RÅ 2010:39

D.A. hade beviljats hel tidsbegränsad aktivitetsersättning i perioder sedan december 2003. De senaste besluten avsåg ersättning för ett år i taget. Han ansökte hos Försäkringskassan om att få behålla hel aktivitetsersättning under perioden juni - augusti 2007 samtidigt som han skulle pröva att arbeta heltid. - Försäkringskassan beslutade efter omprövning den 31 maj 2007 att inte ändra sitt tidigare beslut att avslå D.A:s ansökan om att få behålla hel aktivitetsersättning under perioden juni - augusti 2007 samtidigt som han prövade att arbeta. Omprövningsbeslutet motiverades bl.a. enligt följande. För att ett arbetsförsök skall få ske skall den försäkrade omedelbart före arbetsförsöket ha uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning under minst tolv kalendermånader. Tolvmånaderstiden skall räknas från och med den första månad som beslutet om sjuk- eller aktivitetsersättning omfattar. Det innebär att om den försäkrade haft flera perioder med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning kan prövotid och vilande ersättning beviljas först när han eller hon har haft den senast beviljade ersättningen i tolv månader. D.A. beviljades aktivitetsersättning den 15 november 2006 och har således inte, vid tidpunkten juni 2007, uppburit aktivitetsersättning under minst tolv månader.

Länsrätten i Göteborg

D.A. överklagade Försäkringskassans beslut hos länsrätten och yrkade att han skulle beviljas aktivitetsersättning under en period av högst tre månader samtidigt som han prövade att arbeta. Han anförde bl.a. följande. Kassans beslut är felaktigt. Det står inte i lagen att det är den senast beviljade ersättningsperiodens längd som gäller. Han har uppburit och haft rätt till aktivitetsersättning sedan december 2003. Han har därför rätt till prövotid. Försäkringskassans ibland godtyckliga beslut om aktivitetsersättningens längd missgynnar de försäkrade som endast får sin aktivitetsersättning beviljad för ett år i taget.

Försäkringskassan ansåg att överklagandet skulle avslås.

Domskäl

Länsrätten i Göteborg (2007-11-02, ordförande Andersson) yttrade: Försäkringskassan får, enligt 16 kap. 14 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, efter ansökan av den försäkrade besluta att dennes sjukersättning eller aktivitetsersättning, i den omfattning som anges i 15 och 16 §§ i samma kapitel, skall betalas ut eller förklaras vilande under tid som den försäkrade förvärvsarbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Ett sådant beslut får endast fattas om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning. - I förarbetena till 16 kap. 14 § AFL anges bl.a. följande. Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om vad som är arbetsförsök enligt de föreslagna reglerna och när arbetsförsök med bibehållande av rätten till förtidspension skall få ske. Ett beslut om förtidspension innebär att den försäkrades arbetsförmåga bedöms varaktigt nedsatt i minst den omfattning som beslutet om förtidspension avser. Arbetsförsök enligt de här föreslagna reglerna innebär att den försäkrade utnyttjar en arbetsförmåga som inte ansågs föreligga vid beslutet om förtidspension. För att ett arbetsförsök enligt de föreslagna reglerna skall få ske skall den försäkrade omedelbart före arbetsförsöket ha uppburit förtidspension under minst tolv kalendermånader. Med uppburit avses även tid för vilken en retroaktiv utbetalning sker. Tolvmånaderstiden skall således räknas från och med den första månad som beslutet om förtidspension eller sjukbidrag omfattar (prop. 1999/2000:4 s. 54 f.). - Länsrätten gör följande bedömning. - Ett beslut om prövotid eller vilandeförklaring får endast fattas om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning. Tolvmånadersperioden ska räknas från och med den första månad som beslutet om sjuk- eller aktivitetsersättning omfattar. Detta innebär att om den försäkrade har haft flera perioder med tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan prövotid och vilande ersättning beviljas först när han eller hon har haft den senast beviljade ersättningen i tolv månader (jfr prop. 1999/2000:4 s. 54 f. och Försäkringskassans Vägledning 2007:1; Sjukersättning och aktivitetsersättning - under tid med, s. 70). Vid angivna förhållanden och med beaktande av att D.A., vid tidpunkten juni 2007, enligt det senaste beslutet om aktivitetsersättning inte hade uppburit sådan ersättning under minst tolv månader, finner länsrätten att kassan har haft fog för sitt beslut. Överklagandet skall således avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

