RÅ 2000:68

Av en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked av X. AB (X.) framgick i huvudsak följande. Bolagsstämman i Y. AB (Y.) hade fattat beslut dels om att emittera ett konvertibelt skuldebrev till det helägda dotterbolaget Z. AB (Z.) till en kurs motsvarande nominella beloppet 1 000 (fingerat belopp), dels om att aktierna i Z. skulle delas ut till aktieägarna i Y. när förutsättningar för det förelåg enligt den s.k. Lex Asea-lagstiftningen och emissionen registrerats. Någon månad efter stämmobeslutet verkställdes utdelning av Z.-aktierna och Z. utnyttjade sin konverteringsrätt. Konverteringen innebar att Z. erhöll aktier i Y. till ett värde som, med utgångspunkt i börskurser omedelbart efter den genomförda uppdelningen, kunde beräknas till 4 000 kr (fingerat belopp). Aktier som erhållits av Z. vid konverteringen förvärvades sedermera av X., ett bolag ingående i samma koncern som Z.. X. hade nu sålt aktierna i Y. och frågan hade uppkommit hur anskaffningsvärdet för Y.-aktierna skulle bestämmas. - X. anförde bl.a. Innebörden av att Z. på förmånliga villkor fått teckna sig för konvertibellånet var att Z. erhållit ett kapitaltillskott motsvarande skillnaden mellan lånets marknadsvärde och emissionspriset. Av allmänna principer följde att tillskottet skulle anses ha skett till marknadsvärde. Detta värde kunde beräknas till (4 000 - 1 000 =) 3 000 kr. Den skattemässiga anskaffningskostnaden för Y.-aktierna borde därför anses vara (1 000 + 3 000 =) 4 000 kr. En sådan bedömning var logisk och i linje med syftet med Lex Asea-lagstiftningen. - X. önskade svar på frågan om anskaffningskostnaden för de avyttrade Y.-aktierna skulle beräknas med ledning av a) den formella kostnaden för konvertibellånet (1 000 kr), eller b) konvertibellånets beräknade verkliga värde vid tidpunkten för konverteringen (4 000 kr) eller c) konvertibellånets beräknade verkliga värde vid något visst annat tillfälle.

Skatterättsnämnden (1999-12-20, Ersson, ordförande, Wingren, Armholt, Brydolf, Johansson, Svensson, Virin) yttrade: Förhandsbesked. - Vid reavinstberäkningen avseende X:s avyttrade aktier i Y. skall marknadsvärdet av aktierna vid tidpunkten för konverteringen utgöra anskaffningskostnad (omkostnadsbelopp). - Motivering. - (en inledande redogörelse för de faktiska omständigheterna utelämnad). - Av allmänna regler följer att Z:s utnyttjande av skuldebrevet för konvertering skall anses ha skett till marknadsvärdet av de förvärvade aktierna vid konverteringen varvid skuldebrevet skall anses ha avyttrats för pris motsvarande detta värde. Någon skattepliktig reavinst vid utnyttjandet uppkom ej för Z., eftersom Z. vid reavinstberäkningen får anses ha förvärvat skuldebrevet för samma pris antingen på så sätt att Y. anses ha överfört ett värde motsvarande skillnaden mellan skuldebrevets emissionspris och marknadsvärdet vid konverteringen som ovillkorat aktieägartillskott till Z. eller på så sätt att Y. anses ha tillskjutit ett belopp motsvarande skillnadsbeloppet till Z. varefter Z. anses ha förvärvat skuldebrevet för detta belopp ökat med emissionspriset. Härav följer att X:s skattemässiga anskaffningskostnad för de under 1998 avyttrade aktierna i Y. utgörs av den på dessa aktier belöpande delen av de vid konverteringen erhållna aktiernas marknadsvärde vid det tillfället.

Riksskatteverket (RSV) överklagade och yrkade att anskaffningskostnaden för de avyttrade aktierna i Y. skulle beräknas med ledning av den formella kostnaden för konvertibellånet (1 000 kr) och anförde i huvudsak följande. RSV delade Skatterättsnämndens bedömning att Z:s utnyttjande av skuldebrevet för konvertering skulle anses ha skett till marknadsvärdet av de förvärvade aktierna vid konverteringen. Konverteringen innebar således att Z. erhöll nyemitterade aktier till sammanlagt värde av 4 000 kr. Däremot kunde RSV inte dela nämndens bedömning att skuldebrevet skulle anses ha avyttrats för pris motsvarande marknadspriset. Någon avyttring hade inte skett utan Z. hade utnyttjat sin konverteringsrätt vilket enligt 24 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, inte ansågs som någon avyttring. Emissionen till Z. av konvertibellånet kunde inte heller anses innebära ett aktieägartillskott från Y. motsvarande skillnaden mellan konvertibellånets marknadsvärde och emissionspriset. Utöver ett tidigare beslut om aktieägartillskott hade något beslut om ytterligare aktieägartillskott inte fattats. Enligt RSV:s uppfattning var det de faktiskt genomförda transaktionerna som skulle bedömas och inte de alternativ som av en eller annan orsak Y. valt att inte genomföra.

