RÅ 2007:32

I en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde allmänna ombudet hos Skatteverket bl.a. följande. Vid 2005 års inkomsttaxering har Skatteverket vägrat AB Övikshem ett yrkat avdrag för borgensprovision som bolaget betalat till Örnsköldsviks kommun. AB Övikshem ägs indirekt av kommunen som har gått i borgen för lån till bolaget. - Allmänna ombudet anhöll om svar på följande fråga: Skall den borgensprovision AB Övikshem betalat till Örnsköldsviks kommun som ersättning för att kommunen gått i borgen för bolagets lån dras av som en kostnad i bolagets näringsverksamhet?

Skatterättsnämnden (2006-09-21, André, ordförande, Wingren, Melbi, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl) yttrade: Förhandsbesked. - Den borgensprovision AB Övikshem betalat Örnsköldsviks kommun som ersättning för att kommunen gått i borgen för bolagets lån skall dras av som kostnad i bolagets näringsverksamhet. - Beslut - AB Övikshem beviljas ersättning för sina kostnader med 25 000 kr. - Motivering. - Förhandsbeskedet - Örnsköldsviks kommun äger, via ett annat aktiebolag, AB Övikshem. Kommunen har gått i borgen för bolagets lån och bolaget har betalat borgensprovision till kommunen. Vid 2005 års taxering har Skatteverket vägrat bolaget avdrag för yrkad kostnad för borgensåtagandet. - Allmänna ombudet anser att det av RÅ 1981 Aa 25 och RÅ 83 1:82 följer att kostnaden för borgensåtagandet inte skall dras av. Med anledning av den intressegemenskap som råder mellan bolaget och borgensmannen skall den betalade provisionen i stället behandlas som utdelning från aktiebolaget. - Nämnden gör följande bedömning. - Parterna är eniga om att kommunens borgensåtagande och den provision som aktiebolaget har betalat till kommunen för detta åtagande skett på affärsmässiga villkor. Att bolaget mot bakgrund härav har rätt till avdrag för kostnaden avseende provisionsbetalningen har stöd i praxis (RÅ 1966 not. 842). De åberopade avgörandena från Regeringsrätten innebär enligt nämnden inte en ändring av gällande rätt i aktuellt hänseende.

Kostnadsersättningen - AB Övikshem har yrkat ersättning för biträdeskostnader med 25 000 kr. Nämnden finner skäligt att bevilja bolaget ersättning med yrkat belopp.

Allmänna ombudet överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle besluta att AB Övikshem inte var berättigat till avdrag för borgensprovision till Örnsköldsviks kommun. Allmänna ombudet anförde bl.a. följande. Skatterättsnämnden har grundat sitt beslut på rättsfallet RÅ 1966 not. 842. Regeringsrätten har senare i två fall, RÅ 1981 Aa 25 och RÅ 83 1:82, prövat avdragsrätten för motsvarande ersättning till ägare som är fysiska personer. Regeringsrätten har i båda fallen vägrat avdrag med hänsyn till den intressegemenskap som förelegat mellan parterna. Den enda synbara skillnaden mellan 1966 års fall och de senare rättsfallen är att det första avser en juridisk person och de andra fysiska personer. Detta i sig borde inte vara avgörande. En sådan särbehandling beroende på om ägaren är en fysisk person eller inte skulle leda till omotiverade skillnader vid beskattningen. Skatterättsnämnden har även lagt vikt vid att borgensåtagandet och betalningen av provisionen skett på affärsmässiga villkor. Det torde kunna förutsättas att borgen även i fall med fysiska personer som ägare medför lägre räntekostnader för bolaget och att borgen många gånger är en absolut förutsättning för att bolaget skall kunna erhålla ett lån.

AB Övikshem bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. I 1966 års rättsfall ansåg domstolarna att avdrag skulle medges eftersom garantiavgiften utgjorde en marknadsmässig betalning för borgensåtagandet. Företag som har möjlighet att på egna meriter och med egen kraft erhålla ett lån från kreditgivare ställs inför en rad affärsmässiga alternativ varav borgen är ett. Ett borgensåtagande från ägaren påverkar räntevillkoren och innebär en bättre affär för företaget. Avdrag bör därför medges för den borgensprovision som betalats till borgensmannen. Alternativet skulle vara att räntekostnaderna skulle bli högre, vilka i sådant fall vore avdragsgilla. Frågan om intressegemenskap har ingen självständig betydelse. Marknadsmässiga transaktioner mellan två parter bör ligga till grund för beskattningen även om det föreligger intressegemenskap. När en kommun ställer borgen måste vidare EG:s regler om statligt stöd beaktas. En kommun som går i borgen för ett företag utan att ta ut ersättning härför handlar i strid med dessa regler.

Regeringsrätten (2007-05-28, Sandström, Dexe, Lundin, Fernlund, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.