RÅ 2010:16

TV4 AB (TV4) sände den 12 september 2004 filmen ”Påtaglig fara”. En anmälare ansåg att TV4 hade brutit mot 7 kap. 7 § radio-_och_TV-lagen (1996:844), RTL, då det första avbrottet i filmen inte var placerat då filmen växlade tempo, bytte scen, bytte miljö eller antog en annan sinnesstämning. - Granskningsnämnden för radio och TV anförde i beslut den 1 juni 2005 bl.a. följande. Filmen handlar om CIA-agenten Jack Ryan som när hans chef blir sjuk får ta över dennes roll. Hans första uppdrag blir att utreda mordet på en av presidentens vänner med familj. I filmen förekommer sammanlagt tre avbrott. Vid det första avbrottet har Jack Ryan och ytterligare en person, Dan, lämnat över en diskett samt en mängd information om den döde till en dataexpert som skall försöka få fram ett lösenord som ger tillgång till vad som finns på disketten. Dataexperten försöker med ett antal olika förslag på lösenord. Jack Ryan och Dan börjar gå därifrån då de tror att det kommer att ta ett tag att få fram det korrekta lösenordet. Dataexperten kommer på det rätta lösenordet och Jack Ryan och Dan vänder tillbaka. Filmen avbryts bl.a. för Nyheterna och vädret, annonser samt trailrar. Filmen återupptas vid scenen där Jack Ryan och Dan är på väg att gå ifrån dataexperten. - Det rör sig inte om någon scenförändring eller markant avvikelse i handlingen. Tvärtom har dramatiken stegrats när avbrottet görs. Granskningsnämnden anser att detta avbrott strider mot bestämmelserna i RTL.

Granskningsnämnden ansökte den 7 juni 2005 hos länsrätten att TV4 skulle åläggas att betala en särskild avgift enligt 10 kap. 5 § och 12 kap. 4 § RTL om 50 000 kr. Som skäl för ansökan anfördes bl.a. följande. TV4 har åsidosatt grunderna i 7 kap. 7 § RTL om annonsavbrott genom placeringen av det första avbrottet. Programföretaget måste noggrant välja tillfällen för annonsavbrott i filmer som har ett rikt händelseförlopp. Granskningsnämnden vill understryka att det förhållandet att avbrottet kan ha skett i enlighet med sedvänjan i det land där filmen har producerats inte har någon relevans i detta fall eftersom avbrott i program som sänds av TV4 skall följa svensk lag. TV4 kan inte genom ett avtal med rättighetsinnehavaren fritt disponera över bestämmelserna om annonsavbrott i RTL. - - - Med beaktande av de omständigheter som ligger till grund för ansökan har nämnden uppskattat avgiftens storlek till ett skäligt belopp, 50 000 kr.

TV4 bestred bifall till ansökan och anförde i huvudsak följande. I första hand yrkas att ansökan avslås och i andra hand att avgiften fastställs till ett belopp som är väsentligt lägre än det Granskningsnämnden ansökt om. Granskningsnämnden anser att dramatiken stegras när avbrottet görs. TV4 delar inte denna uppfattning. Tittarna får ta del av den väsentliga informationen före avbrottet, dvs. att man lyckats lista ut det korrekta lösenordet och därmed kommer åt innehållet. Granskningsnämnden menar vidare att avbrottet är olämpligt placerat eftersom uppgifterna som framkommer är viktiga för filmens fortsatta handling. I en film av detta slag återstår fram till dess upplösning information som är väsentlig för den fortsatta handlingen. En konsekvens av Granskningsnämndens resonemang är att det skulle vara olämpligt att infoga reklamavbrott i denna sorts filmer. När det gäller frågan om filmens integritet och värde har kränkts på grund av avbrottet, har rättighetsinnehavaren Paramount i licensavtalet med TV4 upplåtit en rätt för TV4 att göra reklamavbrott i filmen. I den aktuella filmens hemland USA sändes den med upp till åtta reklamavbrott per timme. Det skall finnas en balans mellan rättighetsinnehavarens och tittarnas intressen. Syftet med reklamavbrottsreglerna är för tittarnas del att ge ett skydd mot alltför mycket reklam. Det är således en begränsning av mängden reklam som eftersträvas. De nya reglerna skall skydda publiken från onödigt långa reklamavbrott (prop. 2001/02:82 s. 12). Förarbetena talar inte för en tolkning som ger tittaren bättre rätt än rättighetsinnehavaren vad gäller inplaceringen av avbrott. Vidare ankommer det i första hand på programföretagen att avgöra var i ett program det är lämpligt att placera ett annonsavbrott. Det aktuella avbrottet har placerats på ett lämpligt ställe både med hänsyn till tittarna och med hänsyn till rättighetsinnehavarna.

