RH 2001:60
Påföljden för försäljning av alkoholhaltiga drycker till skolungdom har bestämts till fängelse.
Trollhättans tingsrätt (2000-07-17, rådmannen Tomas Hallgren samt nämndemännen Liel Johansson, Per-Olof Karlsson och Rosanna Valeri) dömde E.M. för olovlig försäljning av alkoholdrycker till tre månaders fängelse.
I domen fann tingsrätten styrkt att E.M. från någon gång på sommaren 1999 till februari 2000 sålt åtminstone 840 burkar starköl, 27 liter vin och 20,4 liter sprit till personer i Trollhättan utan tillstånd enligt alkohollagen. Tingsrätten fann det vidare styrkt att E.M. sålt starköl och sprit till ungdomar som varit under 17 år.
Såvitt avsåg påföljden antecknade tingsrätten till en början att E.M. i belastningsregistret endast var antecknad för en hastighetsöverträdelse.
Kriminalvårdsmyndigheten anförde i yttrande av den 3 juli 2000: E.M. bor tillsammans med sin hustru och två barn i en lägenhet i Trollhättan. Dottern är 18 år och sonen 16 år. E.M. är född och uppvuxen i en by i Bosnien. Han växte upp tillsammans med båda sina föräldrar och två syskon. Fadern var byggnadssnickare och modern arbetade i hemmet. De bor nu i Sverige liksom hans syskon. Han gick åtta år i grundskolan och läste sedan olika kurser till en yrkesutbildning. Under sitt yrkesverksamma liv har han varit verksam som fabriksarbetare. När kriget utbröt i Bosnien blev han gripen och placerad i ett fångläger på grund av att han är muslim. I fånglägret upplevde han många stressutlösande händelser. Han släpptes fri från lägret och fick husarrest. Efter fem månaders husarrest flydde han med familjen till Sverige. I Sverige har han bott i Vårgårda, Vänersborg, Falköping och Trollhättan. För sin försörjning uppbär E.M. A-kassa med 6 000 kr (netto) per månad. Han har 50 000 kr i skuld på ett hemutrustningslån. På fritiden lagar han gamla bilar. E.M. mår psykiskt dåligt efter sina upplevelser i fånglägret. Han har gått i behandling vid Röda Korsets center för krigsskadade i Skövde. Han går på regelbunden uppföljning vid en vårdcentral. Han medicinerar med ångestdämpande mediciner, men vet inte vad de heter. Han dricker inte alkohol och har aldrig använt narkotiska preparat. - E.M. lever under socialt välordnade förhållanden. Han bär på stressframkallande upplevelser från krigets Bosnien och mår psykiskt inte bra. Frivården bedömer att E.M. bäst gagnas av en skyddstillsyn. Genom en övervakares insatser skulle han erbjudas stöd att hantera sin vardag och tidigare upplevelser.
Tingsrätten gjorde följande bedömning.
E.M. har sålt starköl, vin och sprit i relativt stor omfattning. I och med att han i inte ringa omfattning har sålt öl och sprit till personer som ännu ej har fyllt 17 år däribland 12-13-åringar har E.M. gjort sig skyldig till ett brott av sådan allvarlig art att annan påföljd än fängelse skall väljas endast om det föreligger särskilda skäl. Sådana särskilda skäl som krävs för en icke frihetsberövande påföljd har inte framkommit beträffande E.M. Påföljden för honom skall därför bestämmas till fängelse. Tingsrätten har dock vid straffmätningen tagit hänsyn till E.M:s psykiska ohälsa.
E.M. överklagade domen och yrkade en icke frihetsberövande påföljd.
Åklagaren bestred ändring.
I hovrätten hölls förhör med E.M. varjämte på dennes begäran specialistläkaren i psykiatri Lena Nehls hördes som vittne.
Hovrätten för Västra Sverige (2001-02-12, hovrättsrådet Lennart Morard, hovrättsrådet Kent Jönsson och f.d. hovrättsrådet Peder Baagoe, referent, samt nämndemännen William Thorson och Bengt Fridén) fastställde tingsrättens dom.
I domskälen anförde hovrätten följande.
Vad som förevarit i hovrätten ger ej anledning att välja annan påföljd än vad tingsrätten gjort eller att ändra tingsrättens straffmätning.