RÅ 2004:139
Fråga om förutsättningar förelåg för ändring av en ansökan om arealstöd efter ansökningstidens utgång.
Arealersättning lämnades för år 1998 för jordbruksskiften av viss storlek som odlades med ersättningsberättigande grödor. Jordbrukare kunde ansöka om arealersättning antingen enligt det förenklade eller enligt det generella programmet på grundval av bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor. Inom det förenklade programmet lämnades arealersättning maximalt för en areal som motsvarade en avkastning om 92 ton spannmål. Inom det förenklade programmet fanns inget krav på att ta mark ur livsmedels- och foderproduktion för att få ersättning. Det generella programmet som inte innefattade någon begränsning av beräknad avkastning, använd areal e.d. innehöll däremot ett krav på att minst fem procent av åkermarken skulle tas ur livsmedels- eller foderproduktion (uttagen areal). Mark kunde tas ur produktion antingen genom att den lades i träda eller genom att industri- eller energigröda odlades på den. - Ansökan om arealersättning skulle ske hos länsstyrelsen genom den för ändamålet framställda blanketten SAM 98. I denna blankett skulle sökanden lämna uppgift om samtliga jordbruksskiften som ingick i företaget och i särskilda kolumner ange de skiften för vilka stöd söktes med uppgift om storlek i hektar och odlad gröda. Uttagen areal skulle anges i någon av kolumnerna 7 eller 8. På den sida i blanketten där redovisning av jordbruksskiften skulle ske hade bl.a. angetts: ”Om du redovisar areal i någon av kolumnerna 7-8 räknas det som om du söker arealersättning inom det generella programmet”.
Länsstyrelsen
K.N. ansökte hos Länsstyrelsen i Skåne län om arealersättning för 25,9 hektar som odlades med spannmål och 6,6 hektar som odlades med baljväxter. Länsstyrelsen beslutade den 25 november 1998 att bevilja honom ersättning enligt det förenklade programmet med 49 004 kr för 18,05 hektar spannmål och 4,6 hektar baljväxter. K.N. överklagade beslutet hos Jordbruksverket och anförde bl.a. att den i ansökningsblanketten redovisade trädan om 1,8 hektar skulle ha redovisats som uttagen areal i kolumn 7 men att denna uppgift på grund av en ren felskrivning hade tagits upp i kolumn 11 i blanketten som åkermark. Han begärde därför att rättelse skulle ske och att ersättningen skulle beräknas enligt reglerna för det generella programmet. Jordbruksverket avslog hans överklagande i beslut den 21 april 1999.
Länsrätten i Skåne län
K.N. fullföljde sin talan.
Domskäl
Länsrätten i Skåne län (1999-09-24, ordförande Hellerstedt) yttrade: Enligt förordning (EEG) nr 1765/92 kan den som ansöker om arealersättning välja mellan att ansöka antingen enligt det generella programmet eller det förenklade programmet. För att ersättning skall kunna beviljas enligt det generella programmet krävs att den sökande anmäler minst fem procent av den sökta arealen som uttagen areal. Vidare skall enligt förordning (EEG) nr 3887/92 artikel 4 punkt 1 ansökan om arealersättning innehålla jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften med angivande av areal, lokalisering och markanvändning. Enligt samma förordnings artikel 5 a får en stödansökan alltid ändras efter inlämnandet om det föreligger ett klart fel som den behöriga myndigheten godkänner. - Europeiska kommissionen, Generaldirektorat VI, Jordbruk, har den 5 mars 1996 (VI/6 - 16/96) i ett arbetsdokument med titeln "Uppenbara fel i ansökningar om stöd som lämnats in under det integrerade systemet" utarbetat riktlinjer för hur administrationen skall hantera uppenbara fel i stödansökningar. Av dessa framgår följande såvitt är av intresse i målet. - Först måste man försäkra sig om att jordbrukaren agerat i god tro och att det inte föreligger någon risk för bedrägeri. Härefter anvisar riktlinjerna exempel på vad som kan vara uppenbara fel, bland annat följande: Rena skrivfel som är uppenbara vid en enkel granskning av ansökan, t.ex. fält som inte fyllts i eller uppgifter som saknas. Fel som upptäcks till följd av brist på överensstämmelse vid en mer utförlig granskning (manuell eller automatisk) av en ansökan då man jämför uppgifter som tagits med i en och samma ansökan, såsom bristande överensstämmelse mellan uppgifter som angivits på en och samma blankett (till exempel ett skifte eller ett djur som anges två gånger i en och samma ansökan eller ett skifte som anges för två ändamål (till exempel torkat foder/grovfoderareal, jordbruksgrödor/arealuttag/grovfoderareal). - Länsrätten gör följande bedömning. - K.N. har i sin ansökan om arealersättning, SAM-98, under rubriken Markanvändning bl.a. redovisat att skiftena 3 D, 4 B och 5 B utgjordes av träda. Dessa skulle därefter rätteligen med angivande av respektive areal ha redovisats längre ut till