Granskningsnämnden överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten med ändring av domen skulle bifalla nämndens ansökan om att TV4 skulle åläggas att betala en särskild avgift om 50 000 kr. Granskningsnämnden anförde bl.a. följande. Förändringarna i reglerna i RTL om hur annonser får sättas in i TV-sändningar trädde i kraft den 1 april 2002. I förarbetena till lagändringen anfördes att med de föreslagna reglerna undviks onödigt långa avbrott samtidigt som det skall tas hänsyn till var i programmet det är lämpligt att avbryta för annonser. En generell definition av i vilka situationer annonsavbrotten skulle kunna vara kränkande var, enligt regeringens mening, svår att göra, bl.a. mot bakgrund av att de program som sänds är av mycket olika karaktär. I författningskommentaren till bestämmelsen anfördes dock att annonserna bör sättas in där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i programmets kontinuitet. I dramer kan detta exempelvis ske vid scenförändringar eller markanta avvikelser i handlingen. Den språkliga utformningen av lagtexten, lagens syfte att minska de störningar som reklamavbrott innebär för publiken och uttalandena i författningskommentaren om var annonserna bör placeras ger inte något utrymme för länsrättens uppfattning att det är en subjektiv bedömning och en smaksak var annonsavbrotten skall placeras. Tvärtom har lagstiftaren gett tydliga hänvisningar till hur annonsavbrott skall placeras då de avbryter program. Bestämmelsen i 7 kap. 7 § RTL är tillräckligt klar för att den som överträtt bestämmelsen skall kunna åläggas en särskild avgift. I filmen Påtaglig fara hade dramatiken stegrats när avbrottet skedde. Avbrottet var därmed placerat på ett sådant sätt som uppenbart står i strid med lagtexten i 7 kap. 7 § RTL, dvs. att ett avbrott skall placeras med hänsyn till naturliga pauser i programmet, och uttalanden i förarbetena att ett avbrott skall placeras där det sker ett avbrott i programmets kontinuitet. Det är också viktigt att påpeka att TV4 inte varit förhindrat att placera avbrottet på något annat, betydligt lämpligare ställe. Länsrätten har också tillmätt det förhållandet att rättighetshavarna har gett sitt medgivande till annonsavbrott betydelse. Syftet med de ändringar som infördes om reklamavbrott i program var att minska de störningar för publiken som annonsavbrott innebär. Den omständigheten att en rättighetsinnehavare ger sitt medgivande till annonsavbrott betyder endast att programföretaget försäkrat sig om att avbrottet inte kränker rättighetshavarnas rättigheter. En bedömning måste ändå göras om avbrottet kränker en films integritet och värde ur TV-publikens perspektiv. Lagen ger därmed TV-publiken ett vidare skydd än rättighetshavarna mot avbrott i program. Ett annat synsätt, dvs. det synsätt som länsrätten anlagt, skulle innebära att programföretagen och rättighetshavarna gemensamt, till nackdel för TV-publiken kunde avtala bort bestämmelsen i 7 kap. 7 § RTL. Bestämmelsen skulle då inte fullgöra det syfte lagstiftaren avsett. TV4 borde ha insett att det första annonsavbrottet som skedde i långfilmen Påtaglig fara, mitt i en mycket spännande scen, strider mot 7 kap. 7 § RTL. Att placera ett annonsavbrott på det ställe som skett tyder på en ovilja från TV4 att följa reglerna om inplacering av annonser. En sådan överträdelse av reglerna som skett i detta fall måste få till följd att en särskild avgift döms ut för att respekten för bestämmelsen skall kunna upprätthållas.

