande av värdeår vid om- och tillbyggnad av småhus. Särskild fastighetstaxering 1987.
Ny taxering av fastighet skall enligt 16 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), i lagens vid 1987 års särskilda fastighetstaxering gällande lydelse, ske bl.a. om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kr. Den nya taxeringen skall enligt 6 § ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen, i detta mål allmän fastighetstaxering 1981. Taxeringen får enligt 9 § prövas i sin helhet.
Enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall till byggnadstypen småhus höra komplementhus såsom garage. Riktvärde för småhus skall enligt 8 kap. 1 § utgöra värdet av ett småhus med tillhörande garage. Vid småhustaxering beaktas den värdeökning som föranletts av företagna byggnadsåtgärder vid bestämmandet av värdefaktorn ålder; åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd, vilken bestäms med hänsyn till husets nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa (8 kap. 3 §).
Närmare föreskrifter om värdefaktorer har utfärdats av Riksskatteverket (RSV). Enligt RSV:s handledning Värdering småhus, Del 1, Värderingsregler (s. 22-23), avseende 1981 års allmänna fastighetstaxering, bestäms värdeåret såsom småhusets nybyggnadsår plus ombyggnadstillägg. Med ombyggnadstillägg, som bedöms i hela 5-tal år, avses den ökning i småhusets återstående livslängd som om- och tillbyggnader ger. Avgörande är om- och tillbyggnadskostnadernas storlek i förhållande till kostnaden för att vid tiden för om- och tillbyggnaden uppföra småhus med motsvarande storlek och standard.
På småhusenheten Älvsborg 266:6 i Göteborg genomfördes en ombyggnad av bostadshuset samt uppfördes ett skyddsrum med fredsanvändning som garage. I anledning därav bestämde fastighetstaxeringsnämnden vid särskild fastighetstaxering 1987 taxeringsvärdet till 385 000 kr varav markvärde 140 000 kr och byggnadsvärde 245 000 kr. Till grund för bestämmandet av byggnadsvärdet lades deklarerade kostnaden för ombyggnadsåtgärderna 125 000 kr samt 50 000 kr som nämnden uppskattat att det kostat att uppföra ett ordinärt garage. Nybyggnadsåret var 1926 och värdeåret bestämdes till 1950.
I besvär yrkade R.M. att endast förbättringskostnaden på 125 000 kr skulle läggas till grund för värdeårsberäkningen med följd att värdeåret skulle vara oförändrat 1926 samt att husformen skulle ändras från 8 till 6.
Länsrätten i Göteborgs och Bohus län (1989-06-06, ordförande Hanson) yttrade: R.M. har lagt ner ombyggnadskostnad på sin fastighet med 125 000 kr och därjämte har han tillfört fastigheten ett skyddsrum/garage för 175 000 kr. För fastighetens användning som bostad har R.M. sålunda tillfört fastigheten ett dubbelgarage och fastigheten får till denna del även anses ombyggd. Länsrätten, som finner att den kostnad som fastighetstaxeringsnämnden beräknat för garage framstår som rimlig, bedömer nämndens åtgärd att beräkna värdeåret till 1950 som riktig, och att därför riktvärdet för byggnaden utförts med rätt belopp. Husformen skall dock anges till 6. - Länsrätten ändrar inte taxeringen på annat sätt än att husformen skall vara 6.
Kammarrätten i Göteborg
I besvär hos kammarrätten yrkade R.M. att taxeringsvärdet skulle sättas ned. Han anförde bl.a. följande. Kostnaden för att bygga skyddsrummet/garaget uppgick till 175 000 kr. Denna kostnad skulle inte beaktas när värdeåret bestämdes. Däremot skulle kostnaderna för att göra det möjligt att använda skyddsrummet som garage räknas som förbättringskostnad, nämligen för isolering, ytterväggspanel, yttertak, fönster och garageport. Dessa kostnader tillsammans med kostnaden för förbättringarna på bostadshuset uppgick till 125 000 kr. Endast denna summa skulle ligga till grund för värdeårsberäkningen. Någon hypotetiskt antagen extra summa om 50 000 kr, som skulle motsvara kostnaden för golv och stomme för ett normalt garage i motsvarande storlek, skulle således inte beaktas. Om man skulle ta hänsyn till en sådan kostnad kunde denna, för en enkel betongplatta som golv och innerväggsklädsel av gipsskiva, beräknas till högst 10 000 kr. Eftersom den verkliga förbättringskostnaden inte översteg 20 procent av den beräknade nybyggnadskostnaden, skulle nybyggnadsåret anges som värdeår.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (1991-05-22, Rydin, Brydolf, Wileke, referent samt särskilde ledamoten Pettersson) yttrade: Kammarrätten delar länsrättens bedömning att en viss del av kostnaden för att uppföra skyddsrummet bör ingå i den om- och tillbyggnadskostnad som skall beaktas vid bestämmande av värdeåret. R.M. har inte styrkt eller gjort troligt att värdet av förbättringen genom tillkomsten av garaget skulle stanna vid 10 000 kr. Det härvid uppskattade beloppet 50 000 kr framstår som skäligt. Däremot anser kammarrätten att med nybyggnadsåret 1926 värdeåret inte skall sättas senare än till 1940. Byggnadsvärdet blir då med i övrigt oförändrade värdefaktorer 210 000 kr. - Med ändring av länsrättens dom sätter kammarrätten ned taxeringsvärdet till 350 000 kr, varav markvärde 140 000 kr och byggnadsvärde 210 000 kr.
