RH 1999:26

L.K. åtalades för olovlig tillverkning av sprit enligt följande gärningsbeskrivning: L.K. har under tiden 1994 - juni 1998 i bostaden på den tidigare adressen på X-vägen i Heby och på Y-vägen i Sala berett ca 100 liter mäsk som jäst till sprit med alkoholkoncentration uppgående till mellan 16-21 volymprocent.

Vid tingsrätten justerade åklagaren åtalet så att orden "mäsk som jäst till" utgick ur gärningsbeskrivningen.

Sala tingsrätt (1998-08-19, lagmannen Erik Ljungkvist samt nämndemännen Yngve Isaksson, Leila Wåhlberg och Tryggve Reinmar) dömde L.K. enligt 10 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738) för olovlig tillverkning av sprit till fängelse i en månad. I sina domskäl under rubriken Ansvarsfrågan anförde tingsrätten följande.

L.K. har erkänt att han under åren 1994 - juni 1998 olovligen tillverkat sammanlagt omkring 125 liter sprit eller spritdryck. Han har vidare erkänt att han under 1998 berett 100 liter mäsk som jäst till sprit men bestritt ansvar då hans avsikt var att göra vin. Han har inte velat ifrågasätta de av åklagaren åberopade analysresultaten.

Hörd över åtalet har L.K. berättat följande. När polisen ingrep hade han cirka 20 liter vätska, "kokrester", i destillationsapparaten. Återstoden fanns i förmodligen tre vinhinkar och en dunk. Vinhinkar rymmer vanligtvis 25-30 liter vätska. Det var ungefär lika mycket vätska i varje kärl. Han hade för avsikt att göra vin av vätskan. Den bestod av en påse (130 g) Turbojäst, tre kilo socker och upp till 20 liter vatten. När jäsningen var klar skulle han tillsätta två, tre deciliter juice eller fruktsaft, förmodligen citronsaft. Möjligen hade han redan gjort det i ett par, tre av kärlen. Polisingripandet skedde innan vätskan jäst klart. Det var alltså fråga om vin under tillverkning och inte om sprittillverkning. Vinet var avsett för husbehov och för en stundande fest. Destillationsapparaten rymmer 25-30 liter och ger två till två och en halv liter 40-procentig sprit. Han har bara använt den nu i beslag tagna apparaten vid ett tillfälle. Han hade fått den av en bekant som inte kunde använda den. Han ljög vid ett polisförhör om försäljning för att bli försatt på fri fot.

Tingsrättens bedömning

Sprit eller spritdrycker får inte tillverkas utan tillstånd. Däremot får vin tillverkas i hemmet för eget behov. Det ligger i sakens natur att en blandning av socker, jäst och vatten, som saknar karaktär av de i vin vanligtvis ingående råvarorna eller av smak- och aromämnen som uppkommer vid jäsningen aldrig kan betraktas som vin. En sådan vätska är enligt 1 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738) att betrakta som sprit om vätskan innehåller alkohol i en koncentration av mer än 2,25 volymprocent.

Den i beslag tagna vätskan bestod under jäsningsprocessen enbart av jäst, socker och vatten samt innehöll mer än 2,25 volymprocent alkohol. Följaktligen är utrett att L.K. har tillverkat sprit och inte vin. Hans påstående att han hade för avsikt att tillverka vin lämnas med hänsyn till omständigheterna utan avseende.

Av anförda skäl skall åtalet i sin helhet bifallas.

Den omständigheten att L.K. måhända varit okunnig om innehållet i ifrågavarande straffbud eller missförstått det föranleder inte till någon annan bedömning.

L.K. överklagade tingsrättens dom och yrkade att åtalet skulle ogillas såvitt avsåg påståendet att han under våren 1998 på Y-vägen i Sala berett ca 100 liter sprit och, i allt fall, att påföljden skulle bestämmas till en icke frihetsberövande sådan. Åklagaren bestred ändring.

Svea hovrätt (1998-12-29, hovrättsråden Göran Rosenberg och Mona Wildig, hovrättsassessorn Lars-Åke Johansson, referent, samt nämndemännen Brit Eklund och Maj Klaesson-Nilsson) ogillade åtalet såvitt avsåg det senare ledet i gärningsbeskrivningen, avseende mängden ca 100 liter. I sina domskäl i denna del anförde hovrätten följande.

L.K. har hörts på nytt. På hans begäran har N-O.W. hörts som nytt vittne i hovrätten. Samma skriftliga bevisning som åberopades vid tingsrätten har tagits upp här.

Åklagaren har åberopat delar av vad som antecknats i protokoll från tre förhör med L.K. vid förundersökningen.

