RÅ 2008 not 55

Not 55. Överklagande av Socialstyrelsen om prövningstillstånd i kammarrätt i mål ang. behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvårdens område. - Socialstyrelsen avslog i beslut den 18 januari 2006 X.H:s ansökan om prövning av utländsk läkarutbildning som grund för läkarlegitimation. Som grund för avslaget angav styrelsen att skillnaderna mellan X.H:s treåriga utbildning i Kina och den svenska läkarutbildningen var alltför stora i fråga om inriktning och innehåll för att kunna kompenseras genom Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländska läkare. X.H. hänvisades i stället till medicinsk fakultet för grundutbildning varvid relevanta delar av hennes kinesiska utbildning kunde beaktas. Sedan X.H. överklagat Socialstyrelsens beslut undanröjdes detta av Länsrätten i Stockholms län genom dom den 3 maj 2007 med motiveringen att svenska bestämmelser inte reglerar vilka krav som kan ställas på läkarexamina från länder utanför den europeiska gemenskapen utan enbart vad som krävs utöver en utländsk läkarexamen. Länsrätten fann därför att Socialstyrelsen lagligen inte kunnat avslå X.H:s ansökan. Socialstyrelsen överklagade domen hos Kammarrätten i Stockholm som inte meddelade prövningstillstånd. - Socialstyrelsen överklagade och yrkade att kammarrättens beslut skulle upphävas och att målet visas åter till kammarrätten för prövning i sak samt anförde bl.a. följande. Socialstyrelsen är den myndighet som tilldelats uppgiften att värdera och jämföra utländska läkarutbildningar med den svenska. Det finns ingen annan instans som kan göra den bedömningen. Den svenska läkarutbildningen omfattar 5,5 års studier samt 18-21 månaders allmäntjänstgöring. Det minimikrav på läkarutbildning som fastställts inom EU är minst sex års (5 500 timmar) universitetsutbildning. Med en svensk läkarlegitimation kan X.H. arbeta som läkare i hela EU trots att hennes utbildning bara är hälften så lång som minimiutbildningen för läkare i EU. Kompletteringsprogrammet är till för dem som har den kunskaps- och praktiknivå som anges i 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. - X.H:s treåriga utbildning kan inte anses motsvara en för yrket relevant utbildning om fem år även om studietakten varit mycket hög och hon var en framstående student. Av utbildningsintyget framgår inte att hon skulle ha studerat flera kurser parallellt på ett sådant sätt att hon genomgått en normalt sexårig utbildning på endast tre år. X.H. har möjlighet att få sitt behov av kompletterande studier bedömda av medicinsk fakultet när ett individuellt studieprogram läggs upp. - X.H. yttrade sig inte i målet. -Regeringsrätten (2008-03-19, Billum, Nord, Hamberg, Brickman, Knutsson) yttrade: Skälen till Regeringsrättens avgörande.Enligt 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, ska prövningstillstånd i kammarrätten meddelas om 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, 2. anledning förekommer till ändring av det slut vartill länsrätten kommit eller 3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. - Av 3 kap. 2 § första stycket LYHS följer att den som har avlagt läkarexamen och fullgjort föreskriven praktisk tjänstgöring efter ansökan ska få legitimation för läkaryrket. Bestämmelser om legitimation av yrkesutövare med utländsk utbildning finns enligt 2 § femte stycket i 12 §. Av detta lagrum framgår att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som genomgått utbildning utomlands ska få legitimation. Enligt 10 § ska frågor om meddelande av legitimation prövas av Socialstyrelsen. - Enligt 8 kap. 1 § förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska den som har genomgått utbildning i ett land utanför EU/EES-området få kompetensbevis för ett yrke inom hälso- och sjukvården för vilket det finns bestämmelser om legitimation eller behörighet här i landet om den sökande 1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna ska motsvara de svenska kraven, 2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och 3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. - Ansökan om kompetensbevis enligt 1 § ska enligt 2 § göras hos Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall prövar om den enskilde uppfyller förutsättningarna för kompetensbevis. Socialstyrelsen ska enligt 4 § meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring etc. för dem som genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 1 §. - Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter om vidareutbildning av läkare, SOSFS 1985:11. I dessa föreskrifter återges de ovan redovisade bestämmelserna i förordningen. Under rubriken ’Socialstyrelsens föreskrifter om kompletteringar för läkare med utländsk utbildning’ anges vidare att den praktiska sjukvårdstjänstgöring som krävs för utomnordiska läkare fastställs av Socialstyrelsen i varje enskilt fall sedan läkaren med godkänt resultat genomgått medicinskt förkunskapsprov och/eller fullgjort provtjänstgöring under sex månader. - Frågan i målet är om X.H. haft rätt att få sin kinesiska läkarutbildning prövad som grund för svensk läkarlegitimation inom ramen för Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländska läkare. Det saknas vägledande avgöranden i fråga om tillämpningen av de regler som gäller läkarlegitimation för utlandsutbildade. Skäl för prövningstillstånd föreligger därför enligt 34 a § andra stycket 1 FPL. Det borde vidare ha framstått som osäkert för kammarrätten om länsrätten kommit till ett riktigt slut. Skäl för prövningstillstånd föreligger därför även enligt 34 a § andra stycket 2. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar Socialstyrelsen prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Stockholm av styrelsens överklagande av Länsrättens i Stockholms län dom den 3 maj 2007 i mål nr 5555-06. Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd II 2008-02-20, M. Olsson)