Hos Regeringsrätten fullföljde R.M. sin talan och anförde bl.a. följande.
Han hade begått vissa misstag i samband med upprättandet av deklarationen för särskild fastighetstaxering. Beloppet 125 000 kr avsåg inte endast ombyggnad av bostadshuset utan innefattade även kostnaden för iordningställande av skyddsrummet som garage. Han beräknade denna kostnad till 32 370 kr och den sammanlagda förbättringskostnaden för fastigheten till 139 933 kr. Nybyggnadskostnaden 175 000 kr hänförde sig uteslutande till själva skyddsrummet, dvs. betongbunkern inklusive stålportar, luftreningsaggregat, luftsluss m.m. Enligt dessa beräkningar förelåg inte förutsättningar för särskild fastighetstaxering.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1994-09-20, Björne, Brink, B. Sjöberg, Lindstam, Ragnemalm) yttrade: Målet gäller om nybyggnad av garage/skyddsrum jämte ombyggnad av bostadshus skall föranleda ny taxering av fastigheten Älvsborg 266:6 vid 1987 års särskilda fastighetstaxering och i så fall till vilket belopp det nya taxeringsvärdet skall bestämmas.
(Här följer i tre stycken en redovisning av gällande regler enligt vad som återgivits inledningsvis i referatet.)
Avgörande för prövningen huruvida ny taxering av fastigheten Älvsborg 266:6 skall ske är fastighetens användning och beskaffenhet vid ingången av år 1987 (1 kap. 6 § fastighetstaxeringslagen). Genom om- och tillbyggnader under den dessförinnan löpande taxeringsperioden har fastigheten undergått en värdeökning, då bostadshuset byggts om och förbättrats varjämte tillkommit ett garage/skyddsrum. För att kunna fastställa om förutsättningarna för ny taxering är uppfyllda och - om så är fallet - vilket nytt taxeringsvärde som skall åsättas fastigheten måste värdeökningen fixeras beloppsmässigt.
I målet är ostridigt att de faktiska om- och tillbyggnadskostnaderna totalt uppgått till 300 000 kr. I detta belopp ingår emellertid i komplementhuset nedlagda kostnader, som inte varit nödvändiga för uppförande av ett garage utan som uteslutande betingas av den omständigheten att byggnaden också skall fungera som skyddsrum. Hela det nyss angivna beloppet bör därför inte beaktas vid värdeberäkningen. Reduktionen bör enligt Regeringsrättens mening å andra sidan inte omfatta hela kostnaden för uppförande av den för garage och skyddsrum gemensamma stommen; det vore orimligt att endast beakta de kostnader som nedlagts för att möjliggöra att skyddsrummet används som garage. Vad som tillförts fastigheten och därför skall ingå i beräkningen av värdeökningen är - förutom förbättringarna av bostadshuset - ett stort och stabilt garage. Komplementhusets värde bör således bestämmas genom en uppskattning av kostnaderna för att uppföra ett garage med denna storlek och standard.
Kammarrätten har gjort bedömningen, att en viss del av kostnaden för att uppföra skyddsrummet bör ingå i den om- och tillbyggnadskostnad som skall beaktas vid bestämmandet av värdeåret, och därför vid fastställandet av fastighetens totala värdeökning till det i deklarationen som om- och tillbyggnadskostnad angivna beloppet 125 000 kr lagt ytterligare 50 000 kr. R.M:s häremot framförda invändning, att beloppet 125 000 kr inte endast avsåg åtgärder hänförliga till bostadshuset utan också inkluderade kostnader, uppgående till 32 370 kr, för iordningställande av skyddsrummet som garage, har inte tillförlitligen styrkts. Även om kostnaderna hänförliga till förbättringen av bostadshuset skulle vara något lägre än underinstanserna tycks ha utgått från, finner Regeringsrätten inte skäl att härvidlag frångå den uppskattning av totalkostnaden som kammarrätten gjort, 175 000 kr.
Värdeårsberäkningen bör alltså inte utgå från de faktiska till- och ombyggnadskostnaderna, 300 000 kr, utan baseras på en uppskattad total förbättringskostnad om 175 000 kr. Ett ombyggnadstillägg om 15 år skall därför i enlighet med RSV:s anvisningar läggas till nybyggnadsåret, vilket medför att värdeåret bör bestämmas till 1941. Taxeringsvärdet efter företagna byggnadsåtgärder uppgår då enligt riktvärdetabell till totalt 350 000 kr.
Byggnadsarbetena har medfört att taxeringsenhetens värde ökat i sådan omfattning att grund för ny taxering enligt 16 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen föreligger. I likhet med kammarrätten finner Regeringsrätten att taxeringsvärdet bör fastställas till 350 000 kr, varav markvärde 140 000 kr och byggnadsvärde 210 000 kr.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut kammarrättens dom innehåller.