höger i blanketten under rubriken Uttagen areal. Av misstag har de dock med sin areal redovisats ännu längre till höger under rubriken Redovisning av övriga jordbruksskiften under eget bruk. Med hänsyn till att detta misstag medfört att arealstödet bestämts enligt reglerna för det förenklade programmet i stället för vad som annars skulle varit fallet, det generella programmet, och arealstödet därför minskat, måste det anses att K.N. varit i god tro och att fråga inte är om något bedrägligt beteende. Eftersom han i ansökan klart redovisat den markanvändning som bestått i träda, borde det enligt länsrättens mening stått klart för länsstyrelsen vid dess granskning av ansökan att K.N. begått ett uppenbart misstag vid ifyllandet av SAM-blanketten. Länsstyrelsen borde därför rättat misstaget och har också i ett första skede gjort så. Myndigheten bör därför nu göra en ny prövning av ansökan med utgångspunkt från att 1,8 hektar utgör uttagen areal. - Länsrätten bifaller överklagandet och överlämnar målet till Länsstyrelsen i Skåne län för förnyad handläggning i enlighet med vad ovan anförts.
Kammarrätten i Göteborg
Länsstyrelsen överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas och Jordbruksverkets beslut fastställas.
K.N. ansåg att länsrättens dom skulle stå fast.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (2000-06-13, Edlund, Norgren Wendt, Ericsson, referent) yttrade: K.N. har i ansökan redovisat skiftena 3 D, 4 B och 5 B som övriga jordbruksskiften under eget bruk istället för, som hans avsikt varit, som uttagen areal. Frågan i målet är om det är möjligt att ändra ansökan efter ansökningstidens utgång. Eftersom den önskade ändringen innebär att skiften fogas till skiften som utgör uttagen jordbruksmark kan en sådan ändring endast göras om förutsättningarna är uppfyllda för ändring av ett klart fel enligt artikel 5 a i kommissionens förordning (EEG) 3887/92 (jfr artikel 4 punkt 2 a i 3887/92, ändrad genom förordning (EG) 229/95). - Kommissionen har, såsom länsrätten anfört, utarbetat riktlinjer för bedömningen av uppenbara fel i ansökningar om stöd som lämnats in under det integrerade systemet. I riktlinjerna anges tre kategorier av sådana felaktigheter som kan betraktas som uppenbara fel. Den första kategorin avser rena skrivfel som är uppenbara vid en enkel granskning av ansökan, som att fält inte fyllts i eller uppgifter som saknas samt felaktig bankkod eller statistisk kod. Den andra kategorin utgörs av fel som upptäcks till följd av brist på överensstämmelse vid en mer utförlig granskning av en ansökan då man jämför uppgifter som tagits med i en och samma ansökan. Som exempel anges matematiska misstag, bristande överensstämmelse mellan uppgifter på samma blankett (t.ex. ett skifte eller djur som anges två gånger i samma ansökan) och att ett skifte anges för två ändamål. Enligt den tredje kategorin kan med uppenbara fel jämställas fel vad gäller antal skiften eller djur eller hänvisningar till dessa som upptäcks vid dubbelkontroll av ansökan med databaser såsom systemet för identifiering av skiften eller systemet för identifiering av djur. Vad gäller skiften är de tre viktigaste uppgifterna som måste granskas identifiering, odlad areal och gröda. Som regel bör endast fel som berör identifiering tolereras. - Kammarrätten delar länsrättens bedömning att K.N. handlat i god tro och att risk inte föreligger för bedrägeri. K.N. har i ansökan angett träda som markanvändning beträffande de tre skiften som redovisats i fel kolumn. I de EG-rättsliga förordningarna om jordbrukstöd finns detaljerade regler om vad som krävs för att arealuttag skall kunna beaktas inom ramen för stödsystemet enligt rådets förordning (EEG) 1765/92. Det är således inte tillräckligt att marken är obesådd, att marken ligger i träda. Med beaktande härav kan anteckningen av arealerna i kolumnen för övriga jordbruksskiften under eget bruk istället för i kolumnen för uttagen areal inte anses vara ett skrivfel som är uppenbart vid en enkel granskning av ansökan. Det är inte heller fråga om ett fel som upptäcks på grund av brist på överensstämmelse mellan i ansökan lämnade uppgifter. Felet kan inte betraktas som ett sådant identifieringsfel som kan anses vara ett fel vilket enligt den tredje kategorin i kommissionens riktlinjer jämställs med ett uppenbart fel. Kammarrätten finner att felet inte heller på annan grund är ett klart fel enligt artikel 5 a i förordning (EEG) 3887/92. Mot bakgrund härav kan den omständigheten att en tjänsteman vid länsstyrelsen i ett inledande skede på ansökan korrigerat uppgifterna enligt K.N:s önskemål inte anses innebära att ändring av ansökan skall ske. - Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten länsrättens dom och fastställer Jordbruksverkets beslut.
