RÅ 1997 not 235

Not 235. Överklagande av Heidi O. ang. prövningstillstånd i mål om förtidspension/sjukbidrag. - Heidi O. var beviljad helt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) för tiden januari 1990 - maj 1993. Sjukbidraget förlängdes därefter provisoriskt t.o.m. november 1993. - Enligt beslutsmeddelande den 5 januari 1994 avslog Malmöhus läns allmänna försäkringskassa en av Heidi O. gjord ansökan om förtidspension/sjukbidrag för tiden efter november 1993. Länsrätten i Malmöhus län lämnade hennes överklagande av försäkringskassans beslut utan bifall i dom den 22 september 1995. Heidi O. överklagade domen till Kammarrätten i Göteborg som enligt beslut i protokoll den 25 september 1996 inte meddelade prövningstillstånd. - Heidi O. yrkade ändring av kammarrättens beslut. Hon åberopade vissa under målets handläggning i länsrätten ingivna handlingar, nämligen intyg den 4 november 1994 av distriktsläkaren Sölve Runquist och journalblad från Reumakliniken vid Malmö universitetssjukhus med däri gjorda journalanteckningar den 9 november 1994 och den 24 januari 1995 av överläkaren och docenten i reumatologi Rolf Manthorpe samt ett hos Regeringsrätten ingivet intyg den 7 oktober 1996 av docenten i invärtes medicin vid Lunds universitet Birger Fagher. - Riksförsäkringsverket anförde i yttrande att det överklagade avgörandet skulle upphävas och Heidi O. meddelas prövningstillstånd för prövning i kammarrätten. I sak fann verket att Heidi O. var berättigad till hel förtidspension fr.o.m. december 1993. -Regeringsrätten (1997-12-04, Tottie, Holstad, Rundqvist, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Handlingarna i fråga om Heidi O:s rätt till förtidspension utvisar bl.a. följande. I målet finns ett omfattande medicinskt utredningsmaterial. Olika läkare som uttalat sig om Heidi O:s sjukdomsbesvär och deras inverkan på hennes arbetsförmåga har gjort helt eller delvis motstridiga bedömningar. Svårigheter har uppenbarligen förelegat att ange en säker diagnos på Heidi O:s symptom. Ett flertal åtgärder för rehabilitering har prövats men inte lett till avsett resultat. Länsrätten har enligt vad som kan utläsas av domskälen till väsentlig del byggt sitt avgörande på ett sakkunnigutlåtande, som rätten inhämtat av docenten i ortopedi Karl-Erik Olsson och som utmynnar i en sammanfattande bedömning av det komplexa medicinska materialet i målet. Karl-Erik Olssons slutsats har blivit att medicinsk sjukdom inte har kunnat konstateras och att arbetsoförmåga inte har kunnat beläggas på medicinsk grund. I överklagandet till kammarrätten framhöll Heidi O. bl.a. att hon inte hade beviljats remiss till Riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås för utredning av hennes svåra smärtor samt att hon väntade att få tid för besök på reumatologiska kliniken vid Trelleborgs lasarett. Vidare bifogade hon ett svarsbrev från överläkaren Rolf Manthorpe och ett utlåtande från överläkaren G. Eberhard vid psykiatriska kliniken på sistnämnda lasarett. - Med hänsyn till vad sålunda förekommit inför kammarrättens ställningstagande till frågan om prövningstillstånd finner Regeringsrätten att det bör ha framstått som mycket osäkert om länsrätten i sin dom kommit till ett riktigt slut. Ett spörsmål som aktualiserades i överklagandet var dessutom om utredningen, trots att den redan var av betydande omfattning, var tillfyllest eller behövde kompletteras i något hänseende. - Anledning till ändring av länsrättens domslut får således anses ha förekommit. Prövningstillstånd enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall därför meddelas Heidi O. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar Heidi O. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Göteborg av hennes överklagande av Länsrättens i Malmöhus län dom den 22 september 1995 i mål nr Ö 827-94. Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd I 1997-11-13, Johansson)

*REGI

*INST