TV4 bestred bifall till överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm (2006-04-26, Hallberg, Sjöberg, Eriksson, referent), som den 28 mars 2006 hållit muntlig förhandling i målet, yttrade: Enligt förarbetena till 7 kap. 7 § RTL bör annonserna sättas in där det även utan avbrott för annonser skulle ha skett ett avbrott i programmets kontinuitet och i dramer kan detta exempelvis ske vid scenförändringar eller markanta avvikelser i handlingen (prop. 2001/02:82 s. 15). Det aktuella annonsavbrottet i filmen har skett mitt i en scen där det inte förekommit någon markant avvikelse i handlingen. Kammarrätten anser, i likhet med Granskningsnämnden, att annonsavbrottet inte placerats där det naturligen skulle ha skett ett avbrott i programmet. Med hänsyn till att reglerna syftar till att få programföretagen att ta hänsyn till var i programmen det är lämpligt att bryta för annonser anser kammarrätten att filmens integritet och värde har kränkts i strid med 7 kap. 7 § RTL. - Vid prövningen av frågan om avgift skall påföras skall särskilt beaktas överträdelsens art, varaktighet och omfattning. Av förarbetena till RTL framgår bl.a. följande. Bland de omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av om avgift skall utgå ingår överträdelsens art, varaktighet och omfattning. Med uttrycket "överträdelsens art" avses att hänsyn skall tas till både det slag av överträdelse som är föremål för bedömning och till det mått av uppsåt, nonchalans eller systematiskt handlande som ligger bakom överträdelsen. Överträdelser som har tydlig karaktär av nonchalans inför klara regler bör ofta mötas med en avgiftssanktion. Är däremot varken bestämmelsen som sådan eller Granskningsnämndens praxis tillräckligt klar eller väletablerad bör motsatsen gälla, dvs. någon avgift bör då inte dömas ut. Vid bedömningen skall hänsyn även tas till hur länge en överträdelse har pågått och till förfarandets omfattning och spridning bland allmänheten. Ju större del av allmänheten som nås av sändningarna desto allvarligare bör överträdelsen anses vara (prop. 1995/96:160 s. 136 och s. 189 f.). - Beträffande frågan om TV4 skall påföras särskild avgift måste beaktas att det är första gången ett programföretag fällts för ett felaktigt placerat annonsavbrott i en spelfilm. Granskningsnämnden har dock tidigare i flera ärenden prövat frågan om placering av annonsavbrott i spelfilm. Även om placeringen i dessa fall ansetts godtagbar har Granskningsnämnden därvid gjort uttalanden om bestämmelsens innebörd, vilka ligger i linje med vad som sägs i förarbetena. - Kammarrätten anser att innebörden av 7 kap. 7 § RTL mot bakgrund av förarbetsuttalandena är tillräckligt klar för att särskild avgift skall kunna påföras i förevarande fall. Avseende den särskilda avgiftens storlek finner kammarrätten att denna skall bestämmas till 25 000 kr. Granskningsnämndens ansökan skall således med ändring av länsrättens dom delvis bifallas i enlighet härmed. - Kammarrätten bifaller, med ändring av länsrättens dom, Granskningsnämndens ansökan delvis och ålägger TV4 AB att betala särskild avgift om 25 000 kr.