RÅ 1999 not 88

Om tillämpning av artikel 13.2 a och 13.2 f i förordningen (EEG) nr 1408/71 / Fråga om en försäkrad, som hade utflyttat till Norge, helt hade upphört med yrkesverksamhet i Sverige och därför skulle avregistreras hos den svenska försäkringskassan / Sjukpenning (fråga om en försäkrad, som hade utflyttat till Norge, helt hade upphört med yrkesverksamhet i Sverige och därför skulle avregistreras hos den svenska försäkringskassan)

Not 88. Överklagande av Riksförsäkringsverket (RFV) ang. Trude N:s rätt till sjukpenning. - Södermanlands läns allmänna försäkringskassa fann enligt omprövningsbeslut den 5 maj 1995 inte skäl att ändra ett den 7 mars samma år fattat beslut att avregistrera Trude N. från svensk försäkringskassa. - Trude N. överklagade beslutet. -Länsrätten i Södermanlands län (1995-12-11, ordf. Ekmosse): Av handlingarna framgår bl.a. följande. Trude N. är norsk medborgare. Hon är gift med en svensk man och har bott i Sverige åren 1982-1994. Hon har fyra barn födda 1976, 1978, 1981 och 1988. Sedan 1983 har hon arbetat som sjukvårdsbiträde, nattskift, inom långvården vid Ersta Diakonisällskap, Stockholm. Hon har sedan november 1985 varit sjukskriven under skilda perioder för nack-muskelvärk av spänningskaraktär. I december 1992 har hon opererats med en vänstersidig scalenotomi. Trude N. har uppburit föräldrapenning under tiden den 3 februari - den 13 juli 1986 och den 13 september - den 7 december 1988. Det framgår vidare att det föreligger en besvärlig ekonomisk och social situation för familjen N. Den 26 juli 1994 har Trude N. flyttat till nuvarande adress i Bergen och den 6 februari 1995 har hon blivit folkbokförd på denna adress. Hon var då fortsatt sjukskriven av läkare och uppbar sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. - - - Enligt 1 kap. 4 § AFL skall fr.o.m. den månad han uppnår sexton års ålder försäkrad, därest han är bosatt inom riket, vara inskriven hos allmän försäkringskassa. - Enligt 5 § sista stycket, samma lag, skall allmän försäkringskassa, så snart kassan erhållit kännedom om att försäkrad inte längre skall vara inskriven hos kassan, avföra honom från sitt register över inskrivna försäkrade med verkan från den tidpunkt då sådant förhållande inträtt att inskrivningen skall upphöra. - Av RFV:s föreskrifter (RFFS 1985:16) om inskrivning och avregistrering hos allmän försäkringskassa (omtryck RFFS 1994:39) 3 a § första stycket framgår att en person som har rätt till förmåner enligt svensk lagstiftning med stöd av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egen företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall anses bosatt i Sverige så länge han har rätt till sådana förmåner även om han inte uppfyller de villkor för bosättning som anges i 3 §. (enligt 3 § anses en person bosatt i Sverige om han har sitt egentliga hemvist här i landet.) Enligt andra stycket skall den som enligt första stycket anses bosatt i Sverige tillhöra den försäkringskassa och det lokalkontor hos kassan inom vars verksamhetsområde han regelmässigt tillbringar dygnsvilan. - Enligt lagen (1992:1776) om samordning av system för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) 1 § i dess nu gällande lydelse skall bl.a. Europeiska Gemenskapernas råds förordningar (EEG) nr 1408/71 och 574/72 jämte gällande ändringar i dessa förordningar gälla som svensk lag. - Enligt 2 och 3 §§ nämnd lag tillämpas EES-avtalet bl.a. i förhållande till Norge. - Av artikel 13.1 EEG nr 1408/71 framgår att de personer för vilka nämnd förordning gäller skall omfattas av lagstiftningen i endast en medlemsstat. - I artikel 13.2 stadgas att den som är anställd för arbete inom medlemsstats territorium skall omfattas av denna medlemsstats lagstiftning, även om han är bosatt inom annan medlemsstats