RH 1999:62
Efter det att tingsrätten avslagit en konkursansökan på den grunden att borgenären inte styrkt att gäldenären var på obestånd och borgenären överklagat avslagsbeslutet, försattes gäldenären efter egen ansökan i konkurs. Hovrätten har prövat konkursansökningen och förklarat gäldenären försatt i konkurs även på grund av borgenärens ansökan. - Borgenären har tillerkänts ersättning endast för sina kostnader i hovrätten.
DG Diskontbank GmbH (banken) ansökte hos tingsrätten om att J.L. Mode AB (bolaget) skulle försättas i konkurs.
Karlstads tingsrätt (1998-04-29, rådmannen Bertil Ehn) avslog ansökningen på den grunden att banken inte styrkt att bolaget var på obestånd.
Banken överklagade beslutet med yrkande att hovrätten skulle bifalla konkursansökningen och förplikta bolaget att ersätta bankens rättegångskostnader vid tingsrätten och i hovrätten.
Den 11 juni 1998 försattes bolaget i konkurs efter egen ansökan. Fristdag bestämdes till den 11 juni 1998. Konkursbeslutet vann laga kraft.
Bolaget gavs tillfälle att yttra sig i hovrätten men hördes inte av.
Konkursboet anförde bl.a. att ersättning för rättegångskostnad inte skulle utgå, eftersom bankens ansökan hade avslagits av tingsrätten.
Hovrätten för Västra Sverige (1998-11-20, hovrättslagmannen Gunnel Wennberg samt hovrättsråden Ann-Christine Persson och Pär Zelano, referent) förklarade, med ändring av det överklagade beslutet, att bolaget var i konkurs även på grund av bankens ansökan. Hovrätten lämnade bankens yrkande om ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten utan bifall men förpliktade bolaget att ersätta banken för dess kostnader i hovrätten.
I skälen anförde hovrätten följande.
Bankens konkursansökan skall prövas, trots att bolaget redan försatts i konkurs efter egen ansökan, eftersom banken begärt detta (se Walin/Palmér, Konkurslagen, s. 83).
Som tingsrätten funnit är presumtionsregeln om obestånd i 2 kap. 9 § konkurslagen inte tillämplig. Det åligger vid sådant förhållande banken att styrka att bolaget är på obestånd.
Frågan om en gäldenär är på obestånd skall i princip bedömas med hänsyn till förhållandena vid tidpunkten för prövningen av konkursansökningen. Om nya omständigheter har kommit till mellan ansökningens ingivande och prövningen skall dessa beaktas (se Walin/Palmér, Konkurslagen, s. 12f). Då det numera, sedan bolaget försatts i konkurs efter egen ansökan, får anses framgå att bolaget är på obestånd, skall föreliggande konkursansökan bifallas.
När det gäller av banken yrkad ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten konstaterar hovrätten att banken inte har visat att det vid tiden för tingsrättens beslut förelåg förutsättningar att försätta bolaget i konkurs. Vid sådant förhållande bör banken inte tillerkännas ersättning för rättegångskostnader vid tingsrätten utan enbart för sådana kostnader i hovrätten.