RH 1996:128
Innebörden av uttrycket "använda bilbältet" i vägtrafikkungörelsen.
Åklagaren yrkade ansvar å U.N. för förseelse mot vägtrafikkungörelsen enligt följande.
U.N. har den 1 juli 1994 fört personbilen AMT 490 på Köpmangatan i Örebro utan att använda bilbälte.
U.N. förnekade gärningen.
Örebro tingsrätt (1995-02-21, tingsnotarien Marianne Staaf samt nämndemännen Tommy Bengtsson, Gunn Fulep och Lorentz Götmar) dömde U.N. för förseelse mot vägtrafikkungörelsen till penningböter 300 kr. I sina domskäl anförde tingsrätten bl.a. följande.
Polisassistenten L.B. har uppgivit att han på ett avstånd om ca 25 meter iakttagit att U.N. inte haft bilbälte på sig. U.N. har invänt att bältet inte var sträckt samt att han, för att åtgärda detta, dragit ut bältet för att det skulle "rulla upp sig". L.B. har på långt håll iakttagit U.N. och hans fordon. Det kan därför finnas utrymme för misstag från hans sida. U.N:s invändning kan inte heller lämnas utan avseende. Det kan därför inte anses utrett att U.N. underlåtit att använda bilbälte. Enligt Trafiksäkerhetsverkets författningssamling (TSVFS 1988:7) skall bilbältesband vara väl sträckt. Genom U.N:s egna uppgifter och övrig utredning i målet är det utrett att han inte använt bilbältet på föreskrivet sätt. Åtalet skall därför bifallas och påföljden bestämmas till penningböter.
U.N. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet. Åklagaren bestred ändring.
Göta hovrätt (1996-01-26, hovrättsråden Ingemar Sunden och Klas Mogren samt hovrättsassessorn L.B.jurstam, referent) fastställde tingsrättens dom. I domskälen yttrade hovrätten följande.
Den som färdas i en personbil skall enligt 117 a § vägtrafikkungörelsen sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om en sådan plats är tillgänglig och skall därvid använda bilbältet. I Vägverkets föreskrifter om användande av bilbälte och särskild skyddsanordning (VVFS 1993:5) föreskrivs bl.a. att bilbältesband skall vara väl sträckt. Hovrätten lägger U.N:s uppgift att han visserligen haft bältet på sig, men att detta inte varit sträckt, till grund för bedömningen. En bilist som inte har anbringat bilbältet på föreskrivet sätt kan dock inte, i vägtrafikkungörelsens bemärkelse, anses använda bilbältet. Åtalet för förseelse mot vägtrafikkungörelsen skall därför, som tingsrätten funnit, bifallas.