RH 2003:83
Brottsrubricering, påföljdsbestämning och skadestånd vid grov kvinnofridskränkning. - Referat nr 14 av totalt 22 hovrättsdomar som har meddelats under 2003 (referat RH 2003:70-91). Redovisningen upptar inte alla domar avseende grov kvinnofridskränkning som har meddelats av hovrätterna under år 2003 utan får närmast ses som en exemplifiering av hovrätternas rättstillämpning. Särskilt skall anmärkas att i de inte så få fall då domen upptar annat eller andra brott än grov kvinnofridskränkning redovisas inte domen, om inte det andra brottet kan sägas utgöra ett led i kränkningen. Domstolarnas motiveringar återges inte ordagrant utan merendels i sammanfattning. Skiljaktiga meningar redovisas inte. Samtliga domar har vunnit laga kraft.
Gärningarna: M.F. har misshandlat sin sambo enligt följande. (1) I mitten av april 2001 tilldelade M.F. sambon minst två knytnävsslag i ansiktet vilket orsakade förutom smärta en svullnad. (2) Den 6 januari 2003 slog M.F. sambon med knytnäven över munnen så att läpparna sprang i blod och svullnade upp. (3) Mot slutet av samma månad utdelade M.F. upprepade knytnävsslag i sambons ansikte och en spark på sambons högra lår. (4) Under tiden den 1 januari 2000 – den 24 januari 2003 misshandlade M.F. sin sambo vid flera tillfällen – kanske någon gång i månaden – i deras gemensamma bostad genom att slå henne, vanligtvis med öppen hand mot ansiktet eller kroppen med smärta och skador som följd. Av utredningen framgick att misshandeln ägt rum bara när M.F. och sambon varit alkoholpåverkade.
Personliga förhållanden: M.F. är född år 1952. Han hade tidigare gjort sig skyldig till våldsbrott. Han missbrukade alkohol sedan 30 år tillbaka. Vid tingsrätten kunde han inte bestämma sig för om han ville ha vård för sitt missbruk eller ej. M.F. var häktad i målet vid tingsrätten och omhändertagen för vård i hovrätten.
Tingsrätten dömde M.F. för grov kvinnofridskränkning till fängelse i åtta månader och ålade honom att betala skadestånd med 38 000 kr, varav yrkade 30 000 kr för kränkning och 8 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande (yrkat 10 000 kr).
Tingsrätten ansåg att M.F. var i stort behov av behandling för sitt alkoholmissbruk. Med hänsyn till brottets allvarliga art ansåg tingsrätten vidare att en frivårdande påföljd måste innehålla inslag av mycket ingripande behandling för att komma ifråga och eftersom någon sådan behandling inte hade planerats, förelåg inte förutsättningar att döma M.F. till annat än fängelse.
Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att påföljden bestämdes till skyddstillsyn med s.k. kontraktsvård och med fängelse åtta månader som alternativt straff. I hovrätten hade getts in ett kompletterande yttrande från kriminalvårdsmyndigheten. Enligt detta kunde M.F. beredas vård på ett behandlingshem under sex månader och viss behandling utbildning därefter.