RÅ 1999:30

I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde X AB och Y AB följande. I samband med en ombildning av X-koncernen under 1996 överlät X Holding AB aktierna i Y AB till X AB. Koncernombildningen hade varit föremål för Skatterättsnämndens bedömning. Som framgick av nämnda ansökan var Y AB:s uppgift att avveckla X-koncernens innehav av börsnoterade aktier. Y AB:s tillgångar vid överlåtelsen till X AB bestod, förutom av likvida medel av aktier i två börsnoterade bolag. För båda dessa innehav gällde att ägarandel och röstetal var lika. - Under 1997 hade Y AB avvecklat sitt innehav av aktier i ett av bolagen och aktierna i det andra bolaget skulle också komma att avyttras. Y AB var f.n. ett förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. 2 st. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). När alla aktier i bolagen hade försålts skulle Y AB inte innehålla några s.k. förbjudna aktier (7 § 8 mom. 4 st. SIL). I och med avvecklingen av de börsnoterade aktierna hade Y AB fullgjort de uppgifter för vilka bolaget ursprungligen hade bildats. För Y AB:s framtida uppgifter inom koncernen var det av vikt att Y AB:s skatterättsliga status förändrades från förvaltningsföretag till rörelsedrivande. Denna förändring avsågs, om möjligt, ske på sådant sätt att Y AB redan beskattningsåret 1997 skulle anses uppfylla kraven för att bedriva verksamhet och skulle få möjlighet att utbyta koncernbidrag enligt 2 § 3 mom. SIL med X AB. - X AB avsåg att till Y AB överföra rörelse, i form av aktier i ett rörelsedrivande dotterbolag, i sådan omfattning att Y AB uppfyllde kraven för indirekt bedriven näringsverksamhet enligt 7 § 8 mom. 2 st. SIL. Då den framtida strukturen för X-koncernen i sin helhet för närvarande var under översyn ville X AB nu inte överföra fler bolag än vad som var nödvändigt med hänsyn till kraven för rörelsestatus. - Det bolag som X AB övervägde att överlåta till Y AB var Z AB. Bolaget var ett helägt dotterbolag till X AB. - Z AB var moderbolag i en koncern som ägde och förvaltade X-koncernens fastigheter. Aktierna i Z AB avsågs att överföras från X AB till Y AB den 1 december 1997. Priset skulle inte komma att överstiga marknadsvärdet. Y AB:s kvarvarande innehav av aktier i ett börsnoterat företag skulle komma att avvecklas så snart som var möjligt under 1998. I anledning härav önskade X AB ställa följande frågor. Skatterättsnämnden äger därvid förutsätta att sökandebolagen har skatterättslig hemvist i Sverige.

1. Kan Y AB utbyta koncernbidrag enligt 2 § 3 mom. SIL med X AB vid 1998 års taxering?

2. Om svaret på fråga 1. är Nej, kan Y AB utbyta koncernbidrag med och

lämna skattefri utdelning till X AB vid 1999 års taxering?

Genom överföringen av Z AB tillfördes Y AB verksamhet av sådan omfattning att Y AB, enligt sökandenas bedömning, inte längre kunde anses utgöra ett förvaltningsföretag. Även om Y AB under större delen av beskattningsåret inte hade haft sådan verksamhet borde frågan om bolagets skatterättsliga status bedömas utifrån förhållandena vid beskattningsårets utgång.

I och med att Y AB vid beskattningsårets utgång inte längre var förvaltningsföretag saknade det betydelse att Y AB fortfarande innehöll "förbjudna aktier". Utdelning från Y AB till X AB borde därför vara skattefri enligt 7 § 8 mom. 3 st. SIL. Samtliga rekvisit i 2 § 3 mom. SIL för utbyte av koncernbidrag redan vid 1998 års taxering var därmed också uppfyllda. Varken lagtexten eller dess förarbeten gav stöd för att man, vare sig vad gäller utdelning eller koncernbidrag, skulle kunna göra någon form av helhetsbedömning av förhållandena i endera bolaget under året.

Skulle Skatterättsnämnden trots allt finna att en sådan helhetsbedömning skulle göras borde i vart fall Y AB vid 1999 års taxering, trots innehavet av "förbjudna aktier", kunna lämna koncernbidrag till X AB eftersom Y AB redan vid ingången av 1998 års beskattningsår förlorade sin status som förvaltningsföretag. I konsekvens härmed borde även skattefri utdelning kunna lämnas under beskattningsåret 1998.

Skatterättsnämnden (1997-12-12, Ersson, ordförande, Nordling, Wingren, Johansson, Nord, Silfverberg, Tollerz, Virin) yttrade: Förhandsbesked. - X AB och Y AB kan ge varandra koncernbidrag med skattemässig verkan vid 1998 års taxering enligt 2 § 3 mom. SIL. - Motivering. - Efter förvärvet av aktierna i Z AB är Y AB inte längre ett förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket SIL. Med hänsyn härtill och till att enligt de förutsättningar som gäller för förhandsbeskedet övriga villkor för koncernbidrag enligt 2 § 3 mom. SIL är uppfyllda skall besked ges med angivet innehåll.

Riksskatteverket (RSV) överklagade Skatterättsnämndens förhandsbesked enligt vilket X AB och Y AB kan ge varandra koncernbidrag med skattemässig verkan och yrkade att Regeringsrätten skulle besvara den i förhandsbeskedet ställda frågan med att Y AB vid 1998 års taxering skulle beskattas enligt reglerna för förvaltningsföretag samt att bolaget av denna anledning inte kan ta emot eller lämna koncernbidrag från respektive till X AB. Till stöd för sitt yrkande anförde RSV bl.a. följande. Det är rimligt att man vid prövningen av om Y AB vid 1998 års taxering skall behandlas som ett förvaltningsföretag eller ett rörelsedrivande bolag inte ensidigt tittar på bolagets karaktär vid utgången av året. I stället bör en helhetsbedömning göras av Y AB:s status under hela beskattningsåret och klassificeringen av bolaget göras med en viss tröghet som tar hänsyn till att bolaget under den allt övervägande delen av året, i vart fall fram till december 1997, varit ett förvaltningsföretag. - Även om koncernbidraget regelmässigt lämnas per bokslutsdagen, som i det här fallet ligger efter den tidpunkt vid vilken Y AB förvärvar aktierna i Z AB, bör bestämmelsen om koncernbidrag i 2 § 3 mom. första stycket SIL, enligt RSV:s mening, utifrån dess syften tolkas så att förutsättningarna för koncernbidrag får anses brista när det ena företaget varit förvaltningsföretag under en del av året eller i vart fall, som i föreliggande fall, under den större delen av beskattningsåret. Frågan bör även med detta synsätt besvaras med att koncernbidrag inte kan tas emot respektive lämnas med skattemässig verkan mellan

Y AB och X AB vid 1998 års taxering även om Y AB anses utgöra ett rörelsedrivande bolag vid utgången av år 1997.

Bolaget bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (1999-04-30, Lindstam, Billum, Nilsson, Wennerström) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.