Kammarrätten i Göteborg

D.A. överklagade länsrättens dom och vidhöll hos kammarrätten yrkandet om att få behålla hel aktivitetsersättning under en period om högst tre månader samtidigt som han prövade att arbeta. Han anförde i huvudsak följande. Länsrättens dom innebär att en person som under en femårsperiod har haft tidsbegränsad aktivitetsersättning för ett år i taget inte har någon möjlighet att ansöka om att få pröva att arbeta med bibehållen aktivitetsersättning. En person som har fått tidsbegränsad aktivitetsersättning för två år kan däremot ansöka om att få pröva att arbeta redan efter första året. Det är inte rimligt att det är den senast beviljade ersättningsperiodens längd som ska gälla. En person som har haft aktivitetsersättning i mer än ett år ska ha rätt att ansöka om att få pröva att arbeta. Det ska gälla oavsett om beslutet om aktivitetsersättning gäller ett, två eller tre år. Det viktiga är att aktivitetsersättningen löper på utan avbrott.

Försäkringskassan ansåg att överklagandet skulle avslås.

Domskäl

Kammarrätten i Göteborg (2008-11-03, Bergström, Edström, referent, Albertsson samt nämndemännen Ragnar Ljungqvist och Andersson) yttrade: D.A:s yrkande om att få behålla aktivitetsersättning då han prövar att arbeta avser en tid som numera är passerad. Kammarrätten anser emellertid att det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas och tar därför upp målet till prövning i sak. - - - Frågan i målet är om en försäkrad kan få tillstånd att pröva att arbeta med bibehållen aktivitetsersättning om han fått flera beslut om aktivitetsersättning vilka tillsammans omfattar mer än ett år men där varje enskilt beslut inte omfattar mer än tolv månader. - - - Försäkringskassans tolkning innebär att en försäkrad som beviljas aktivitetsersättning under längst ett år i taget aldrig får möjlighet att pröva att arbeta med bibehållen aktivitetsersättning. Av uttalandena i förarbetena framgår emellertid inte att det varit lagstiftarens mening att utesluta dessa personer från möjlighet att komma ut i arbetslivet. Syftet med arbetsprövning är att stimulera den försäkrade till en återgång i arbetslivet, dvs. att den försäkrade ska våga pröva att arbeta (prop. 1999/2000:4 s. 16). - Det framgår inte heller av lagtexten att arbetsförsök kan beviljas först när den försäkrade har haft den senast beviljade ersättningen i tolv månader. Vad som anges i förarbetena om att tolvmånaderstiden ska räknas från den första månad som beslutet om aktivitetsersättning omfattar synes syfta på att även tid för vilken retroaktiv utbetalning har skett ska räknas. - Kravet som anges i lagtexten på att den försäkrade, före arbetsförsöket, ska ha omedelbart dessförinnan uppburit sjukersättning eller aktivitetsersättning under minst tolv månader måste, enligt kammarrättens mening, anses vara uppfyllt om den försäkrade har haft ersättning under mer än tolv månader utan något uppehåll. Att varje beslut om aktivitetsersättning varit begränsat till tolv månader saknar betydelse om det inte funnits något uppehåll i den tid som de olika besluten tillsammans omfattar. - D.A. har haft hel tidsbegränsad aktivitetsersättning mellan december 2003 - oktober 2007. De två senaste besluten avsåg ersättning för ett år i taget, nämligen december 2005 - november 2006 och december 2006 - november 2007. Vid den tid då det planerade arbetsförsöket skulle påbörjas, juni 2007, hade D.A. således haft sådan ersättning under mer än tolv månader utan uppehåll. Kammarrätten anser därför att D.A. borde ha medgetts att pröva att arbeta under högst tre månader med bibehållen hel aktivitetsersättning. - Kammarrätten upphäver Försäkringskassans beslut och länsrättens dom och förklarar att det inte funnits fog för beslutet att på den av Försäkringskassan angivna grunden avslå D.A:s begäran om att få behålla hel aktivitetsersättning under perioden juni - augusti 2007 samtidigt som han prövade att arbeta.

Försäkringskassan överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva denna och fastställa länsrättens dom. Försäkringskassan anförde bl.a. att kassans inställning var att tolvmånaderskravet i 16 kap. 14 § AFL innebar att det måste förflyta tolv månader från och med den första månad som det senaste beslutet om aktivitetsersättning omfattade innan rätt till arbetsprövning med bibehållen ersättning förelåg.

D.A. uppgav att han inte hade något ytterligare att anföra.

Regeringsrätten (2010-05-12, Eliason, Dexe, Lundin, Brickman, Ståhl) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten.