RH 1998:31
Fråga om underhållsbidrag till make efter långvarigt äktenskap.
I mål om äktenskapsskillnad mellan makarna M. och J.R. yrkade M.R. att J.R. skulle förpliktas att till henne utge underhållsbidrag med 4 000 kr i månaden.
J.R. bestred yrkandet.
Som grund för sitt yrkande anförde M.R: Hon har svårt att försörja sig själv efter ett långvarigt äktenskap. Dessa svårigheter är inte begränsade till en övergångstid. Hon har behov av yrkat bidrag och J.R. har förmåga att betala.
J.R. anförde som grund för bestridandet: Han saknar förmåga att utge underhållsbidrag och M.R. har förmåga att bidra till sin egen försörjning. I vart fall skall underhållsbidrag utgå endast under en övergångsperiod.
Till närmare utveckling av sin talan anförde makarna.
M.R: Makarna gifte sig 1951 och har två barn, födda 1952 och 1960. I samband med den första graviditeten slutade hon att arbeta för att ta hand om barnen och hushållet. Omkring 1969 började hon arbeta deltid som butiksbiträde. Lönen gick ograverad till familjens försörjning. Efter att ha arbetat i fjorton år fick hon problem med en höft, som opererades 1983. Efter operationen har hon inte haft något arbete. Hon uppbär folkpension med 4 478 kr i månaden. Hon har ingen ATP. Folkpensionen är inte skattepliktig. Hon har en hyra på 3 854 kr i månaden och en nettoavkastning på sin förmögenhet med cirka 900-1 100 kr i månaden. Hon hade i början av 1995 bankmedel på 75 000 kr. Denna summa gav hon som gåva till yngste sonen 1995 då denne befann sig i ekonomiskt trångmål. Då makarna den 1 mars 1996 flyttade isär hade hon cirka 22 000 kr på en bankbok. Av dessa pengar är det cirka 1 000 kr kvar då hon varit tvingad att använda dessa för sitt uppehälle.
J.R: M.R. har själv valt att vara hemmafru. Han försökte få henne att söka sig ett arbete men hon ville inte. Han fick arbeta hårt för familjens försörjning. När fastigheten såldes i mars 1996 fick M.R. 333 880 kr, drygt häften av försäljningsöverskottet. Han anser att M.R. kan försörja sig på avkastningen men hon bör också vara beredd att ta kapitalet i anspråk. Om hon dessutom inte hade gett bort pengar till sonen hade hennes kapital varit ännu större. Han har en pension på 18 641 kr i månaden som efter skatt blir 12 164 kr. Han bor i en lägenhet om ett och ett halvt rum och hade från den 1 mars 1996 till och med den 30 juni 1996 en hyra om 4 000 kr i månaden. Från den 1 juli 1996 uppgår månadshyran till 5 300 kr. Han har bankmedel om 259 000 kr och värdepapper för 220 000 kr. Värdepapperen ger till övervägande del ingen avkastning. Avkastningen på bankmedlen beräknas till 12 955 kr om året. Han skall genomgå en större tandoperation som beräknas kosta cirka 100 000-120 000 kr. Av den kostnaden får han själv betala 40 procent. Han planerar att skaffa en större lägenhet och i samband med detta köpa möbler m.m. Han har även planer på att byta bil och resa och unna sig något för egen del.
Parterna vitsordade varandras uppgifter i fråga om inkomster, utgifter och förmögenhet.
Göteborgs tingsrätt (1996-09-24, chefsrådmannen Bengt Björklund) förpliktade J.R. att till M.R. utge underhållsbidrag med 4 000 kr i månaden.
I domskälen anförde tingsrätten: Makarna R. har varit förenade i ett långvarigt äktenskap och det får förutsättas att makarna under äktenskapet har varit överens om att M.R. i första hand skulle vara hemarbetande och J.R. svara för förvärvsinkomsterna. Detta har fått till följd att M.R. - förutom vissa kapitalinkomster - som enda inkomst framöver har sin folkpension, som f.n. uppgår till 4 478 kr i månaden. Dessa inkomster är enligt tingsrättens mening inte tillräckliga för att M.R. skall uppnå en skälig levnadsnivå. Hennes förmögenhet är inte heller så stor att det skäligen kan begäras att hon tar den i anspråk för att uppnå denna levnadsnivå. Hon är därför i behov av underhållsbidrag för obegränsad tid framöver. Yrkat belopp framstår som skäligt och enligt tingsrättens bedömning har J.R. förmåga att betala detta bidrag.
J.R. överklagade domen och yrkade att M.R:s yrkande om underhållsbidrag skulle lämnas utan bifall, i andra hand - om hovrätten skulle anse att M.R. var i behov av underhållsbidrag - att bidraget skulle begränsas till 1 000 kr i månaden att gälla endast under en övergångsperiod.
M.R. bestred ändring.
Parterna åberopade och anförde i allt väsentligt i enlighet med vad som antecknats i tingsrättens dom. Hovrätten noterade följande ändringar och tillägg.
J.R: Han vitsordar numera i och för sig att han har förmåga att betala yrkat underhållsbidrag. När de gifte sig bodde de i Stockholm. M.R. arbetade då i en parfymeriaffär. Efter giftermålet var de och tittade på en liten parfymeriaffär som var till salu. Det fanns dock inte något intresse hos M.R. för att förvärva affären. De flyttade till Sundsvall 1963 och bodde där i fem år. M.R. ville vara hemma. De familjer som de umgicks med där hade i allmänhet två inkomster. Även M.R:s egna väninnor hade arbete. J.R. fick arbeta en hel del extra för att de skulle kunna hålla en rimlig standard. De flyttade från Sundsvall till Göteborg, där de sedan 1968 bodde i den villa som de sålde i samband med bodelningen.
M.R: Folkpensionen uppgår numera till 4 491 kr i månaden och hyran till 3 854 kr. Hon har inte något bostadsbidrag. Av det kapital hon tilldelades i bodelningen är 75 000 kr den summa hon hade hjälpt ett av barnen med. Hennes egna bankmedel uppgick till 45 000 kr. Hon har nu omkring 317 000 kr kvar av de medel hon tillskiftades. Pengarna står på ett bankkonto med ca två procents ränta. Hon har inte vågat placera medlen i aktier men skall försöka att placera dem bättre än på ett bankkonto. Varje månad måste hon ta ut pengar för att klara sina levnadskostnader. När första barnet föddes var i princip alla kvinnor hemma och skötte sina barn. Det var mycket få som arbetade.
Hovrätten för Västra Sverige (1997-12-01, hovrättsråden Claes Lindskog och Pär Zelano, referent, samt tf. hovrättsassessorn Erik Wendel) fastställde tingsrättens dom med motivering att vad som förekommit hovrätten inte föranledde några andra bedömningar än dem som tingsrätten gjort.