RÅ 1995 not 425

Not 425. Överklagande av Nils N. och Anette N. ang. inkomsttaxering 1988. - Taxeringsnämnden avvek från makarna Nils och Anette N:s deklarationer genom att värdet av förmåner av kost, bostad och hushållsström i anställning hos det av makarna helägda Klangbergets Barn- och Ungdomshem AB, som drev ett hem för vård eller boende (HVB- hem), togs upp till 33 116 kr för vardera maken i stället för deklarerade 22 800 kr. - I överklagande yrkade makarna omprövning av taxeringsnämndens beslut. De hävdade bl.a. att måltiderna - som de intog tillsammans med de barn och ungdomar som fick vård i hemmet - hade sådana inslag av tillsyn och pedagogisk verksamhet att de var att jämställa med lärares deltagande i skolmåltider. -Länsrätten i Gävleborgs län (1993-04-27, ordf. Moerth): Av utredningen i målet framgår följande. Klangbergets Barn- och ungdomshem AB bildades den 1 januari 1986. Bolaget drivs av makarna N. gemensamt. Verksamheten avser hem för vård och boende och är inriktad på stadigvarande omhändertagande av barn och ungdomar. Verksamheten bedrivs i en av makarna N. ägd fastighet. Båda makarna är heltidsanställda i bolaget. Verksamhetens finansiering bygger på att vårdavgifter, vilkas storlek beror på de vårdavtal som träffats, tas ut av kommunerna. Taxeringsnämnden har avvikit från makarna N:s deklarationer på så sätt att de skattepliktiga förmånsvärdena upptagits till, fri kost 37 303 kr, fri bostad 26 928 kr och fri hushållström 2 000 kr eller sammanlagt 66 231 kr. En fördelning har härefter skett med 33 116 kr på vardera maken. - Makarna N. har i berörda hänseende yrkat att bli taxerade i enlighet med avlämnade deklarationer. - Länsrätten gör följande bedömning.- Förmånsbeskattningen. - Kost. Enligt Riksskatteverkets anvisning 3205 kan förmån av fri kost beräknas till 51:10 kr/dag. Skäl att frångå anvisningarna i ämnet föreligger inte. Då makarna N. under hela året intar samtliga måltider i hemmet skall förmånen beräknas till 2 (365 x 51:10)= 37 300 kr eller med 18 851 kr på vardera maken. Vad makarna N. genom ombudet anfört om nedsättning av förmånsvärdet på grund av att makarna N. själva lagat maten och de olägenheter som förelegat i samband med att maten intagits tillsammans med barnen, föranleder inte till annan bedömning. - Bostad. Vid värdering av bostadsförmån skall gälla ortens pris. Därvid skall hänsyn tagas till bostadens storlek och övriga förhållanden som kan påverka förmånens värde. Med hänsyn till boytans storlek, 296 kvm, bör bostadsförmånen uppskattas till i vart fall 90 kvm. Med ledning av skatteförvaltningens taxeringsinformation skall förmånsbeloppet bestämmas till 26 928 kr för år 1987. - Hushållsström. Värdet av hushållsström har av taxeringsnämnden beräknats på sätt anvisats för hela länet. Med ledning härav kan värdet av hushållsström beräknas till 2 000 kr. - Sammanfattningsvis finner länsrätten att makarna N:s yrkanden skall lämnas utan bifall. Den omständigheten att ett ideellt inslag förekommer i verksamheten föranleder inte till annan bedömning. - Länsrätten lämnar yrkandena utan bifall. - Makarna N. överklagade länsrättens dom och yrkade, när det gällde värdet av fri kost, i första hand att det värdet för var och en av dem skulle nedsättas till hälften av värdet av hel kostförmån och i andra hand att det skulle beräknas i enlighet med den beräkning som gjordes för uttag av varor inom livsmedelsdetaljhandeln. De yrkade vidare att värdet av bostadsförmån skulle bestämmas i enlighet med i självdeklarationerna upptagna belopp och att värdet av fri hushållsström skulle undantas från beskattning. - Kammarrätten i Sundsvall (1994-09-07, Zackari, Mobacke, Pettersson) instämde i länsrättens bedömning och fastställde länsrättens dom. - Makarna N. fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (1995-12-29, Wahlgren, Tottie, Berglöf, Sjöberg, Swartling): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten har i samtidigt härmed avgjorda mål med målnr 3644--3645-1994 prövat frågan om jämkning av värdet av förmån av fri kost som tillhandahållits personal vid ett hem för vård eller boende. - De nämnda målen avsåg 1990 års taxering. Vid 1988 års taxering gällde beträffande förmån av fri kost bestämmelser i 32 § 1 mom. första stycket och 42 § kommunalskattelagen (1928:370) samt anvisningarna till sistnämnda paragraf. Bestämmelserna innehöll inte något uttryckligt stadgande om möjlighet till jämkning av förmånsvärdet. Det oaktat får bestämmelserna anses ha givit utrymme för jämkning av förmånsvärdet. Regeringsrätten finner att de bedömningsgrunder som tillämpades i de förut nämnda målen bör användas även i förevarande mål. - Förhållandena i förevarande mål är likartade med dem som bedömts i de nämnda målen. Förmånen av fri kost bör således i enlighet med bedömningen i nämnda mål bestämmas till 50 procent av det enligt schablon beräknade värdet. Det betyder att värdet av fri kost för vardera maken kan beräknas till (0,5 x 365 x 51,10 =) 9 325 kr. - Såvitt gäller förmånen av fri bostad och fri hushållsström instämmer Regeringsrätten i underinstansernas bedömning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten bifaller på så sätt makarna N:s talan att deras taxeringar, med ändring av kammarrättens dom, sätts ned till följande belopp (beloppen här uteslutna). (fd I 1995-12-12, Sundin)

*REGI