RÅ 2003 not 73

Fördelning mellan makar av underskott i näringsverksamhet

Not 73. Överklagande av H.L. ang. avdrag för underskott av aktiv i näringsverksamhet vid 1995 års taxering. - I sin självdeklaration till ledning för 1995 års taxering redovisade H.L. inkomst av näringsverksamhet. Han uppgav att verksamheten hade bedrivits aktivt och gemensamt med hustrun och bestått i ridverksamhet kombinerad med uthyrning av bostadshus samt hästuppfödning och avel. Verksamheten hade under beskattningsåret gått med förlust och H.L. yrkade avdrag för hela det redovisade underskottet, 216 421 kr. Skattemyndigheten vägrade avdraget med motiveringen att verksamheten var passivt bedriven. H.L. överklagade beslutet hos Länsrätten i Stockholms län. Länsrätten fann att verksamheten bedrivits aktivt men justerade det yrkade avdragets storlek. Länsrätten minskade därvid det deklarerade underskottet med 126 000 kr avseende djurinköp som länsrätten fann felaktigt hade belastat verksamhetens resultat och ersatte detta med värdeminskningsavdrag om 25 procent av 126 000 kr. Länsrätten fann vidare att verksamheten hade bedrivits gemensamt av makarna. H.L. medgavs därför enligt dom den 5 november 1998 avdrag med hälften av det justerade underskottet eller 60 960 kr. Sedan H.L. överklagat domen gjorde Kammarrätten i Stockholm enligt den nu överklagade domen samma bedömning som länsrätten och avslog överklagandet. - H.L. överklagade och yrkade att avdraget för underskott av näringsverksamhet inte skulle sättas ned med hänsyn till avdrag för inköp av djur. Han anförde som grund för sin talan följande. I länsrättens dom har angivits att avdrag yrkats för djurinköp med 126 000 kr. Detta är emellertid endast delvis korrekt, eftersom djur som inte avyttrats vid beskattningsårets utgång tagits upp som varulager. Vid sådant förhållande uppstår inte någon påverkan på resultatet och därmed inte heller på beskattningsunderlaget. Något avdrag har därför inte erhållits för ifrågavarande djurinköp. Det saknas därför anledning att sätta ned det yrkade avdraget. - Riksskatteverket tillstyrkte bifall till överklagandet på så sätt att H.L:s andel av underskottet bestämdes till hälften av 216 421 kr eller 108 210 kr. -Regeringsrätten (2003-04-29, Billum, Hulgaard, Schäder, Almgren, Stävberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), i den lydelse som skall tillämpas i målet, får underskott av förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, med vissa nu inte aktuella begränsningar, dras av från den skattskyldiges inkomst. Av femte stycket anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen framgår att, om makar gemensamt bedrivit verksamhet, vardera maken skall taxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom. - Underskottet av näringsverksamheten kan, som parterna är ense om, bestämmas till 216 421 kr. Verksamheten bedrivs gemensamt av makarna. Anledning saknas att fördela underskottet på annat sätt än att H.L. medges avdrag med hälften av 216 421 kr, således 108 210 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten medger, med ändring av kammarrättens dom, H.L. avdrag för underskott av aktiv näringsverksamhet med 108 210 kr. (fd II 2003-04-02, Östman Johansson)

*REGI

*INST