X. bestred bifall till RSV:s ändringsyrkande.

Regeringsrätten (2000-07-06, von Bahr, Rundqvist, Sandström, Nilsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är vilken anskaffningskostnad Z.-koncernen haft för de aktier i Y. som X. avyttrat under år 1998. Eftersom dessa aktier ursprungligen förvärvades av koncernens moderbolag - Z. - gäller målet närmare bestämt hur Z:s anskaffningskostnad för aktierna skall beräknas.

Av ansökningen om förhandsbesked framgår att Z:s förvärv av aktierna i Y. skett i två steg. Det första steget togs, då Z. var ett helägt dotterbolag till Y., genom Z:s förvärv av ett konvertibelt skuldebrev från Y. för 1 000 kr. Skuldebrevet kunde enligt konverteringsvillkoren bytas ut mot q aktier i Y.. I anslutning till att aktierna i Z. delats ut till aktieägarna i Y. utnyttjade Z. sin konverteringsrätt. Genom detta andra steg blev Z. ägare till q aktier i Y.. Aktiernas marknadsvärde vid konverteringstillfället uppgick till 4 000 kr. Någon närmare uppgift om vilket marknadsvärde motsvarande antal aktier hade vid tidpunkten för Z:s förvärv av det konvertibla skuldebrevet finns inte i målet.

Av 24 § 2 mom. sjätte stycket SIL framgår att utnyttjande av ett konvertibelt skuldebrev eller liknande finansiellt instrument för förvärv av aktier eller annan egendom inte skall anses som en avyttring av det utnyttjade instrumentet. I nämnda stycke anges vidare att anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

Av de nu återgivna bestämmelserna följer att det är anskaffningsvärdet för det av Z. förvärvade skuldebrevet och inte värdet på de sedermera förvärvade aktierna som skall läggas till grund för beräkningen av anskaffningskostnaden för de avyttrade aktierna i Y.. Den fråga som därvid måste besvaras är om anskaffningskostnaden skall anses motsvara vad Z. erlagt för skuldebrevet eller om hänsyn skall tas till skuldebrevets verkliga värde vid förvärvstillfället. Regeringsrätten gör i denna del följande bedömning.

Den ökning av ett aktiebolags egna kapital som föranleds av en nyemission utgör inte skattepliktig inkomst för det emitterande bolaget. Denna frihet från beskattning hänger givetvis samman med att kapitalökningen åstadkoms genom tillskott från aktieägarna och inte genom vinster i bolagets verksamhet. Om exempelvis Y. i stället för att utfärda det konvertibla skuldebrevet emitterat motsvarande antal nya aktier till marknadspris - dvs. till ett pris som inte påverkade värdet på äldre aktier - hade vad som erlagts för de nya aktierna inte föranlett någon inkomstskatt.

En avyttring från Z:s sida av det från Y. förvärvade konvertibla skuldebrevet hade på koncernnivå lett till i princip samma resultat som en av Y. till marknadspris genomförd nyemission. Ökningen av aktiekapitalet (antalet aktier) hade varit densamma liksom den av emissionen/skuldebrevsavyttringen föranledda ökningen av koncernens likvida tillgångar. Tilläggas kan att samma ekonomiska effekt uppstått även i det fallet att Z. från Y. förvärvat det konvertibla skuldebrevet för marknadspris och därefter avyttrat det externt.

Regeringsrätten - som inte ingår på en bedömning av de genomförda transaktionernas konsekvenser i civilrättsligt hänseende - finner mot bakgrund av det anförda att den ökning av Z:s egna kapital som beror på att bolaget förvärvat det konvertibla skuldebrevet för ett pris understigande marknadsvärdet är av samma karaktär som en kapitalökning som hänför sig till en nyemission. Denna kapitalökning bör därför inte träffas av beskattning. Härav följer i sin tur att Z:s skattemässiga anskaffningsvärde för skuldebrevet bör motsvara dess av konverteringsrätten bestämda marknadsvärde vid förvärvstidpunkten.