RÅ 2003 not 200

Kammarrätt borde ha hållit muntlig förhandling i mål om handikappersättning / Handikappersättning (kammarrätt borde ha hållit muntlig förhandling i mål om handikappersättning)

Not 200. Överklagande av K.B. ang. handikappersättning. - K.B. uppbar sedan september 1992 handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med 53 procent av basbeloppet. I november 1995 ansökte hon om ersättning fr.o.m. november 1993 med 69 procent av basbeloppet. Skaraborgs läns allmänna försäkringskassa, som beräknade K.B:s merkostnader till 16 206 kr, avslog ansökningen i beslut den 22 maj 1996. - K.B. överklagade försäkringskassans beslut hos Länsrätten i Skaraborgs län och vidhöll sitt yrkande om förhöjd handikappersättning. Hon anförde att hennes hjälpbehov uppgick till trettio minuter per dag och att hon hade ytterligare merkostnader. Länsrätten fann i dom den 5 februari 1997 att K.B. skulle beviljas förhöjd handikappersättning för tiden november 1993 - februari 1994 men att försäkringskassans beslut för tiden därefter skulle stå fast. - K.B. överklagade hos Kammarrätten i Jönköping och yrkade förhöjd handikappersättning för tiden mars 1994 - juni 1998. Hon yrkade även att muntlig förhandling skulle hållas. I beslut i protokoll den 16 juni 1998 avslogs det yrkandet med hänvisning till att muntlig förhandling fick anses obehövlig. Sedan kammarrätten i beslut i protokoll den 21 september 1999 meddelat prövningstillstånd slutförde K.B. sin talan där. Enligt det nu överklagade avgörandet fann kammarrätten att utredningen beträffande K.B:s hjälpbehov och de merutgifter som kunde tillgodoräknas henne med anledning av hennes sjukdom under den aktuella tiden inte gav stöd för att tillerkänna henne högre handikappersättning än den hon beviljats. - K.B. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom och beslutet om avslag på begäran om muntlig förhandling och visa målet åter till kammarrätten för ny prövning. Hon åberopade bl.a. att artikel 6 i Europakonventionen hade kränkts genom underlåtenheten att hålla muntlig förhandling. - Riksförsäkringsverket bestred bifall till överklagandet. Verket ansåg att den utredning som vid tidpunkten för kammarrättens avgörande funnits i målet hade givit tillräckligt underlag för ett ställningstagande. Det hade därför inte funnits skäl att anta att en muntlig förhandling skulle ha tillfört något som varit av betydelse. -Regeringsrätten (2003-12-05, Sandström, Wennerström, Dexe, Nord, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet rör i sak om K.B. för tiden mars 1994 - juni 1998 har rätt till högre handikappersättning än 53 procent av basbeloppet. Hennes yrkande i Regeringsrätten avser att ny prövning skall ske i kammarrätten, bl.a. på den grunden att någon muntlig förhandling inte hållits där trots att hon yrkat det. - Bestämmelser om muntlig förhandling finns i 9 § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291). Eftersom handikappersättning är en sådan civil rättighet som avses i artikel 6 i Europakonventionen måste i förevarande fall också beaktas den rätt till domstolsprövning och därmed sammanhängande krav på muntlig förhandling som följer av den artikeln. Europadomstolen har i två domar den 12 november 2002 (Lundevall resp. Salomonsson mot Sverige) funnit att kammarrätt, trots att begäran om muntlig förhandling inte hade framställts i länsrätt, borde ha tillmötesgått klagandenas begäran om sådan förhandling i kammarrätten. Europadomstolen uttalade bl.a. att omständigheterna var sådana att en muntlig förhandling kunde ha gett ett bättre underlag inför avgörandet och att det inte förelåg några exceptionella omständigheter som motiverade ett undantag från principen om att muntlig förhandling skall hållas om part begär det. - Europadomstolens domar avsåg visserligen det speciella fallet att länsrätt hade dömt till förmån för den försäkrade medan kammarrätt, således utan att hålla muntlig förhandling, med ändring av länsrättens domar avgjort resp. mål till vederbörandes nackdel. Kravet på att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling kan emellertid enligt Regeringsrättens mening i princip också ställas i ett fall som det förevarande (jfr Regeringsrättens beslut den 14 april 2003 i mål nr 7470-2000). Några särskilda skäl mot en sådan förhandling har inte framkommit. Kammarrätten borde därför sedan prövningstillstånd beviljats ha tillmötesgått K.B:s begäran om muntlig förhandling. Då så inte skett finns grund för att upphäva kammarrättens dom och återförvisa målet till kammarrätten för fortsatt handläggning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och visar målet åter till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd I 2003-11-12, Hultquist)

*REGI

*INST