RH 2003:90
Brottsrubricering, påföljdsbestämning och skadestånd vid grov kvinnofridskränkning. - Referat nr 21 av totalt 22 hovrättsdomar som har meddelats under 2003 (referat RH 2003:70-91). Redovisningen upptar inte alla domar avseende grov kvinnofridskränkning som har meddelats av hovrätterna under år 2003 utan får närmast ses som en exemplifiering av hovrätternas rättstillämpning. Särskilt skall anmärkas att i de inte så få fall då domen upptar annat eller andra brott än grov kvinnofridskränkning redovisas inte domen, om inte det andra brottet kan sägas utgöra ett led i kränkningen. Domstolarnas motiveringar återges inte ordagrant utan merendels i sammanfattning. Skiljaktiga meningar redovisas inte. Samtliga domar har vunnit laga kraft.
Gärningarna: P.H. har under år 2003 misshandlat sin sambo i den gemensamma bostaden – en hyrd stuga på en campingplats – enligt följande. (1) Den 12 juni slog han sambon flera gånger i ansiktet och på bröstet med knuten näve. Bl. a. uppkom blåmärken och en sårskada. (2) Den 18 juli tog P.H. stryptag på sambon och slog henne i ansiktet med ena handen så att en svullnad uppkom. (3) En månad senare slog P.H. flera gånger med knuten näve i ansiktet med näsblod och svullnad som följd. (4) Den 1 september drog P.H. sambon i håret så att det gjorde ont. Därefter hällde han en hink vatten över henne och sprutade vatten i hennes mun med en vattenslang så att det gjorde ont och hon fick andnöd. Slutligen bröt P.H. sambons ena tumme bakåt med smärta som följd.
Personliga förhållanden: P.H. är född år 1946. Han hade tidigare dömts för rattfylleri till böter. Han levde under socialt ordnade förhållanden men hade, liksom sambon, alkoholproblem. Han var ointresserad av behandling.
Tingsrätten dömde P.H. för grov kvinnofridskränkning till fängelse i åtta månader och ålade honom att betala skadestånd med yrkade 25 000 kr för kränkning.
I ansvarsdelen anförde tingsrätten bl.a. följande. Det har varit fråga om ett flertal, med tidsmässigt samband, kränkande övergrepp från P.H:s sida. Övergreppen har varit tillräckligt många för att kränkningen av sambons integritet skall anses som upprepad. När det gäller påföljden ansåg tingsrätten att skyddstillsyn med drogavvänjande behandling inte var en tillräckligt ingripande påföljd med hänsyn till gärningarnas art och straffvärde.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom.