H.M. uppbar bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension efter en ansökan i september 1991. Hon uppgav då en bostadskostnad om 34 680 kr per år. I en skrivelse, som inkom till Malmöhus läns allmänna försäkringskassa den 25 augusti 1995, ifrågasatte hon om hennes bostadstillägg för åren 1992-1995 blivit rätt beräknade och yrkade, för det fall så inte skett, att kassan skulle räkna om bostadstillägg som utgått under dessa år. Hon anförde bl.a. att hon inte haft anledning att anmäla ny högre bostadskostnad under denna tid, eftersom besluten om bostadstillägg varit utformade så att hon vilseletts att tro att den högsta bostadskostnad som kassan kunde beakta understigit den av henne anmälda bostadskostnaden. Försäkringskassan omprövade med anledning härav ett beslut om bostadstillägg av den 10 juni 1995, vilket inte ändrades, och angav att kassan endast kunde pröva frågan om bostadstillägg för tre månader tillbaka före ansökningstidpunkten den 25 augusti 1995, dvs. fr.o.m. maj 1995. Sedan H.M. överklagat, fann Länsrätten i Skåne län i dom den 9 januari 1998 inte skäl ändra försäkringskassans beslut den 10 juni 1995. Länsrätten förordnade dock att försäkringskassan skulle pröva om beslut om bostadstillägg för tiden 1992 - maj 1995 blivit oriktiga av sådan anledning som avses i 20 kap. 10 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Vid sådan prövning fann försäkringskassan i beslut den 24 februari 1998 att ändring inte kunde göras med stöd av nämnda bestämmelse.

H.M. överklagade det sistnämnda beslutet och anförde i huvudsak följande. På grund av bristfälliga beslutsunderlag har hennes bostadsbidrag blivit felaktiga och skall därför ogiltigförklaras. Efter snart tre års prövning har hon fortfarande inte fått någon kommentar till den vilseledande information som lämnats i utsända beslut om bostadsbidrag.

Länsrätten i Skåne län (1998-05-12, ordförande Nyquist) yttrade: Enligt 20 kap. 10 a § AFL skall försäkringskassan ändra ett beslut i ett ärende om försäkring enligt denna lag, som har fattats av kassan och inte har prövats av domstol, om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. - Av försäkringskassans utredning i målet framgår bl.a. följande. H.M. yrkar att hennes bostadstillägg skall beräknas efter hennes verkliga bostadskostnad under tiden 1992-1995 som hon inte anmält till försäkringskassan. Hon inkom med begäran om omprövning den 25 augusti 1995. Försäkringskassan gjorde då en omprövning av beslut daterat den 10 juni 1995, varvid kassan fann att detta beslut var riktigt. Till besluten bifogas en bilaga, i vilken framgår vilka uppgifter som ingått vid beräkningen. H.M. har erhållit bilaga i samband med de flesta besluten. - Länsrätten gör följande bedömning. - Det har i målet inte framkommit att försäkringskassans beslut om bostadstillägg, daterade den 16 mars 1992 och därefter fram till maj 1995, innehåller någon uppenbar oriktighet, fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Överklagandet skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

I överklagande hos kammarrätten yrkade H.M. att de aktuella besluten om bostadstillägg skulle ändras på grund av att de hade fattats på uppenbart felaktigt underlag. Hon hänvisade till tidigare skrivelser och anförde bl.a. följande. Det är helt ostridigt att hon har erhållit felaktigt bostadstillägg under åren 1993-1995. Av länsrättens dom framgår att hon till de flesta besluten fått en bilaga i vilken anges vilka uppgifter som ligger till grund för beräkningen. Kassan har uppgett den bostadskostnad den kan ta hänsyn till vid beräkningen och denna var felaktig. Kassan uppgav t.ex. i beslut den 21 februari 1994 att den bostadskostnad den kan ta hänsyn till är 29 592 kr per år. Hennes redan tidigare anmälda bostadskostnad uppgick till 34 680 kr. Detta innebär att hon utifrån kassans beslut redan anmält en bostadskostnad som översteg det belopp som kunde beaktas vid beräkningen av bostadstillägg. Någon anledning att anmäla en ny korrekt bostadskostnad förelåg sålunda inte. På motsvarande sätt har hon fått vilseledande information i alla beslut under 1993-1995. Det kan ifrågasättas om besluten skall anses som giltiga. Länsrätten har inte prövat de vilseledande uppgifterna på rätt sätt. Man har inte bemött de felaktiga beslutsunderlagen som är grunden till de felaktiga besluten.