territorium. - Enligt artikel 22.1b samma förordning har en anställd som uppfyller villkoren i den behöriga statens lagstiftning för att få förmåner och som, efter att ha fått rätt till förmåner på den behöriga institutionens bekostnad, får tillstånd av denna institution att återvända till den medlemsstats territorium där han är bosatt eller att flytta till en annan medlemsstats territorium, rätt till vårdförmåner på sätt stadgas i i ) och kontantförmåner enligt vad som anges i ii) samma artikel. Tillstånd enligt punkt 1 b får enligt 2. första stycket samma artikel vägras bara om det är klarlagt att en flyttning skulle vara skadlig för personens hälsotillstånd eller försvåra läkarvården. - Länsrätten gör följande bedömning. - - - Vad gäller frågan om avregistrering från allmän försäkringskassa konstaterar länsrätten att Trude N. när hon bosatte sig i Norge uppbar sjukpenning enligt AFL. Trude N. har före aktuell sjukskrivning varit anställd i Sverige. EEG nr 1408 artiklarna 13 och 22 är således tillämpliga i målet. Skäl att vägra Trude N. flytta till Norge har inte förebragts i målet. Hon är därför fortsatt berättigad till socialförsäkringsförmåner från Sverige. Trude N. skall således med tillämpning av 3 a § första och andra stycket RFFS 1985:16 inte avregistreras från den allmänna försäkringskassan. Försäkringskassans beslut den 5 maj 1995 skall därför upphävas. - Länsrätten upphäver försäkringskassans beslut den 5 maj 1995 och visar målet i denna del åter till försäkringskassan för handläggning. (Anm.: I samma dom avslog länsrätten Trude N:s överklagande av försäkringskassans beslut den 28 september 1994 att inte bevilja henne förtidspension/sjukbidrag.) . - RFV överklagade länsrättens dom med yrkande att försäkringskassans beslut om avregistrering skulle fastställas. - Kammarrätten i Stockholm (1997-01-30, Bergh, Grimby, Schéle) avslog överklagandet med följande motivering: Av handlingarna i målet framgår i huvudsak följande. Trude N. är norsk medborgare. Hon är gift med en svensk man och bodde i Sverige under åren 1982-1994. Hon har fyra barn. Sedan 1983 har hon arbetat som sjukvårdsbiträde. Hon har sedan år 1985 varit sjukskriven i skilda perioder samt uppburit föräldrapenning. Hon är arbetslös sedan år 1986. Hon flyttade den 26 juli 1994 till Bergen, Norge, där hon folkbokfördes den 6 februari 1995. Hon var vid den tidpunkten fortsatt sjukskriven och uppbar sjukpenning enligt AFL. - Förordningen (EEG) nr 1408/71 gäller enligt artikel 2.1 bl.a. anställda som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsstater och som är medborgare i en medlemsstat. - Det är i målet ostidigt att Trude N. tillhörde det svenska socialförsäkringssystemet. Hon omfattas således av nämnda förordning. - Enligt artikel 13.2 a) samma förordning skall den som är anställd för arbete inom en medlemsstats territorium omfattas av denna medlemsstats lagstiftning, även om han är bosatt inom en annan medlemsstats territorium eller om det företag eller den person som han är anställd hos har sitt säte eller är bosatt inom en annan medlemsstats territorium. - För att en person skall betraktas som anställd i förordningens mening är det, enligt EG-domstolens praxis, avgörande att han omfattas av det sociala trygghetssystemet i det aktuella landet och inte att han faktiskt arbetar. Så länge vederbörande inte upptar arbete inom en annan medlemsstats territorium eller anknytningen till förordningen på annat sätt upphör betraktas han som anställd i den stat där han senast faktiskt arbetade oberoende av hur lång tid som förflutit sedan han slutade arbetet i fråga (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål 182/78 den 31 maj 1979 - Pierik och EG-domstolens dom i mål 302/84 den 12 juni 1986 - Ten Holder). - Till följd av EG-domstolens