RH 1995:261

Brott för vilka ansvar ådömts i målet

Grovt narkotikabrott och försök till grov varusmuggling (Z.A. och H.S.): Z.A. och H.S. har den 12 oktober 1994 från Londrina, Brasilien, till Arlanda flygplats, dit de anlänt med flyg, tillsammans och i samråd olovligen transporterat och innehaft omkring 2.370 gram kokain, som är narkotika som inte varit avsedd för eget bruk. Z.A. och H.S. har samma dag på Arlanda flygplats, utan att ge det till känna hos vederbörlig myndighet, försökt att införa ovannämnda narkotika till riket genom att gömma den i två väskor. Brotten är grova med beaktande av den särskilt stora mängden narkotika av särskilt farligt art.

Försök till grovt narkotikabrott (M.A.): M.A. har avtalat med Z.A. att han i överlåtelsesyfte skulle motta 500 gram av det parti som skulle smugglas in till Sverige. Brottet är med hänsyn till den stora mängden narkotika av särskilt farlig art att bedöma som grovt.

Stämpling till grovt narkotikabrott (Z.A.): Z.A. har åtagit sig att från Sverige till Brasilien befordra ett större penningbelopp utgörande vederlag för narkotika. Härigenom har hon främjat allvarlig narkotikahandel.

Ådömd påföljd

Z.A.: Fängelse sex år

H.S.: Fängelse tio år

M.A.: Fängelse sex år.

Tidigare brottslighet

M.A. har dömts den 19 juli 1983 för grovt narkotikabrott till fängelse sex år.

Personliga förhållanden

Z.A. är född 1960 och medborgare i Brasilien och bosatt där. År 1979 var hon åtta månader i Sverige.

H.S. är född 1948 och medborgare i Brasilien, där han är bosatt.

M.A. är född 1949 och medborgare i Libanon. Han har vistats i Sverige sedan 1977. Den 8 mars 1979 beviljades han första gången permanent uppehållstillstånd. Det permanenta uppehållstillstånd M.A. har för närvarande beviljades den 15 november 1990 sedan regeringen upphävt ett utvisningsbeslut i den ovannämnda domen den 19 juli 1983. M.A. är gift och har tre barn. Hela familjen bor i Sverige. Barnen, som är fem, femton och sexton år, är födda i Sverige. Hustrun har svenskt medborgarskap.

Utvisning

Z.A. och H.S. utvisades ur riket med förbud att återvända utan tidsbegränsning.

Beträffande M.A. lämnades yrkande om utvisning utan bifall.

Skäl: H.S. kan inte undgå ett långvarigt fängelsestraff och utvisning.

Det grova narkotikabrottet och försöket till grov varusmuggling är så allvarliga brott att det också för Z.A:s del utgör tillräckliga skäl för utvisning.

M.A:s anknytning till det svenska samhället är stark. Han har sin familj och han tycks behärska svenska i tal i vardagslivet. Utredningen ger inte annat vid handen än att han etablerat sig i Sverige och har sin försörjning här genom arbete. Banden med hemlandet - bortsett från att han behållit sitt medborgarskap i Libanon - är uttunnade. Han har vidare vistats mycket lång tid i Sverige. Vid ett betraktande av M.A:s yttre förhållanden talar inte något i hans personliga eller ekonomiska situation mot hans beskrivning av sig själv som en skötsam och arbetsam torghandlare. Det narkotikabrott som han tidigare gjort sig skyldig till ligger ganska långt tillbaka i tiden. Åklagaren har pekat på att M.A. vid tiden för brottet hade leverantörsskulder och det framstår som troligt att den ekonomiska situation som han hamnat i medverkat till att han nu begått brott. Mot bakgrund av det sagda finner hovrätten att risken för att M.A. skall fortsätta brottslig verksamhet, om han tillåts stanna i Sverige, framstår som ringa. Vid beaktandet av gärningens straffvärde skall hänsyn också tas till att brottet stannat vid ett försök. På grund av vad som sagts nu anser hovrätten att synnerliga skäl för att utvisa M.A. inte föreligger.