K.N. överklagade och yrkade hos Regeringsrätten att länsrättens dom skulle fastställas. Han anförde bl.a. följande. En tjänsteman på länsstyrelsen har tidigt på våren rett ut det uppenbara felet och sänt en kopia på rättelsen. Enligt gällande bestämmelser får en stödansökan alltid ändras efter inlämnandet om det föreligger ett klart fel som den behöriga myndigheten godkänner. Man tar för givet att det är godkänt när man får kopia på detta.
Länsstyrelsen hänvisade i sitt svaromål till vad som tidigare anförts i målet.
Regeringsrätten (2004-12-16, Lavin, Billum, Wennerström, Almgren, Nord) yttrade, efter att ha redogjort för den inledningsvis redovisade bakgrunden: Skälen för Regeringsrättens avgörande. K.N. ansökte på anvisad blankett hos Länsstyrelsen i Skåne län om arealersättning för 25,9 hektar spannmål och 6,6 hektar baljväxter. Härutöver redovisade han under rubriken Markanvändning tre skiften med ettårig träda. Dessa skiften, vilkas arealer uppgick till totalt 1,8 hektar, togs upp under rubriken ”Åkermark” i kolumn 11. K.N. redovisade inte något skifte i kolumnerna 7 eller 8 för uttagen areal. Av handlingarna framgår vidare att man från länsstyrelsens sida efter ansökningstidens utgång varit i kontakt med K.N. per telefon angående hans arealansökan och att K.N. då uppgivit att ansökan skulle avse stöd enligt det generella programmet samt att han redovisat den uttagna arealen, träda, i fel kolumn. Inledningsvis ändrade en tjänsteman hos länsstyrelsen också uppgifterna i själva ansökan men länsstyrelsen fann uppenbarligen senare efter förnyade överväganden att det inte förelåg förutsättningar för att godkänna några ändringar i ansökningshandlingarna vid ett slutligt ställningstagande till ansökan. Detta meddelades också K.N. som härefter beviljades ersättning enligt det förenklade programmet.
Frågan i målet är om den felaktiga uppgiften om mark som K.N. avsett att redovisa som uttagen areal kan hänföras till ett sådant klart fel som enligt artikel 5 a i förordning (EEG) nr 3887/92, i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 229/95, medför att en stödansökan alltid kan ändras efter inlämnandet om den behöriga myndigheten godkänner det.
Regeringsrätten gör följande bedömning.
Länsstyrelsens beslut innebär att K.N. fått ersättning enligt det förenklade programmet med ett belopp som motsvarar spannmålsodling på ett mindre antal hektar än vad han ansökt om. Han har vidare när han redovisat den areal som lagts i träda angivit en av de två tillåtna formerna för uttagen areal. Denna areal var i detta fall också av den storleksordning som erfordrades för att bidrag skulle kunna utgå enligt det generella programmet om arealen kunde hänföras till uttagen areal. Uppgifterna i K.N:s ansökan har vid länsstyrelsens handläggning mot nu angiven bakgrund uppenbarligen framstått som så motstridiga eller tvivelaktiga att de inte direkt kunnat läggas till grund för ett ersättningsbeslut. Det kan vidare noteras att K.N. inte påståtts ha gjort något annat fel av betydelse i sin ansökan än felredovisningen av den areal som lagts i träda eller att han försökt få högre ersättning än den han skulle ha varit berättigad till vid en prövning av hans ansökan enligt det generella programmet. Med hänsyn till dessa omständigheter finner Regeringsrätten att det av K.N. begångna felet får anses vara av sådant slag att förutsättningar finns för ändring av hans ansökan i enlighet med den aktuella förordningsbestämmelsen (jfr RÅ 2004 not. 47). Överklagandet skall därför bifallas.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten bifaller överklagandet och fastställer, med upphävande av kammarrättens dom, det slut som länsrättens dom innehåller.
Regeringsrätten överlämnar handlingarna i målet till Länsstyrelsen i Skåne län för fortsatt handläggning.