Kammarrätten i Göteborg (1999-02-10, Nilsson, Ericsson, referent, och Hansson) yttrade: Av 20 kap. 10 a § AFL framgår att försäkringskassan skall ändra ett beslut, som har fattats av kassan och inte har prövats av domstol, 1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, 3. om beslutet har blivit felaktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tas upp sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. - Försäkringskassans beslut under åren 1992-1995 har fattats med underlag av den av H.M. i september 1991 anmälda bostadskostnaden. Detta trots att den verkliga hyran ökade vid flera tillfällen under perioden. Underlaget har därigenom varit uppenbart felaktigt. Detta kom till kassans kännedom först i augusti 1995 när H.M. begärde omprövning av besluten. Anledningen till att H.M. inte anmält ändrad bostadskostnad till försäkringskassan är att hon på grund av försäkringskassans formulering av beslutsmeddelandet fått missuppfattningen att hennes hyra ändå översteg den högsta bostadskostnad som kunde beaktas vid beräkningen av bostadstillägg. Att hon inte anmält den ändrade hyran till försäkringskassan kan inte anses innebära att besluten inte fattats på ett uppenbart felaktigt underlag. Däremot får ändring av beslut inte göras när mer än två år förflutit från beslutet, om det inte först därefter har kommit fram omständigheter som talar för att beslutet har fattats på ett uppenbart felaktigt underlag. Att hyran ökat är inte en omständighet som varit ny för H.M. Vid sådant förhållande föreligger hinder för ändring av beslut som ligger mer än två år tillbaka från den dag, den 25 augusti 1995, då H.M. begärde omprövning av besluten. Sammantaget finner kammarrätten således att besluten daterade den 16 december 1993, den 21 februari 1994 och den 17 december 1994 har fattats på ett uppenbart felaktigt underlag. Det får i första hand ankomma på försäkringskassan att vidta åtgärder i anledning av detta och målet bör därför visas åter till denna. I övrigt kan överklagandet inte bifallas. - Kammarrätten undanröjer länsrättens dom och återförvisar målet till försäkringskassan för ny prövning i den del domen avser försäkringskassans beslut om bostadstillägg daterade den 16 december 1993, den 21 februari 1994 och den 17 december 1994. - Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt.

A.W. uppbar sedan i vart fall april 1995 bostadstillägg i egenskap av pensionär. Med anledning av att hon fått högre bostadskostnad ingav hon den 27 januari 1997 en ny ansökan om bostadstillägg. I samband därmed framkom att hennes bostadstillägg sedan maj 1995 beräknats på felaktiga grunder eftersom pension från Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF) beaktats som inkomst med 17 000 kr per år trots att pensionen upphörde i samband med att hon blev ålderspensionär den 30 april 1995. A.W. begärde därför att hennes bostadstillägg skulle höjas även retroaktivt.

Stockholms läns allmänna försäkringskassa beslutade den 6 mars 1997 att bevilja A.W. bostadstillägg dels med 1 460 kr per månad retroaktivt för tiden oktober-december 1996, dels med 1 606 kr per månad för tiden januari-februari 1997 och med 1 704 kr per månad fr.o.m. mars 1997. - A.W. begärde omprövning av beslutet. Vid omprövning den 27 augusti 1997 vidhöll försäkringskassan sitt tidigare beslut.

