RH 2003:76
Brottsrubricering, påföljdsbestämning och skadestånd vid grov kvinnofridskränkning. - Referat nr 7 av totalt 22 hovrättsdomar som har meddelats under 2003 (referat RH 2003:70-91). Redovisningen upptar inte alla domar avseende grov kvinnofridskränkning som har meddelats av hovrätterna under år 2003 utan får närmast ses som en exemplifiering av hovrätternas rättstillämpning. Särskilt skall anmärkas att i de inte så få fall då domen upptar annat eller andra brott än grov kvinnofridskränkning redovisas inte domen, om inte det andra brottet kan sägas utgöra ett led i kränkningen. Domstolarnas motiveringar återges inte ordagrant utan merendels i sammanfattning. Skiljaktiga meningar redovisas inte. Samtliga domar har vunnit laga kraft.
Gärningarna: C.L. har misshandlat och hotat sin sambo enligt följande. (1) I juli 1999 kastade han en hink på sambon så att hon fick blåmärken samt tilldelade henne knytnävsslag på ena överarmen. (2) Vid något tillfälle, troligen före år 2000, tilldelade C.L. under en Ålandsresa sambon ett stort antal sparkar och slag mot överarmarna och ansiktet så att hon fick blåmärken. (3) Vid något tillfälle hösten 2002 tilldelade C.L. sambon slag i ansiktet och knuffade omkull henne så att hon bl.a. fick näsblod. (4) I april 2002 gav C.L. sambon en s.k. "dansk skalle", varefter han jagade henne med ett tillhygge (en flaggstång) och hotade att slå ihjäl henne. (5) I augusti 2002 tilldelade C.L. sambon knytnävsslag på armarna och bröt upp dem på ryggen. (6) I slutet av juli samma år slog C.L. sambon hårt i bröstet. (7) Ett par veckor senare sparkade han sambon på benet så att det uppstod ett blödande sår. (8) Den 18 oktober 2002 knuffade C.L. sambon och hotade att han skulle komma och ”ta henne en mörk kväll”. (9) En månad senare knuffade han ånyo sambon samt tilldelade henne slag i ansiktet. Av misshandeln fick hon en sårskada på ena armen.
Personliga förhållanden: C.L. är född år 1950. Han förekom inte i belastningsregistret. Han hade en alkoholproblematik som han dock inte ville kännas vid. Han ansågs ha behov av behandling.
Tingsrätten dömde C.L. för misshandel (1 och 2) och för grov kvinnofridskränkning (övriga gärningar) till fängelse i ett år samt ålade C.L. att betala skadestånd med yrkade 87 000 kr, varav 65 000 kr för kränkning och 22 000 kr för sveda och värk.
Tingsrätten fann att det inte kunde uteslutas att gärningen (2) hade begåtts 1998 eller 1999 och att den därför var att bedöma särskilt. I påföljdsfrågan anförde tingsrätten att även om C.L. hade behov av behandling för sina alkoholproblem kunde med hänsyn till det höga straffvärdet skyddstillsyn inte anses tillräckligt ingripande, inte ens om skyddstillsynen förenades med föreskrifter om behandling.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom.
Hovrätten anförde bl.a. följande i påföljdsfrågan. Frivården har i hovrätten föreslagit att C.L. ska dömas till skyddstillsyn med kontraktsvård. C.L. har samtyckt till den behandling som kan ordnas för honom. C.L. drickande har bidragit den brottslighet som han har övertygats om. Till denna har emellertid också andra faktorer bidragit. Enligt hovrätten kan det ifrågasättas om just bruket/missbruket av alkohol i väsentlig grad har bidragit till att brotten begåtts. Ett tyngre argument mot att välja kontraktsvård är att denna påföljd inte framstår som lämplig. C.L:s samlade sätt att föra sin talan i målet, inte minst hans uppträdande vid huvudförhandlingen i hovrätten, ger inte anledning att tro att han är intresserad av och motiverad för att underkasta sig den föreslagna behandlingen. Hovrätten beaktar vidare att de gärningar som C.L. övertygats om har ett högt s.k. artvärde.