L.K. har i allt väsentligt berättat så som antecknats i tingsrättens dom, med följande tillägg och förändring. Han försökte framställa vin och experimenterade med olika blandningar. I vart fall i tre av kärlen blandade han jäst, socker, vatten och citronjuice eller citronsaft innan jäsningsprocessen hade börjat. I det fjärde kärlet tänkte han tillsätta fruktämnet i ett senare skede. Han tog för givet att polisen hade tagit prov av vätskan som fanns i kärlen och han nämnde därför inte under förhören att han tillverkade vin. Protokollen från förhören är felaktiga. Tingsrättens dom återger inte på ett korrekt sätt vad han sade vid förhandlingen. Han uppgav redan där att han i tre av kärlen hade blandat jäst, socker, vatten och citronjuice eller citronsaft innan jäsningen hade börjat.

N-O.W. som är vinmakare, har uppgett bl.a. att det vid vintillverkning inte spelar någon roll när fruktämnena tillsätts under jäsningsprocessen och att det är lättare att kontrollera alkoholhalten, om frukten tillsätts i slutskedet av jäsningen.

Hovrätten gör följande bedömning.

Vid bedömningen av åtalet i den aktuella delen utgår hovrätten från att den åtalsjustering som åklagaren gjorde vid tingsrätten innebär även att ordet "berett" skall ersättas med "tillverkat" och att åklagarens ansvarstalan avser bestämmelsen i 10 kap. 1 § alkohollagen (1994:1738), enligt vilken den som olovligen tillverkar sprit eller spritdrycker gör sig skyldig till brott. Hovrätten utgår sålunda från att åtalet avser enbart L.K:s förfarande med den vätska som påträffades och inte att han också haft ett syfte att bereda vätskan ytterligare, så som avses i straffregleringen enligt punkt 2 i nyssnämnda paragraf angående beredning av mäsk.

I L.K:s bostad påträffades - förutom de nu aktuella kärlen med vätska - bl.a. en hembränningsapparat, två reningsrör med kol, aktivt kol samt hembränd sprit. L.K. har inte kunnat lämna någon godtagbar förklaring till varför han inte under något av de tre polisförhören berättat att han tillverkade vin i kärlen. Vidare är hans uppgift om att såväl protokollen från förhören som tingsrättens dom felaktigt återger vad han anfört inte rimlig. Vid dessa förhållanden lämnar hovrätten utan avseende L.K:s uppgift om att han tillsatte fruktämnen i tre av plastdunkarna och avsåg att senare under jäsningen tillsätta sådana ämnen i den fjärde dunken.

Begreppsbestämningar med anknytning till hanteringen av drycker som innehåller alkohol ges i 1 kap.alkohollagen. Med sprit förstås enligt 2 § en vätska som innehåller alkohol (etylalkohol) i en koncentration av mer än 2,25 volymprocent. Enligt paragrafen anses dock vin, starköl och öl inte som sprit, och enligt paragrafen utgör inte heller framställning av sådana drycker tillverkning av sprit. Med alkoholdryck förstås enligt 3 § en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol, och enligt paragrafen delas i lagen alkoholdrycker in i spritdrycker, vin, starköl och öl. Enligt 4 § förstås med spritdryck en alkoholdryck som innehåller sprit. I 5 § anges - förutom att en alkoholdryck som är framställd genom jäsning av druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar utgör vin - att även andra alkoholdrycker utgör vin, om de innehåller högst 22 volymprocent alkohol och inte utgör spritdryck, starköl eller öl.

Av det anförda följer enligt hovrättens mening att det inte av alkohollagen går att utläsa någon saklig skillnad mellan bestämningen av begreppet sprit - eller spritdryck - och begreppet vin när det är fråga om alkoholdrycker, som inte är framställda genom jäsning - av druvor eller annat sådant som tidigare har angetts - och vars alkoholhalt överstiger 2,25 men inte 22 volymprocent. Gränsdragningen i denna fråga i lagen kan således, som hovrätten ser det, sägas bygga på ett cirkelresonemang.

Av utredningen framgår att den vätska som påträffades hos L.K. hade en alkoholkoncentration överstigande 2,25 men inte 22 volymprocent samt att den bestod av jäst, socker och vatten. Även om denna blandning i vardaglig mening uppenbarligen inte utgör vin måste, då skuldfrågan bedöms i ett brottmål och särskilt när den som här är beroende av en s.k. legaldefinition, otydligheten i alkohollagen i fråga om bestämningen av begreppet sprit och begreppet vin - enligt vad som nyss har sagts - tolkas till den enskildes fördel. Hovrätten anser sålunda vid bedömningen av åtalet att vätskan har utgjort vin och inte sprit. Åtalet skall därför ogillas.

Målnummer B 1969/98