RÅ 2002 not 1

Not 1. Överklagande av X AB av ett förhandsbesked ang. alkoholskatt. - I en ansökan om förhandsbesked frågade X AB hur fyra drycker (betecknade A-D) skulle klassificeras enligt Kominerade nomenklaturen (KN) och lagen (1994:1564) om alkoholskatt. -Skatterättsnämnden (2000-09-21, Wingren, ordf., Nyström, Odéen, Ohlson, Peterson, Rabe, Sjöberg): Förhandsbesked. Samtliga de med ansökningen avsedda dryckerna är hänförliga till sådana jästa drycker som avses i 4 § första stycket lagen om alkoholskatt. - Motivering(efter en redogörelse för innehållet i bl.a. 4 § lagen om alkoholskatt och artikel 12 i rådets direktiv (91/83/EG). Med KN-nr och KN-kapitel avses i lagen om alkoholskatt den s.k. Kombinerade nomenklaturen enligt förordningen 2658/87. Enligt denna förordning hänförs till KN-nr 2206 andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. - Av anvisningarna till den s.k. HS-nomenklaturen, som enligt EG-domstolens praxis utgör ett medel för tolkning av tulltaxan (se t.ex. p. 10 i domen i mål C-59/94 m.fl. angående klassificering av sangria), framgår att drycker som omfattas av KN-nr 2206 klassificeras enligt detta nummer även om de har gjorts starkare genom tillsats av alkohol. - Enligt 3 b i Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall vid klassificering av varor blandningar såvitt möjligt klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär. - Nämnden gör följande bedömning. - Samtliga de med ansökningen avsedda dryckerna A-D består enligt de lämnade förutsättningarna av jäst råvara (äppelvin), etylalkohol och aromer med en alkoholhalt av 4 volymprocent. Enligt nämndens mening är det äppelvinet som ger alla fyra dryckerna deras huvudsakliga karaktär. Det förhållandet att 1- 2,5 volymprocent av alkoholhalten i dryckerna B-D uppkommit av tillsatt etylalkohol medför inte någon annan bedömning av dessa dryckers huvudsakliga karaktär. Av anvisningarna till HS-nomenklaturen framgår också att ett sådant förfaringssätt inte i sig medför att en dryck inte skall hänföras till KN-nr 2206. Enligt nämndens mening skall således dryckerna A-D hänföras till detta KN-nr. - I den mån ansökningen inte har besvarats genom förhandsbeskedet finner nämnden att förhandsbesked inte bör meddelas och avvisar ansökningen i den delen. - X AB yrkade i överklagandet att Regeringsrätten skulle förklara att endast drycken A skulle klassificeras som "annan jäst dryck än vin och öl" (KN-nr 2206). - Riksskatteverket hemställde att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbesked. - Regeringsrätten (2001-01-03, Lindstam, Billum, Almgren, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I ansökan om förhandsbesked har frågan ställts om den skattemässiga klassificeringen av fyra alkoholdrycker, vilka samtliga har en alkoholhalt på 4 volymprocent och utgörs av jäst råvara (äppelvin), etylalkohol och aromer i varierande proportioner. - Enligt 4 § första stycket lagen om alkoholskatt skall skatt betalas efter vissa skattesatser för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkoholhalten uteslutande har uppkommit genom jäsning. - Enligt 6 § första stycket lagen om alkoholskatt skall skatt betalas efter vissa högre skattesatser bl.a. för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent. - Avgörande för beskattningen av de aktuella alkoholdryckerna är om dessa är att hänföra till KN-nr 2206 eller eventuellt till något annat KN-nr. - Enligt 3 b i Allmänna bestämmelser för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall blandningar såvitt möjligt klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär. Frågan är alltså om de uppgifter som lämnats av sökanden är tillräckliga för att det skall kunna avgöras om äppelvin är den karaktärsgivande ingrediensen i samtliga de angivna alkoholdryckerna. I denna del kan särskilt noteras att uppgifter saknas om ingrediensernas kvantitet och koncentration och att andelen jäst råvara respektive tillsatser angetts endast med utgångspunkt i alkoholhalten i den färdiga produkten. Ansökan ger därmed inte tillräckligt underlag för en säker skattemässig bedömning. Förhandsbesked hade därför inte bort lämnas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet och avvisar ansökan. (fd II 2001-12-12, Nilsson)

*REGR

*INST