RH 1997:133
Påföljd för unga lagöverträdare (under 18 år). - Referat nr 6 av totalt 33 hovrättsdomar som meddelats under år 1997 (referat RH 1997:128-160). Domarna har antingen vunnit laga kraft eller också har prövningstillstånd inte meddelats. I referaten har angivits de brott för vilka hovrätten dömt till ansvar i målet, den av hovrätten bestämda påföljden och de skäl som anförts. Skiljaktiga meningar har inte redovisats.
Gärningar: 1. S.A. och andra har den 14 november 1996 tillsammans och i samråd hjälpt P.S., som med laga rätt varit berövad friheten och intagen på Hammargårdens ungdomshem på Ekerö, att komma loss genom att hota behandlingsassistenten T.G. med två pistoler samt avlossa ett tårgasskott mot honom. Härefter har de också främjat P.S:s flykt genom att köra honom i en falskskyltad bil från Hammargården. (Främjande av flykt, grovt brott)
2. S.A. har natten till den 17 september 1996 gemensamt och i samråd med annan medelst inbrott berett sig tillträde till butiken JC på Nygatan i Falkenberg och där olovligen med tillägnelseuppsåt tagit kläder till ett värde av omkring 49.000 kr. (Stöld)
Personliga förhållanden: S.A. är enligt personbevis född den 1 januari 1978. Han har påstått att han rätteligen är född omkring ett år senare. Han är tidigare dömd till skyddstillsyn.
Påföljd vid tingsrätten: fortsatt skyddstillsyn jämte fängelse två månader.
Yrkande i hovrätten: S.A. yrkade fortsatt skyddstillsyn.
Påföljd i hovrätten: fängelse två månader.
Skäl: Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att S.A. skall anses vara 17 år när brottet begicks. Vid detta förhållande krävs synnerliga skäl för att döma till fängelse. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte kan anses som en tillräckligt ingripande påföljd att låta tidigare ådömd skyddstillsyn avse jämväl nu aktuella brott. Av den kompletterande utredningen i hovrätten framgår att S.A. inte är intresserad av någon behandling (kontraktsvård) och att sådan därför inte är aktuell. Vid en samlad bedömning finner hovrätten att de skäl som talar för en icke frihetsberövande påföljd inte kan anses vara så starka att de uppväger skälen för fängelse utan synnerliga skäl får anses föreligga att döma S.A. till ett fängelsestraff. Detta bör emellertid ådömas särskilt i förhållande till den tidigare ådömda skyddstillsynen.