RÅ 2002 not 35

Not 35. Överklagande av Riksförsäkringsverket (RFV) ang. barnpension. - Y.S-N. ansökte i juni 1998 om barnpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, efter sin fader L.P.C.S-I., som avled den 16 januari 1998. Fadern var medborgare i Uruguay och bosatt i Spanien vid tidpunkten för dödsfallet. Stockholms läns allmänna försäkringskassa beslöt den 16 mars 1999 efter omprövning att barnpension i form av folkpension skulle utbetalas med 20/40-delar av full folkpension till Y.S-N fr.o.m. januari 1998. Han överklagade beslutet hos Länsrätten i Stockholms län och yrkade att barnpension skulle utgå med ett belopp motsvarande det underhållsstöd som tidigare utgått eller att barnpension i vart fall skulle utgå med högre belopp. I dom den 21 juni 1999 (mål nr 4849-99) biföll länsrätten överklagandet och förklarade honom berättigad till folkpension i form av barnpension med 40 procent av basbeloppet fr.o.m. januari 1998. Försäkringskassan överklagade domen och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa försäkringskassans beslut. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd. - RFV överklagade och yrkade att försäkringskassan skulle beviljas prövningstillstånd i kammarrätten. Verket anförde bl.a. följande. För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt 5 kap. 3 och 5 §§ AFL antingen 40 bosättningsår eller 30 år med pensionspoäng. Om inte något av dessa krav är uppfyllda skall folkpension, beräknad enligt bestämmelserna i 6, 7 eller 8 kap. AFL, reduceras enligt vad som sägs i 5 kap. AFL. Verket anser att det av förarbetena till ändringarna av bestämmelserna i 5 kap. AFL framgår bl.a. att en förutsättning för att en person över huvud taget skall vara berättigad till folkpensionsförmåner enligt AFL är att han eller hon uppfyller de förutsättningar som anges i detta kapitel. Bestämmelsen i 8 kap. 3 § AFL är följaktligen inte en garantiregel som uttömmande reglerar barnpensionens storlek. Verket anser att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att få klarhet i hur de i målet aktuella bestämmelserna skall tolkas och att försäkringskassans överklagande därför borde prövas av högre rätt. Verket anser även att anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit. - Y.S-N. bestred bifall till Riksförsäkringsverkets talan. -Regeringsrätten (2002-03-12, Ragnemalm, Hulgaard, Almgren, Melin, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 5 kap. 11 § första stycket AFL föreskrivs att folkpension i form av efterlevandepension utges på grundval av den bosättningstid som kan tillgodoräknas den avlidne till och med året före dödsfallet. Som bosättningstid för den avlidne tillgodoräknas även framtida bosättningstid under de förutsättningar som anges i 9 §. I stället för året för pensionsfallet skall hänsyn tas till året för dödsfallet. - Enligt 8 kap. 3 § AFL utgör barnpension för år räknat 25 procent av basbeloppet efter varje avliden förälder. Barnpension skall dock alltid utgå med sådant belopp att pensionen, tillsammans med barnets tilläggspension i form av barnpension, utgör 40 procent av basbeloppet efter varje avliden förälder. - Försäkringskassan har beräknat Y.S-N:s barnpension med tillämpning av principen att pension till efterlevande endast kan utgå i förhållande till bosättningstid och intjänad pensionsrätt, medan länsrätten funnit att det inte är möjligt att frångå ordalydelsen av 8 kap. 3 § AFL på sådant sätt som skett vid beräkningen av barnpensionen. Riksförsäkringsverket hävdar emellertid att nämnda bestämmelse inte är en garantiregel som uttömmande reglerar barnpensionens storlek. Något vägledande avgörande finns inte. Det är mot den bakgrunden av vikt för ledning av rättstillämpningen att försäkringskassans överklagande prövas av högre rätt. - Regeringsrätten finner att kammarrätten enligt 34 a § andra stycket 1 förvaltningsprocesslagen borde ha meddelat tillstånd till prövning av försäkringskassans talan. Grund föreligger således att upphäva kammarrättens beslut och meddela sådant tillstånd. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar Stockholms läns allmänna försäkringskassa prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Stockholm av försäkringskassans överklagande av Länsrättens i Stockholm dom den 21 juni 1999 i mål nr 4849-99. Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd I 2002-02-20, Hedlund)

*REGI

*INST