RH 1997:26
Vid utmätning av lön har gäldenären förbehållits bl.a. ett belopp motsvarande faktisk boendekostnad utan beaktande av att vuxet barn med viss inkomst sammanbor med gäldenären.
Den 9, 18 och 29 oktober 1996 beslutade kronofogdemyndigheten i Nyköping om utmätning av C.T:s lön för gäldande av skulder till 1) Sparbanken Sörmland och 2) Kvinna i Tiden. Den 9 och 18 oktober 1996 beslutade samma kronofogdemyndighet om utmätning av A.T:s pension för gäldande av hennes skuld till borgenär 2 ovan. C.T. och A.T. är gifta med varandra och hyr en bostad, för vilken hyreskostnaden är 6 622 kr i månaden. Vid bestämmande av makarnas förbehållsbelopp beaktade kronofogdemyndigheten att de sedan någon tid hade en vuxen son boende hos sig. Av detta skäl reducerades förbehållsbeloppets hyresdel med en tredjedel av 6 622 kr till 4 415 kr.
Utmätningsbeslutet överklagades av C.T. och A.T.. De hävdade, att något utrymme för utmätning av deras löne- och pensionsinkomster icke fanns och att utmätningsbesluten därför skulle upphävas. Enligt makarna skulle hela deras månadshyra på 6 622 kr ingå i förbehållsbeloppet.
Kronofogdemyndigheten anförde i yttrande till tingsrätten bl.a. följande. Då förälder och barn sammanbor varaktigt och har gemensamt hushåll samt barnet anses ha ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende anses sammanlevande makar och barn ha lika stor andel av den gemensamma boendekostnaden (RSV Ex 1996:1 4 p c). Vid bedömning av huruvida hemmavarande barn har ekonomisk förmåga att bidra till familjens boende bör följande beaktas.. Motsvarar eller överstiger barnets inkomst efter avdrag för preliminär skatt barnets hela andel av familjens bostadskostnad med tillägg för det så kallade barntillägget, som används vid förbehållsberäkningen, anses barnet ha ekonomisk förmåga att bidra med bostadskostnad. A.T. har i sitt överklagande uppgett att den hemmavarande sonens inkomster uppgår till netto 5 418 kr per månad. Den på sonen belöpande andelen av boendekostnaden uppgår således till en tredjedel av 6 622 kr eller 2 207 kr. Det för sonen gällande barntillägget uppgår enligt Riksskatteverkets rekommendationer till 2 336 kr. En bedömning av sonens ekonomiska förmåga ger vid handen att denne enligt ovan angivna beräkningssätt har ett ekonomiskt överskott om 875 kr (5 418 - 2 207 - 2 336) per månad. Sonen får därför anses ha ekonomisk förmåga att bidra med den andel av bostadskostnaden som belöper på honom.
Eskilstuna tingsrätt (1996-11-25, rådmannen Magnus Bengtsson) upphävde de överklagade utmätningsbesluten och anförde följande.
I förbehållsbeloppet skall normalt ingå gäldenärens totala hyreskostnad, om denna uppgår till rimligt belopp. I ärendet har icke påståtts, att makarna T. håller sig med en större eller dyrare bostad än som kan anses rimligt för sammanlevande makar. Frågan blir då om det förhållandet att makarna för närvarande låter en vuxen son bo hos dem bör medföra en reducering av förbehållsbeloppets hyresdel.
Av makarnas uppgifter framgår att sonen - nu 25 år gammal - tidigare haft förvärvsarbete och egen bostad och att skälet till hans nuvarande boende är arbetslöshet och därav orsakat inkomstbortfall. Enligt makarna är nuvarande bostadsarrangemang ett provisorium, som kommer att upphöra när sonen kan påbörja en sökt utbildning på annan ort eller dessförinnan får råd att åter skaffa sig egen bostad. Sonen uppbär nu A-kasseersättning med - efter skatteavdrag - cirka 5 400 kr per månad. Av ersättningen går, enligt makarna, största delen till amorteringar, räntor och andra fasta utgifter, som han ej utan vidare kan löpa ifrån, och resten till kost och andra personliga utgifter.
Vad sålunda framkommit talar för att sonens nuvarande boende är ett arrangemang på relativt kort sikt och att hans möjligheter att med makarna T. dela hyreskostnaden för bostaden för närvarande är ytterst begränsade. Sonens hemmaboende bör under sådana förhållanden icke inverka på makarnas rätt att få tillgodoräkna sig hela hyreskostnaden vid bestämmande av förbehållsbeloppet. Detta skall därför grundas på en bostadskostnad av 6 622 kr i månaden. Vid sådant förhållande saknas för närvarande utrymme för utmätning i makarnas löne- och pensionsinkomster.
Kvinna i Tiden överklagade tingsrättens beslut och yrkade - såsom talan fick förstås - att hovrätten skulle besluta om utmätning av makarna T:s inkomster.
Svea hovrätt (1997-01-31, hovrättslagmannen Peter Löfmarck, hovrättsrådet Christine Möller, referent, och tf. hovrättsassessorn Margaretha Gistorp) fastställde tingsrättens beslut.