dom i Ten Holder-målet infördes genom förordningen (EEG) nr 2195/91 av den 25 juni 1991 en ny punkt f) i artikel 13.2 i förordningen (EEG) nr 1408/71. Av denna punkt framgår att den för vilken lagstiftningen i en medlemsstad upphör att gälla utan att lagstiftningen i en annan medlemsstat blir tillämplig på honom omfattas av bosättningslandets lagstiftning. Samtidigt infördes en ny artikel 10 b) i förordningen (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordningen (EEG) nr 1408/71. Av denna artikel framgår att den dag och de villkor då lagstiftningen i en medlemsstat upphör att gälla för en person som avses i artikel 13.2 f) i förordningen (EEG) nr 1408/71 skall fastställas enligt denna lagstiftning. - RFV gör gällande att försäkringskassan med stöd av 11 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1985:16) ägt rätt att i anledning av flyttningen till Norge avregistrera Trude N. från svensk allmän försäkringskassa. Vid sådant förhållande är hon inte berättigad till fortsatt sjukpenning enligt AFL. - Fråga i målet blir därmed om Trude N. efter det att hon flyttat till Norge fortfarande faller in under artikel 13.2 a) förordningen (EEG) nr 1408/71 och således omfattas av den svenska socialförsäkringen eller om hon fr.o.m. denna tidpunkt enligt 13.2 f) samma förordning omfattas av lagstiftningen i Norge. Utgör således bosättningsvillkoret i svensk nationell lagstiftning ett sådant villkor som avses i artikel 10 b) i förordningen (EEG) nr 574/72? - EG-domstolen anförde i dom 215/90 den 10 mars 1992 - Anne Maria Twomey bl.a. följande. Såsom domstolen tidigare konstaterat i sin dom den 12 juni 1986 i mål nr 302/84 - Ten Holder fortsätter en arbetstagare, som har slutat arbeta i en medlemsstat, att tillhöra lagstiftningen i denna stat om han inte har tagit anställning i någon annan medlemsstat. Bara arbetstagare som definitivt har upphört med allt arbete faller utanför definitionen i artikel 13.2 a) förordningen (EEG) nr 1408/71. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Av utredningen i målet framgår inte att Trude N. definitivt skulle ha upphört med allt förvärvsarbete eller att hon har påbörjat anställning i någon annan medlemsstat. Kammarrätten finner med hänsyn härtill att Trude N. efter det att anställningen i Sverige har upphört även fortsättningsvis omfattas av den svenska lagstiftningen i enlighet med artikel 13.2 a) förordningen (EEG) nr 1408/71. Det är enligt kammarrättens mening inte förenligt med det grundläggande syftet med förordningen (EEG) nr 1408/71 såsom det tolkats av EG-domstolen (jfr t.ex. mål 2/89 den 3 maj 1990 - G.J. Kits van Heijningen) och med grundsatsen om gemenskapsrättens företräde att tillämpa nationella regler med krav på bosättning beträffande en person som inte av annan anledning upphört att tillhöra personkretsen enligt förordningen. Bosättning kan därför inte utgöra ett sådant villkor i den nationella lagstiftningen som enligt artikel 10 b) i förordningen (EEG) nr 574/72 medför att de sociala trygghetslagarna i anställningslandet upphör att gälla. - Kammarrätten finner mot bakgrund av det anförda att försäkringskassan inte på den grunden att Trude N. flyttat till Norge och folkbokförts där ägt neka henne rätt till sjukpenning. RFV:s överklagande skall därför inte bifallas. - RFV fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (1999-04-27, Werner, Rundqvist, Lavin, Hulgaard, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Trude N. är norsk medborgare. Hon är gift med en svensk man och bodde i Sverige under åren 1982-1994. Hon har fyra barn. År 1983 började hon arbeta som sjukvårdsbiträde. Sedan år 1985 var hon sjukskriven under olika perioder samt uppbar vissa tider föräldrapenning. Från slutet av år 1988 var sjukskrivningen fortlöpande. Trude N. flyttade