RÅ 2008 not 171

Mål återförvisades då kammarrätten avgjort målet utan att klaganden haft möjlighet att komplettera sin talan

Not 171. Överklagande av A.L. i mål ang. skattetillägg. - Vid 2000 års inkomsttaxering höjde skattemyndigheten A.L:s inkomst av tjänst med 192 000 kr avseende ett förbjudet lån och påförde honom skattetillägg på underlag av höjningsbeloppet. Sedan A.L. överklagat skattemyndighetens beslut avslog Länsrätten i Göteborg överklagandet i dom den 25 juni 2002, dock utan att pröva frågan om skattetillägget. Efter överklagande avslog Kammarrätten i Göteborg i dom den 16 januari 2004 överklagandet såvitt avsåg inkomsttaxeringen och visade målet åter till länsrätten i den del som rörde skattetillägget. Länsrätten avgjorde målet i nämnda del genom att i dom den 6 oktober 2004 avslå överklagandet. Efter överklagande begärde A.L. att målet skulle vilandeförklaras till dess att ett visst mål avgjorts av Regeringsrätten. Kammarrätten i Göteborg fann i dom den 23 mars 2007 inte skäl att vilandeförklara målet och avslog A.L:s yrkande att skattetillägget skulle undanröjas. - A.L. överklagade kammarrättens dom och yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle undanröja det påförda skattetillägget och i andra hand att målet skulle visas åter till kammarrätten. Han anförde bl.a. följande. Eftersom handläggningstiden kommer att ha överstigit sju år från det att skattetillägg påfördes till dess en slutlig dom föreligger ska skattetillägget undanröjas av Regeringsrätten. Argumentationen i överklagandet till kammarrätten var begränsad till yrkandet om vilandeförklaring. Även Skatteverkets argumentation begränsades till frågan om vilandeförklaring. Efter kammarrättens beslut att inte vilandeförklara målet bereddes han inte möjlighet att utveckla talan i fråga om skattetillägg och grunderna för befrielse från skattetillägget. Kammarrätten borde ha gett honom möjlighet att komma in med en närmare utveckling av grunderna i skattetilläggsfrågan. Kammarrätten har begått ett sådant fel under målets handläggning som utgör grund för resning. - Skatteverket tillstyrkte bifall till yrkandet om återförvisning men ansåg att överklagandet i övrigt skulle avslås. Verket anförde bl.a. följande. A.L. var folkbokförd på adressen Övre Husargatan 20 t.o.m. den 23 mars 2006. Från nämnda datum är A.L. folkbokförd på adressen Clementingatan 25. Den underrättelse, daterad den 20 december 2006, som kammarrätten skickade till A.L. skickades till adressen på Övre Husargatan. A.L. hade inte underrättat kammarrätten om adressändringen och försändelsen kom inte i retur. - Det framgår inte av förarbeten vad som gäller angående delgivning för den nu aktuella typen av handling. En allmän utgångspunkt bör dock vara att en part inte ska lida några irreparabla rättsförluster genom att en försändelse från en domstol inte når honom. Så kan bli fallet om en kammarrätt i lösbrev skickar ett föreläggande eller en underrättelse till part med innebörd att parten ska slutföra sin talan i målet. Når inte handlingen adressaten kan han komma att lida rättsförlust, som inte med nödvändighet kan repareras i nästa instans, eftersom fullföljdsrätten till Regeringsrätten inte är fri. Därtill kommer att nya omständigheter och bevis som tillförs ett mål i Regeringsrätten får beaktas endast om det föreligger särskilda skäl. Ett föreläggande eller en underrättelse från kammarrätt till part om att parten ska slutföra sin talan bör typiskt sett delges parten. Omständigheterna i ett enskilt fall kan emellertid vara sådana att delgivning inte erfordras. De specifika omständigheterna i målet är dock inte av sådan karaktär. A.L. gör gällande att han inte fått del av den av kammarrätten utsända underrättelsen. Med hänsyn till föreliggande omständigheter får den uppgiften tas för god. Kammarrättens dom bör därför undanröjas och målet visas åter till kammarrätten för förnyad handläggning. - Om Regeringsrätten avser att pröva A.L:s yrkande i sak bör skattetillägget inte undanröjas. -Regeringsrätten (2008-12-09, Billum, Nordborg, Knutsson, Jermsten, Stenman): Skälen för Regeringsrättens avgörande.Av utredningen i målet framgår följande. Skatteverket beslutade vid 2000 års taxering att höja A.L:s inkomst av tjänst med visst belopp och påförde skattetillägg. A.L. överklagade beslutet hos Länsrätten i Göteborg. Länsrätten avslog överklagandet i taxeringsfrågan men prövade inte överklagandet i den del detta avsåg skattetillägg. Sedan A.L. överklagat länsrättens avgörande avslog Kammarrätten i Göteborg den 16 januari 2004 överklagandet avseende taxeringsfrågan och återförvisade frågan om prövning av skattetillägget till länsrätten. A.L. överklagade kammarrättens dom i taxeringsfrågan till Regeringsrätten. Regeringsrätten beslutade den 6 december 2007 att vägra prövningstillstånd. - Länsrätten i Göteborg avslog den 6 oktober 2004 överklagandet i frågan om skattetillägg. A.L. överklagade domen hos kammarrätten och yrkade att påfört skattetillägg skulle undanröjas. I överklagandet hemställde han att kammarrätten skulle avvakta Regeringsrättens beslut i taxeringsfrågan. I en underrättelse daterad den 20 december 2006 upplyste kammarrätten A.L. om att kammarrätten inte ansåg att det fanns skäl att invänta Regeringsrättens beslut i taxeringsfrågan utan avsåg att så snart som möjligt avgöra målet rörande skattetillägg. Kammarrätten beredde honom därför tillfälle att senast den 15 januari 2007 inkomma med den ytterligare utredning han önskade åberopa. Underrättelsen skickades till en adress där, enligt vad som senare framkommit, A.L. inte längre var folkbokförd och han hade inte avhörts när kammarrätten meddelade dom i målet. - Argumentationen i A.L:s överklagande är väsentligen inriktad på frågan om vilandeförklaring. Genom underrättelsen drygt två år senare informerade kammarrätten honom om sin avsikt att pröva målet. Det är inte visat att A.L. haft möjlighet att komplettera sin talan innan kammarrätten avgjorde målet. Kammarrättens dom ska därför undanröjas och målet visas åter till kammarrätten för ny handläggning. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten undanröjer kammarrättens dom och visar målet åter till kammarrätten för ny handläggning. (fd II 2008-11-12, H. Dunnington)