RH 1993:110
Vid utmätning av lön har det utmätningsfria beloppet bestämts med bortseende från att gäldenären bott samman med ett vuxet, självförsörjande barn.
Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län, Landskronakontoret (1993-06-09, Carina Bengtsson) bestämde i beslut om utmätning av lön (arbetslöshetsersättning) utmätningsbeloppet för P.A. till 52 kr per dag och det utmätningsfria beloppet till 220 kr. Härvid beaktade kronofogdemyndigheten bl. a. att P.A. bodde tillsammans med, förutom sin hustru, en dotter som hade egna inkomster.
P.A. yrkade att hovrätten skulle upphäva beslutet.
Till stöd för sin talan anförde P.A.: Kronofogdemyndigheten har räknat samman hans ersättning från arbetslöshetskassan med hans myndiga dotters pension, vilket han anser vara felaktigt.
Kronofogdemyndigheten anförde i yttrande enligt 17 kap. 2 § utsökningsförordningen: Myndigheten har vid beräkning av förbehållsbeloppet betraktat dottern som sammanboende enligt punkt 2.1 i Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning under år 1993 (RSV Ex 1992:1). Proportioneringen av gäldenärens och dotterns inkomster har följt punkt 3.1.2 i rekommendationerna.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (1993-07-19, hovrättsråden Per Eriksson och Birgitta Orton Åqvist, referent, samt t.f. hovrättsassessorn Lars Lindblad) upphävde kronofogdemyndighetens beslut samt dittills av myndigheten fattade beslut om utbetalning av utmätt egendom. Hovrätten anförde följande skäl för beslutet.
För utmätning av lön gäller, liksom beträffande andra former av utmätning, att medel får tas i anspråk endast intill en viss gräns. Syftet härmed är att gäldenären även efter utmätningen skall ha kvar medel, som tillförsäkrar honom en viss minimistandard. Bestämmelser härom finns, såvitt avser utmätning av lön, i 7 kap. 4 § utsökningsbalken. Enligt dessa bestämmelser kan sålunda utmätning ske endast i den mån lönen uppenbart överstiger vad som behövs dels för gäldenärens eget underhåll, dels för hans familjs underhåll. Närmare föreskrifter om hur s.k. förbehållsbelopp skall bestämmas för olika familjetyper har meddelats av Riksskatteverket med stöd av 7 kap. 4 § utsökningsförordningen.
För att en gäldenär skall få göra särskilda förbehåll för sin familj krävs att familjemedlemmarna utgör en ekonomisk belastning för honom. Detta följer redan av lagtexten, som anger att hänsyn skall tas till vad som behövs för familjens underhåll. Om de olika familjemedlemmarna inte är beroende av gäldenären för sin försörjning utan försörjer sig själva genom egna inkomster, skall detta självfallet inte påverka borgenärernas möjlighet att få verkställighet i gäldenärens lön.
I förevarande fall har kronofogdemyndigheten emellertid beaktat att gäldenären i sitt hushåll har en hemmavarande, myndig dotter, trots att hon har sådana egna inkomster i form av pension och studiebidrag att hon får anses vara självförsörjande. Som framgår av det ovan sagda kan detta förfarande inte anses stå i överensstämmelse med vad som föreskrivs i 7 kap. 4 § utsökningsbalken; dottern har ju inte behov av något underhåll från gäldenären och skall följaktligen inte heller beaktas då det gäller att fastställa utmätningsfritt belopp för gäldenären. Kronofogdemyndighetens bedömning har i detta fall, som en konsekvens av dotterns goda ekonomiska förhållanden, lett till att utmätningsbeloppet blivit högre än om man bortsett från dottern. Med andra ord har kronofogdemyndighetens tillämpning av 7 kap. 4 § utsökningsbalken - vars syfte är att skydda gäldenären - och Riksskatteverkets anvisningar fått till följd att utmätning skall ske i sådan omfattning att gäldenären sannolikt blir beroende av dotterns medel för att klara sitt eget underhåll.
På grund av vad sålunda anförts finner hovrätten att utmätning av P.A:s arbetslöshetsersättning får ske endast i den mån denna uppenbart överstiger vad som behövs för hans eget och hans hustrus underhåll. Vid fastställande av det utmätningsfria beloppet skall därför tillämpas det av Riksskatteverket bestämda normalbeloppet för två makar. Eftersom det får antas att dottern bidrar till familjens boendekostnader med en tredjedel, skall förbehållet för boendekostnad bestämmas till två tredjedelar av den verkliga kostnaden. Med dessa utgångspunkter kan konstateras att det belopp P.A. har rätt att tillgodoräkna sig som utmätningsfritt överstiger hans disponibla inkomst. Utmätning får därmed inte ske av hans arbetslöshetsersättning.