RÅ 2007 not 106

Not 106. Överklagande av F.H. ang. ett beslut om fortsatt förvar enligt utlänningslagen (2005:716). - Tierps tingsrätt dömde den. 2 maj 1995 F.H., medborgare i Irak, för mord till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning samt utvisade honom ur riket med förbud att Återvända hit (B 78-95). Länsrätten i Dalarnas län beslutade den 14 december 2004 att den rättspsykiatriska vården av F.M. skulle upphöra (3081-04). - Polismyndigheten beslutade den, 26 juli 2006 att ta F.H. i förvar, Förvarsbeslutet verkställdes den 27 juli 2006. - Sedan F.H. den 15 augusti 2006 klagat inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) begärde domstolen att verkställigheten av utvisningsbeslutet ska inhiberas tills vidare. - Dåvarande justitieministern beslutade den 18 augusti 2006 dels att inhibera verkställigheten av utvisningsbeslutet för tiden till dess annat bestäms eller regeringen avgör ärendet, dels att F.H. skulle kvarbli i förvar. Förvarsbeslutet hade därefter prövats på nytt, senast den 26 mars 2007, varvid beslutades att F.H. skulle kvarbli i förvar. - Förhandling i förvarsfrågan hade den 10 maj 2007 hållits vid Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen. -Chefen för Justitiedepartementet (2007-05-25): F.H. ska kvarbli förvar enligt 10 kap. 1 § andra stycket 3 och tredje stycket utlänningslagen då det på grund av hans personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt finns anledning att anta, att han annars kommer att hålla sig undan. De angivna omständigheterna anses utgöra sådana synnerliga skäl som avses i 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen. - F.H. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet om förvar. Han anförde till stöd för sitt yrkande bl.a. följande. Han har nu varit förvarstagen och placerad i häkte i mer än tio månader. Enligt gällande praxis är detta den längsta tid som en person kan vara förvarstagen. Påståendet att han skulle hålla sig undan är grundlöst. Han har tidigare varit på fri fot utan att hålla sig undan och han har följt det beslut om uppsikt som tidigare gällt. Hans psykiska tillstånd är dåligt och han medicineras med antidepressiva medel. - Regeringsrätten (2007-06-29, Lundin, Fernlund, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 10 kap. 1 § andra stycket 3 utlänningslagen får en utlänning som fyllt 18 år tas i förvar bl.a. om det är fråga om att verkställa ett beslut om utvisning. Beslut om förvar på denna grund får enligt tredje stycket i samma paragraf meddelas endast om det på grund av utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. Har ett beslut om utvisning meddelats får, enligt 10 kap. 4 § andra stycket, en utlänning hållas i förvar i högst två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. I stället för att tas i förvar kan en utlänning enligt 10 kap. 6 § ställas under uppsikt. - F.H. är dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning samt utvisning. Länsrätten i Dalarnas län beslutade den 14 december 2004 att den rättspsykiatriska vården skulle upphöra. Under tiden mars 2005 till den 26 juli 2006 stod F.H. under uppsikt. Polismyndigheten beslutade den 26 juli 2006 att han skulle tas i förvar. Beslutet verkställdes påföljande dag. Chefen för Justitiedepartementet beslutade den 18 augusti 2006 efter begäran från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna dels att inhibera verkställigheten av utvisningsbeslutet för tiden till dess annat bestäms eller regeringen avgör ärendet, dels att F.H. skulle kvarbli i förvar. Förvarsbeslutet har därefter prövats på nytt, senast genom det nu aktuella beslutet. - Av de angivna bestämmelserna framgår att en förlängning av den i 10 kap. 4 § andra stycket föreskrivna maximitiden för förvar kan komma i fråga endast under förutsättning att grund för förvar alltjämt finns enligt 10 kap. 1 §. Därutöver fordras att omständigheterna är sådana att det föreligger synnerliga skäl för en längre tids förvar. - Den grund som har åberopats för att hålla F.H. i förvar är att det finns anledning att anta att han annars håller sig undan. Han har nu varit berövad friheten i nästan ett år. Det är oklart hur lång tid det kan dröja innan utvisningen kan verkställas. - Prövningen av om det finns förutsättningar för att hålla F.H. i fortsatt förvar skall grundas på en helhetsbedömning av förhållandena. Härvid skall beaktas bl.a. styrkan i de omständigheter som talar för att han kan antas hålla sig undan och den tid som han har varit frihetsberövad. Vid den avvägning som således skall göras finner Regeringsrätten att det inte kan anses finnas synnerliga skäl för att hålla F.H. i fortsatt förvar. Förvarsbeslutet skall därför upphävas. - Då F.H. försätts på fri fot bör han ställas under uppsikt. Det ankommer på Polismyndigheten i Stockholms län att besluta om hans anmälningsskyldighet och andra villkor. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver förvarsbeslutet och förordnar att F.H. omedelbart skall försättas på fri fot. - Regeringsrätten förordnar att F.H. skall stå under uppsikt enligt 10 kap. 6 § utlänningslagen. Det ankommer på Polismyndigheten i Stockholms län att besluta om anmälningsskyldighet och andra villkor för F.H. - Beslutet om uppsikt skall omprövas på nytt inom sex månader från Regeringsrättens beslut. Om ny prövning inte sker inom denna tid upphör beslutet att gälla. - Regeringsrätten bestämmer att ersättning skall betalas till advokaten Hans Bredberg som offentligt biträde med 3 777 kr (inklusive mervärdesskatt), varav 2 640 kr för arbete och 1 137 kr för utlägg. Regeringsråden Eliason och Nord var skiljaktiga såvitt avsåg frågan om förvar och anförde följande. Det finns enligt vår mening inte skäl att upphäva förvarsbeslutet. Beslutet skall därför stå fast. (fd II 2007-06-29, M. Larsson)