RÅ 1998 not 67

Not 67. Överklagande av X av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked uppgav X bl.a. följande, Han själv, hans hustru och ett av makarnas två vuxna barn var finska medborgare. År 1973 fick han anställning som ekonomichef vid ett svenskt företag, som ingick i en koncern ägd av ett finskt moderföretag. Hela familjen flyttade samma år till Sverige. Efter att ett par gånger ha bytt anställning inom den svenska delen av koncernen blev han år 1983 verkställande direktör i ett av koncernens svenska företag. Parallellt med sina anställningar i de svenska företagen hade han hela tiden haft ett s.k. Foreign Service Contract med det finska moderföretaget. Familjen hade dessutom behållit en stark privat anknytning till Finland. Enligt avtal år 1995 skulle han gå i pension under år 1998 vid fyllda 60 år. I samband därmed skulle han flytta tillbaka till Finland. Familjens villa i Danderyd skulle säljas och en ny permanent bostad förvärvas i trakten av Åbo. Det gemensamma bohaget och övrigt lösöre skulle föras över till den nya bostaden. Hans hustru hade inte någon överenskommelse med sin svenska arbetsgivare om tidigarelagd pension. Hon önskade i första hand fortsätta att arbeta i anställningen till dess hon gick i pension, vilket beräknades ske år 2003. Hon avsåg att vid fortsatt anställning hyra en övernattningslägenhet i Stockholmsområdet för användning under arbetsveckorna och att i princip veckopendla mellan Åbo och Stockholm. Efter avyttringen av villan i Danderyd skulle ingen av makarna äga någon fast egendom i Sverige, bedriva någon näringsverksamhet i landet eller ha några tillgångar som gav inflytande i sådan näringsverksamhet. - Mot bakgrund av det anförda önskade X svar på följande frågor: 1. Skulle han efter återflyttningen till Finland anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed vara skattskyldig enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för sin svenska tjänstepension om hans hustru i enlighet med det anförda vistades i Sverige i och för sitt arbete? 2. Om svaret på fråga 1 var ja, blev svaret annorlunda om hustrun sade upp sin anställning och flyttade med honom till Finland? -Skatterättsnämnden (1997-10-14, Nordling, Armholt, Johansson, Nord, Tollerz, Virin): Förhandsbesked. - X skall anses bosatt i Sverige enligt intern svensk rätt under de förutsättningar som gäller för fråga 1 men inte enligt dem som gäller för fråga 2. - Motivering. - Enligt reglerna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL kan en från Sverige utflyttad person anses bosatt i Sverige om han har väsentlig anknytning hit. X:s hustru - som han sammanlever med - avser enligt förutsättningarna för fråga 1 att fortsätta sitt arbete i Sverige fram till sin pensionering. Hon kommer för sitt boende i Sverige att hyra en övernattningslägenhet i Stockholmsområdet. Det innebär att hon under en femårsperiod efter att X flyttat till Åbo kommer att bo i Sverige under arbetsveckorna och veckopendla till Åbo. Enligt fråga 2 avser hustrun att säga upp sin anställning i samband med X:s pensionering och flytta med till Åbo. Enligt nämndens bedömning får X i det första men inte i det andra alternativet anses ha en sådan väsentlig anknytning till Sverige att han skall anses bosatt här enligt dessa regler. - (Ersson och Wingren var skiljaktiga och anförde: I praxis har det förhållandet att en skattskyldig efter utflyttning från Sverige fortfarande har familj här tillmätts avgörande betydelse som anknytningsfaktor hit (jfr RÅ 1976 ref. 116, RÅ 1979 Aa 5, RÅ 1982 Aa 129 och RÅ 1984 Aa 190). Dessa fall har emellertid gällt makar, av vilka den ena maken - i något fall tillsammans med barn - kvarstannat i Sverige utan således att någon ny hushållsgemenskap bildats i det andra landet. I det föreliggande ärendet avser X och hans hustru, som båda är finska medborgare, att skaffa en gemensam bostad i Finland och flytta sitt gemensamma bohag dit. De avyttrar också sin gemensamma bostad i Sverige. Makarna upprättar således efter utflyttningen en varaktig hushållsgemenskap i Finland och båda kommer att vistas där under den tid hustruns arbete medger det. Under sådana omständigheter kan det förhållandet att hustrun behåller ett arbete i Sverige och på grund härav anskaffar en mindre bostad här, inte anses innebära att X har familj här i den mening som enligt anvisningspunkten kan anknyta honom hit. Med hänsyn härtill och omständigheterna i övrigt finner vi att X inte skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter makarnas utflyttning till Finland. Fråga 1 hade bort besvaras i enlighet härmed. - I överklagande yrkade X att Regeringsrätten skulle ändra förhandsbeskedet såvitt avsåg fråga 1 och förklara att han efter flyttningen till Finland inte skulle anses ha väsentlig anknytning till Sverige och därmed inte i skatterättsligt hänseende vara bosatt i Sverige. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (1998-04-06, Brink, Tottie, Werner, Sjöberg, Rundqvist): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Såsom förutsättningar för besvarandet av frågan gäller i huvudsak följande. X och hans hustru är båda finska medborgare. De kom till Sverige år 1973 och har alltsedan dess förvärvsarbetat och varit bosatta här. I samband med att X lämnar sin anställning med tjänstepension i september 1998 avser de att avyttra den villafastighet där de nu har sin gemensamma bostad och förvärva en gemensam permanentbostad i eller kring Åbo i Finland. Efter flyttning dit kommer X inte att äga fastighet eller bedriva näringsverksamhet i Sverige. Hans hustru planerar att fortsätta sin anställning i Sverige fram till sin pensionering, som inträffar om ca fem år. Under den tiden avser hon att ha en övernattningslägenhet om ett eller två rum i Stockholmsområdet och veckopendla mellan Stockholm och Åbo. - Med angivna utgångspunkter talar flera av de omständigheter som är att beakta vid prövningen för att X, sedan han flyttat ut från Sverige och inte stadigvarande vistas i landet, inte heller skall anses bosatt här enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § KL. I motsatt riktning talar, förutom den långa tidrymd under vilken han före flyttningen haft sitt egentliga bo och hemvist här, det förhållandet att hans hustru under en flerårig övergångsperiod skall förvärvsarbeta här och bo här under arbetsveckorna i en för ändamålet anskaffad mindre lägenhet. Detta kan emellertid enligt Regeringsrättens mening inte utgöra tillräcklig grund för att X skall anses ha väsentlig anknytning till Sverige. En sammanfattande bedömning utmynnar således i att X inte skall betraktas som bosatt i Sverige efter sin utflyttning till Finland. Fråga 1 hade i enlighet härmed bort besvaras nekande. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det överklagats och förklarar, att sökanden under de förutsättningar som anges vid fråga 1 inte enligt svensk intern rätt skall anses bosatt i Sverige. (fd II 1998-03-17, Karlsson)

*REGI

*INST