RÅ 1998:36

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (1997-05-15, ordförande Olsson) yttrade, efter att inledningsvis ha återgivit innehållet i 3 kap. 2 § och 5 § tredje stycket AFL: Enligt Riksförsäkringsverkets allmänna råd (1996:13 s. 29) innebär bestämmelserna om SGI vid förvärvsavbrott vid studier att SGI och eventuell årsarbetstid hålls vilande under studietiden för att åter kunna aktiveras när studierna avslutas definitivt, s.k. vilande SGI. Bestämmelserna om vilande SGI bygger på att ett beviljat studiestöd utges även för sjukdomsperioder under utbildningstiden. - Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. Pharmacia & Upjohn AB har utgivit ett stipendium till bl.a. K.E. för att stödja ett forskningsprojekt vid MTC. Prefekten vid MTC har den 29 september 1995 beslutat angående ersättningsregler för stipendiater vid sjukdom och graviditet. Av prefektens beslut framgår bl.a. följande. Ersättning lämnas vid sjukdom under en period av minst sex månader efter sjukdomens början/arbetsfrånfället, dock endast inom ramen för stipendiets löptid. Vid graviditet har den gravida kvinnan rätt att uppbära stipendium i minst tre månader. - Länsrätten gör följande bedömning. - Med hänsyn till att det beviljade stipendiet avser en forskningsförberedande utbildning och att det även utges under sjukdomsperioder under studietiden kan stipendiet jämställas med sådant bidrag till studier som avses i 3 kap. 5 § tredje stycket 1 AFL. K.E:s SGI skall därför under studierna sänkas till lägst vad den skulle ha varit närmast dessförinnan dvs. 183 000 kr. Överklagandet skall således bifallas. - Länsrätten bifaller överklagandet och förordnar att K.E:s SGI under studierna vid MTC skall fastställas till 183 000 kr.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (1997-06-23, Lindbäck, referent, Petersson och nämndemannen Sjögren) yttrade: Förmånen enligt 3 kap. 5 § tredje stycket AFL för en försäkrad att, trots att han inte förvärvsarbetar, få behålla tidigare SGI gäller enligt lagtextens ordalydelse bl.a. för tid då han

- bedriver studier för vilka han uppbar studiehjälp, studiemedel, doktorandbidrag, särskilt vuxenstudiestöd m.m.,

- genomgår kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda eller svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

- är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmarknadsutbildning som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet.

Av 3 § första stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande inkomst följer vidare att motsvarande förmån gäller även för bl.a. försäkrad som är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet. - Studiestöd/motsv. avser en viss bestämd tid och utgår därför även vid sjukdom under denna (jfr t.ex. 12 § förordningen [1995:938] om utbildningsbidrag for doktorander). Enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket AFL skall, som en följd härav, för en försäkrad som inte uppbär timersättning sjukpenningen vid sjukdom under utbildningstiden beräknas på en SGI som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid (s.k. studietids-SGI). Den SGI som gällde vid studiernas påbörjande skall således suspenderas. Denna s.k. vilande SGI aktiveras först när den utbildning för vilken studiestödet beviljats är fullbordad eller avslutad i förtid och studiestöd inte längre utgår. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Rätten till bibehållen SGI bygger på sociala överväganden. Det ligger vidare ett samhällsintresse i att människor bedriver studier, vidareutbildar sig, deltar i arbetsmarknadsåtgärder m.m. Förevarande mål skall bedömas mot denna bakgrund. - Utgångspunkten måste rimligen vara att den som bedriver studier och därvid uppbär bidrag som utges av det allmänna eller som på annat sätt deltar i aktiviteter av samma slag som tillgodoser ett allmänt intresse och där det föreligger en social skyddsaspekt, är berättigad att behålla den SGI som gällde innan studierna påbörjades. Detsamma gäller i vissa andra situationer där det från allmän synpunkt finns anledning att trygga den enskildes behov av SGI trots att han inte förvärvsarbetar. Utöver de fall som nämnts ovan är SGI-skyddet för den som t.ex. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ett uttryckligt utslag av denna princip (se 3 kap. 5 § tredje stycket 6 AFL). - Sådan verksamhet som är i fråga i förevarande mål är i högsta grad att anse som samhällsnyttig. Det torde förhålla sig på det sättet att de närmare formerna för samhällets stöd till detta slags verksamhet i vissa situationer präglas mindre av fullt genomförd konsekvens än av mera praktiska - och fullt förståeliga och godtagbara - överväganden. Till följd härav bör någon avgörande vikt inte fästas vid att en viss forsknings- eller forskaranknuten utbildning helt eller delvis finansieras med anslag från ett privaträttsligt organ och inte genom offentliga medel; den omständigheten är inte ägnad att påverka vare sig samhällsnyttan av berörd verksamhet eller den enskildes sociala skyddsbehov i en så

dan situation. - Det måste konstateras att det stipendium som K.E. har uppburit avser verksamhet som i högsta grad liknar annan sådan som avses i 3 kap. 5 § tredje stycket AFL och även därutöver företer påtagliga likheter med t.ex. doktorandbidrag. De sociala skäl som talar för att K.E. skall få behålla sin SGI skiljer sig i principiellt avseende inte heller från t.ex. en doktorands eller en vuxenstuderandes. Vid en samlad bedömning kan kammarrätten inte finna att ifrågavarande stipendium för forskningsförberedande verksamhet vid Karolinska institutet - närmast att likna vid en inledande "provanställning" vilken, enligt vad som obestritt uppgivits i målet, efter viss tid vanligtvis övergår i en reguljär forskarutbildning - och som har finansierats av ett av de världsledande företagen på det farmacevtiska området, med beaktande av de övergripande syften som bar upp regeln i 3 kap. 5 § tredje stycket AFL inte skulle förtjäna förmånen av bibehållen SGI under den tid verksamheten pågår, oaktat att detta inte uttryckligen utsägs i lagrummet i fråga. - Den nu redovisade bedömningen skall ses även i ljuset av det faktum att fråga synes vara om en del av en verksamhet som sedd som en helhet är, ehuru viktig från samhällets synpunkt, av mycket begränsad omfattning och att en tillämpning av AFL:s regler om bibehållen SGI i enlighet med det ovan anförda knappast skulle kunna få några oförutsedda eller svårbemästrade konsekvenser på sjukförsäkringens område. - Det kan avslutningsvis konstateras att de villkor som gällt för ifrågavarande stipendium under sjukdom m.m. gör att reglerna i 3 kap. 5 § fjärde stycket AFL om s.k. vilande SGI blir tillämpliga. - Av det som har sagts i det föregående följer att övervägande skäl talar för att det överklagade beslutet är riktigt. Det skall därför stå fast. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Kammarrättsrådet Konradsson och nämndemannen Håkansson var skiljaktiga och anförde: Vi är av samma uppfattning som försäkringskassan nämligen att K.E. inte har rätt att behålla den tidigare fastställda SGI:n eftersom hon inte uppbär någon förmån som finns uppräknad i 3 kap. 5 § tredje stycket AFL. Vi anser inte att ett stipendium för en forskningsförberedande utbildning kan jämställas med förmån som nämns i berörda lagrum. Vi menar alltså sammantaget att utrymme saknas för att utsträcka förmånerna utanför den ram lagtexten drar upp. Försäkringskassans överklagande borde ha bifallits.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Med upphävande av kammarrättens och länsrättens domar fastställer Regeringsrätten försäkringskassans beslut.

Handlingarna i målet överlämnas till Stockholms läns allmänna försäkringskassa för erforderlig handläggning.

Föredraget 1998-10-13, föredragande Johansson, målnummer 4651-1997