A.W. överklagade omprövningsbeslutet och yrkade att hon skulle beviljas högre bostadstillägg retroaktivt från den 30 april 1995. Hon anförde bl.a. följande. Hon har väldigt låg ålderspension. I februari 1997 besökte hon försäkringskassan för att ändra hyran. Då uppmärksammades att den pension om 17 000 kr per år från AMF som hon tidigare uppbar har legat till grund för beräkningen av hennes bostadstillägg hela tiden. Detta har inneburit att hennes bostadsbidrag räknats på felaktiga grunder och att hon har förlorat en stor summa pengar. Försäkringskassan har rättat bostadstillägget fr.o.m. oktober 1996. Nu önskar hon full rättelse från den 30 april 1995 då hon blev ålderspensionär. Hon har förlorat dessa pengar på grund av okunskap. Ingen har heller frågat henne om denna uppgift var riktig.

Länsrätten i Stockholms län (1997-12-18, ordförande Lundström) yttrade: A.W. uppbar fram till april 1995 pension från en AMF-försäkring med 17 744 kr per år. Nämnda pension har av försäkringskassan medräknats som inkomst vid beräkningen av storleken av hennes bostadstillägg även för tid efter april 1995. I samband med att A.W. ingav en ny ansökan om bostadstillägg i januari 1997 uppmärksammades felaktigheten. Fråga i målet är fr.o.m. vilken tidpunkt en retroaktiv ändring av bostadstillägget till hennes förmån kan göras. - Den som uppbär bostadstillägg är enligt 8 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, BTPL, skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan bl.a. om hans ekonomiska förhållanden väsentligt förbättras. I förevarande fall har inte varit fråga om en förbättring av A.W:s ekonomiska förhållanden, utan om en försämring av desamma eftersom hennes inkomster minskat. Någon skyldighet att anmäla ändrade förhållanden har således inte ålegat A.W. med stöd av 8 § BTPL. I målet är dock ostridigt att kassan fått kännedom om de ändrade förhållandena i januari 1997. - Enligt 9 § samma lag skall försäkringskassan ompröva bostadstillägget när något förhållande som bestämmer tilläggets storlek har ändrats. En ändring av bostadstillägget skall gälla fr.o.m. månaden efter den månad varunder anledning till ändring uppkommit. - Enligt förarbetena till lagen (prop. 1993/94:173 s. 45) görs omräkningen utan ansökan och får ske både när inkomsten ökar och när inkomsten minskar. Grundprincipen är därvid att en ändring av bostadstillägget skall ske månaden efter den månad då förhållandena som påverkar bidraget ändrats. - Av 9 § BTPL och dess förarbeten kan enligt länsrättens mening inte den slutsatsen dras att en ändring av bostadstillägg på grund av ändrade förhållanden skall beslutas med utgångspunkt från den dag försäkringskassan fått kännedom om de ändrade förhållandena eller från den dag den försäkrade inkommit med en ny ansökan. I förevarande fall har försäkringskassan på grund av A.W:s förändrade ekonomiska förhållanden och oavsett om hon inkommit med en ny ansökan eller inte varit skyldig att göra en omprövning enligt 9 § BTPL. Vid tillämpning av 9 § BTPL skulle därvid kassan ha beslutat om ändring av A.W:s bostadstillägg fr.o.m. månaden efter den månad varunder anledning till ändring uppkommit, dvs. fr.o.m. maj 1995. Det faktum att A.W. även ingett en ny ansökan om bostadstillägg på grund av ändrad bostadskostnad föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet skall därför bifallas och målet överlämnas till försäkringskassan för erforderliga åtgärder. - Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar att A.W:s bostadstillägg för tiden maj 1995 - oktober 1996 skall beräknas på en inkomst minskad med aktuellt pensionsbelopp och överlämnar målet till försäkringskassan för erforderliga åtgärder.