den 26 juli 1994 till Bergen i Norge och folkbokfördes där den 6 februari 1995. Intill dess uppbar hon sjukpenning enligt AFL. Hennes sjukpenning beräknades därvid på en sjukpenninggrundande inkomst av anställning om 115 600 kr. För tid fr.o.m. den 1 november 1995 erhöll Trude N. efter ansökan därom hel förtidspension enligt AFL. - Frågan i målet gäller om Trude N. även för tiden efter det hon folkbokfördes i Norge och fram till dess hon blev förtidspensionerad skall ha rätt till sjukpenning enligt AFL. - Kammarrätten har konstaterat att det av utredningen i målet inte framgår att Trude N. definitivt har upphört med förvärvsarbete eller att hon påbörjat anställning i annan medlemsstat. Med hänsyn härtill och med hänvisning till vissa domar av EG-domstolen har kammarrätten funnit att Trude N. efter det att anställningen i Sverige upphört även fortsättningsvis omfattades av den svenska lagstiftningen i enlighet med artikel 13. 2 a förordningen (EEG) nr 1408/71 och att den svenska socialförsäkringens krav på bosättning inte utgjorde ett sådant villkor i den nationella lagstiftningen som enligt artikel 10 b i förordningen (EEG) nr 574/72 medför att de sociala trygghetslagarna i anställningslandet upphör att gälla. Kammarrätten har därför inte funnit grund för att neka Trude N. rätt till sjukpenning för den angivna tiden. - Efter kammarrättens dom har EG-domstolen träffat ett nytt avgörande av betydelse bl.a. för hur artikel 13.2 a och 13.2 f i förordningen skall tolkas (EG-domstolens dom den 11 juni 1998 i mål nr C-275/96 avseende Anne Kuusijärvi). I denna dom anfördes som svar på en av frågorna i målet att artikel 13.2 f i förordningen inte hindrar att en medlemsstats lagstiftning uppställer ett krav på att en person, som helt har upphört att vara yrkesverksam i den staten, måste vara bosatt där för att omfattas av den medlemsstatens lagstiftning (se p. 39-51 i domen). Genom den motivering som EG-domstolen lämnade för sitt svar har klargjorts vilken situation förordningens artikel 13.2 f är avsedd att reglera. Bl.a. framgår att denna bestämmelses tillämplighet inte är begränsad endast till det fallet att en person slutgiltigt upphört att vara yrkesverksam; bestämmelsen tar i stället sikte på alla fall då en person helt har upphört att vara yrkesverksam i en medlemsstat och har flyttat till en annan medlemsstat. - RFV gör gällande att Trude N. inte under den aktuella perioden omfattats av svensk lagstiftning och skolat avregistreras från allmän försäkringskassa, eftersom hon har flyttat till Norge och helt upphört att vara yrkesverksam i Sverige. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Trude N. har sedan hon år 1985 blev sjukskriven från sin anställning som sjukvårdsbiträde med korta avbrott i samband med barnafödande av försäkringskassan befunnits berättigad till sjukpenning ända fram till avflyttningen till Norge och folkbokföringen där. Av utredningen i målet får anses framgå att flyttningen har betingats i vart fall delvis av hälsoskäl. Försäkringskassan har trots den mycket långvariga sjukperioden inte på eget initiativ företagit pensionsprövning och konstaterat att Trude N:s arbetsförmåga varit nedsatt för avsevärd tid eller varaktigt; fastmera har en av henne gjord framställning om pension avslagits av försäkringskassan i september 1994. Mot bakgrund härav finner Regeringsrätten att det inte tillräckligt klarlagts att Trude N. helt hade upphört med yrkesverksamhet i Sverige när hon flyttade till Norge eller ens när hon folkbokfördes där. Det förelåg därför inte skäl att avregistrera henne hos allmän försäkringskassa och neka henne sjukpenning för tid fr.o.m. den 7 februari 1995. RFV:s överklagande skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 1999-03-25, Leif Johansson)

*REGI

*INST