RÅ 1998 not 104

Not 104. Besvär i särskild ordning av Bostadsrättsföreningen Mesosten i Umeå ang. allmän fastighetstaxering 1990. - Bostadsföreningen Mesosten i Umeå överklagade fastighetstaxeringsnämndens beslut ang. allmän fastighetstaxering 1990 och yrkade bl.a. att föreningens tomtmark skulle anses som inte avstyckningsbar. -Länsrätten i Västerbottens län (1992-12-07, ordf. Bränholm): Med fastighetsrättsliga förhållanden avses om den tomtmark som småhuset är beläget på utgör självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet (8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen). - Enligt Riksskatteverkets rekommendationer till ledning för 1990 års allmänna fastighetstaxering anses bebyggd tomt till radhus höra till klass 2 om tomten kan bilda självständig fastighet. Det finner länsrätten vara utrett i målet. - Vidare finner länsrätten att taxeringsvärdet för fastigheten Mesosten 2 har åsatts utifrån anvisade riktvärden och med hänsyn till för fastigheten gällande värdeområde samt i övrigt enligt gällande bestämmelser för allmän fastighetstaxering år 1990. Det överklagade beslutet skall därför inte ändras. - Länsrätten lämnar besvären utan bifall. - Domen vann laga kraft. - I besvär i särskild ordning yrkade föreningen att värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden skulle bestämmas till klass 3. - Kammarrätten i Sundsvall (1995-10-12, Wennerström, Skoog, Johansson samt särskilda ledamöterna Hedmark och Käck): Enligt 23 kap. 2 § punkt 7 fastighetstaxeringslagen (1979:1152), i dess i målet aktuella lydelse, får - efter det att tiden för överklagande i ordinär ordning utgått - talan föras mot fastighetstaxeringsnämnds beslut före utgången av femte året efter taxeringsåret om fastighet på grund av att underlaget för taxering av fastigheten har varit felaktigt eller ofullständigt har åsatts väsentligt annorlunda taxering än som bort ske, eller enligt punkt 8 om eljest sådana omständigheter föreligger, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning av besvären. - Enligt 8 kap. 3 § samma lag avses med värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden om den tomtmark som småhuset är beläget på utgör självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. - Enligt Riksskatteverkets rekommendationer (RSV Dt 1989:16 3.3) bör vid klassindelning av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden för tomtmark till klass 2 hänföras värderingsenhet som kan bilda en självständig fastighet. Värderingsenhet bör anses kunna bilda självständig fastighet endast i de fall tveksamhet inte föreligger om möjligheten att bilda fastigheten. En värderingsenhet till radhus bör normalt kunna förutsättas bilda självständig fastighet om värderingsenheten kan bilda självständig fastighet enligt fastighetsplan eller äldre tomtbildning. Vidare anges att till klass 3 bör hänföras övriga värderingsenheter. - Riksskatteverkets rekommendationer ger således uttryck för den tankegången när det gäller radhusområdes möjlighet att bilda egen fastighet att sådan möjlighet i princip alltid kan antas föreligga när det kan ske enligt fastighetsplan eller äldre tomtindelning. För radhusområde där fastighetsplan eller äldre tomtindelning inte finns får i stället frågan om tomtmarken kan indelas i självständiga fastigheter bedömas med ledning av förhållandena i övrigt. - Vad gäller nu aktuellt område har fastighetsbildningsmyndigheten vid Umeå kommun yttrat bl.a. att radhusen inom fastigheten Mesosten 2 i princip kan avstyckas, men att en eventuell avstyckning dock innebär en relativt hög grad av fastighetssamverkan i form av ett system av gemensamhetsanläggningar. - Det förhållandet att fastighetsbildningen förutsätter tillskapande av bl.a. gemensamhetsanläggningar och godkännande av samtliga inblandade parter, däri inräknat kommunen och låneinstituten, medför att fastighetsbildningsåtgärderna erfarenhetsmässigt, enligt kammarrättens bedömning, kommer att sträcka sig över en längre tidsperiod. Uppdelning av Mesosten 2 i självständiga fastigheter kan således inte antas komma till stånd utan avsevärd tidsutdräkt. Det kan därför inte anses att tomtmarken kan indelas i självständiga fastigheter i fastighetstaxeringslagens mening. På grund härav får det anses sannolikt att en väsentligt annorlunda taxering bort åsättas. Sakomständigheterna har emellertid varit kända för skattemyndigheten och länsrätten vid den ordinarie prövningen. Vidare har bostadsrättsföreningen haft möjlighet att få ifrågavarande värdefaktor prövad genom att i ordinarie ordning överklaga länsrättens dom. Med hänsyn till det anförda och vad i övrigt förekommit kan inte underlaget för taxering av fastigheten anses ha varit felaktigt eller ofullständigt. Inte heller kan eljest sådana omständigheter anses föreligga som utgör särskilda skäl för att medge en prövning av överklagandet efter den ordinarie besvärstidens utgång. Rätt till besvär i särskild ordning föreligger därför inte enligt punkt 7 eller 8 i 23 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen. Inte heller har rätt till besvär i särskild ordning visats föreligga enligt annan grund i nämnda lagrum. Besvären kan därför inte tas upp till prövning. - Kammarrätten tar inte upp besvären till prövning. - Föreningen fullföljde sin talan och anförde i huvudsak följande. Taxeringen innefattade en komplicerad rättsfråga. Det förelåg därför särskilda skäl för prövning av överklagandet i särskild ordning. Den felaktiga taxeringen hade medfört betydande konsekvenser vad avsåg påförd fastighetsskatt. - Regeringsrätten (1998-06-03, Werner, Sjöberg, Lindstam, Hulgaard, Nilsson): Regeringsrätten finner i likhet med kammarrätten att rätt att anföra besvär i särskild ordning inte föreligger.-Regeringsrätten fastställer kammarrättens beslut. (fd II 1998-05-12, Berendt). - (Anm. Med samma utgång och motivering angjordes samtidigt av Bostadsrättsföreningen Tratten i Umeå och Bostadsrättsföreningen Ekorren av Umeå i särskild ordning anförda besvär ang. allmän fastighetstaxering 1990).

*REGI

*INST